Flamma

__________________________

Flamma

__________________________

Twitter

@NorsuLaitos

facebook

Inhemsk litteratur

facebook

Nordica

facebook

Finsk-ugriska språk och kultur

facebook

Finska språket

facebook

Finska språket och kulturen

 

__________________________

 

Disputation: ett gemensamt språk och gemensamma aktiviteter stöder
inlärningen av ett nytt språk i språkbad

Inlärningen av ett annat språk sker omedvetet när barn deltar i gemensamma aktiviteter tillsammans med lärare som talar det andra språket, framgår det av filosofie magister Marjo Savijärvis doktorsavhandling. Avhandlingen granskas på humanistiska fakulteten vid Helsingfors universitet den 2 december 2011.

Marjo Savijärvi iakttog hur en grupp finskspråkiga barn lärde sig svenska på ett språkbadsdagis under de två första åren av språkbad. Barnen var 4 år gamla när de började. Materialet för studien var videoinspelningar av den dagliga kommunikationen på daghemmet. Huvudvikten i studien ligger på barnens verksamhet: hur barnen tolkar lärarens svenska och hur de börjar tala svenska.

I språkbadsdagiset lär sig barnen det andra språket utan att de ens märker det. Lärarna talar svenska med barnen i alla situationer och deltar också i barnens finskspråkiga samtal på svenska. Till följd av det här börjar barnen småningom själva tala svenska. Redan i början plockar de in svenska uttryck av läraren i sitt eget tal. När läraren frågar av var och en i tur och ordning "vill du ha mycke eller lite te", börjar barnen jämföra mängden te som de tagit: "mullaki on lite", "kaikki otti lite mutta mä otin mycke".

Ett gemensamt första språk har en viktig betydelse för inlärningen. Även om barnen inte genast förstår vad läraren säger, förstår de varandra och kan tala finska fritt. Det har också betydelse att lärarna förstår finska eftersom de då kan förstå vad barnen säger och reagera på det. Barnen kan i sin tur på finska visa att de förstår svenskan: man ser när de talar finska hur de tolkar det vad läraren säger på svenska.

I början tolkar barnen de svenska orden utgående från hur de låter på finska: till exempel grotta tolkas som rotta 'råtta', skatt som katti 'katt' och korv som korppu 'skorpa'. Ibland gaddar de sig samman och låtsas förstå saker bättre än läraren. Till exempel: "kyllähän aikuisen pitäis käsittää et tää on makkaraa eikä korppua" ("nog borde en vuxen förstå att det här är en korv och inte en skorpa").

Disputationen äger rum den 2 december 2011 klockan 12.15 i Lilla festsalen i Helsingfors universitets huvudbyggnad (Fabiansgatan 33, 4 vån.) Opponent är FD Minna Suni från Jyväskylä universitet och kustos professor Salla Kurhila.

Doktorsavhandlingen "Yhteisestä toiminnasta yhteiseen kieleen -keskustelunanalyyttinen tutkimus toisen kielen oppimisesta kielikylpypäiväkodin arkitilanteissa" finns också i E-thesis:
http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-10-7309-0.

Kontakt med doktoranden: Marjo Savijärvi, telefon 09 191 22323,
marjo.savijarvi(a)helsinki.fi.