Väst- och sydslaviska språk och kulturer tillhör Institutionen för moderna språk.

PB Box 24 (Unionsgatan 40 B)
FI-00014 Helsingfors universitet

Presentation

De väst- och sydslaviska är modersmål för ca 100 miljoner européer i ett område som sträcker sig från Östersjön till Medelhavet och Svarta havet. Största delen av de väst- och sydslaviska länderna är medlemmar i EU eller förhandlar om medlemskap.

Inom ämnet kan man studera de två största västslaviska språken polska och tjeckiska samt av de sydslaviska språken bosniska/kroatiska/montenegrinska/serbiska. Ingen tidigare språkfärdighet krävs för att påbörja studierna. Förutom språkstudier bekantar sig studenterna med litteratur, historia och samhälle för det valda språket. En del av ämnesstudierna och de fördjupade studierna avläggs på sommarkurser och genom utbytesstudier vid universitet i språkområdet.

De som utexaminerats i ämnet arbetar som experter på det språk de valt (särskilt som översättare och tolkar), som experter på det land där det valda språket talas inom exempelvis statlig administration, internationella organisationer, turism och handel samt som forskare.

De väst- och sydslaviska språken och kulturerna lämpar sig som biämnen för studenter som vill specialisera sig på Central- och Sydosteuropa i bl.a. historia, samhällsvetenskaper och ekonomi. Dessutom är ämnet lämpligt som biämne för studenter i ryska, ungerska och baltiska språk.

Läroämnets historia

Läroämnets historia fick sin början år 1900, då Jooseppi Julius Mikkola (1866–1946) utnämndes till professor i slavisk filologi. Till ämnet Slavisk filologi hörde fr.o.m. år 1919 också ryskan, som fick tillbaka sin egen professur år 1946. Den internationellt mest kände professorn i slavisk filologi har varit akademikern Valentin Kiparsky (1904–1983). Läroämnets nuvarande namn togs i bruk år 2005.

Mer information (på finska): Veli Kolari (1985): Suomen slavistiikan vaiheita »»