Olika fenomen
Trofinivåer

Olika fenomen > Näringskedjor och trofinivåer (Näringsväv) > Producenter och konsumenter > Trofinivåer > Habitatfragmentering > Mer om fragmentering > Orsaker till att små populationer dör ut > Väderleken > Klimatförändringen > Parasitoiderna > Fjärilens rörelser > Inavel > Svampinfektion > Evolutionen och fjärilshonans val av värdväxt (Svartkämpe och Axveronika, Honornas val)
> Utdöende och naturskydd

Alla producenter och konsumenter i ett samhälle bildar en ekologisk pyramid, som delas in i olika nivåer, trofinivåer. Pyramiden visar vilka resurser den nivå som finns ovanom en lägre nivå har till sitt förfogande. De som äter är färre till antalet än de som äts. Om det inte finns tillräckligt med mat, svälter organismer ihjäl och således måste det finnas mera mat än organismer som använder den.

På den lägsta nivån i pyramiden finns alla producenter och till denna trofinivå hör svartkämpe och axveronika. Nästa nivå innehas av konsumenter så som hökblomsternätfjärilen . Den tredje nivån består av de som lever på konsumenterna på andra nivån, dvs. Hyposoter horticola och toppen av pyramiden upptas av Mesochorus. Mesochorus är den organism som har minst tillgängliga resurser. Den är helt beroende av förkomsten av Hyposoter horticola i ett habitat. De organismer som befinner sig i toppen av pyramiden upplever ett mera splittrat och begränsat landskap än de som finns längre ner. Om hökblomsternätfjärilen minskar i ett område, minskar även förekomsten av Hyposoter horticola, vilket kan leda till att det finns så lite av den att Mesochorus inte kan upprätthålla en population, utan försvinner från området. Specialister på höga trofinivåer brukar försvinna från ett område först av alla.


En ekologisk pyramid. På första nivån svartkämpe, på andra nivån hökblomsternätfjärilens larv, på tredje nivån Hyposoter horticola och på fjärde nivån Mesochorus.