Hökblomsternätfjärilens biologi
Skyddsmekanismer

Fjärilens biologi > Fjärilens kännetecken > Fjärilens utbredning (Karta över utbredning) > Fjärilens livscykel (Livscykelbild) > Fjärilens habitat (Karta över habitatfläck) > Metapopulation (Nätverkskarta) > Naturliga fiender > Parasit, parasitoid och hyperparasitoid > Cotesia melitaerum (Cotesias förekomst) > Hyposoter horticola > Parasitoidernas livscykel (Cotesia melitaerums livscykel, Hyposoter horticolas livscykel) > Skyddsmekanismer

Djur kan skydda sig från fiender på många olika sätt. Endel har skyddsfärger som gör dem svåra att upptäcka och andra har skyddande strukturer på sin kropp så som taggar vilket gör det svårt att äta upp dem. En del djur är giftiga eller smakar illa. Sådana djur brukar klart och tydligt annonsera det genom att vara extra färggranna, som t.ex. monarkfjärilen i Amerika.

Monarkfjärilen är väldigt färgrann och annonserar på det
sättet om sin oätlighet. (Foto: Tapio Gustafsson)

Det är troligt att också hökblomsternätfjärien smakar illa. Dess värdväxter, svartkämpe och axveronika producerar kemiska ämnen som kallas iridoglykocider. Larverna utvinner dessa ur sin näring och lagrar dem i kroppen vilket gör dem illasmakande och oattraktiva för rovdjur. Fjärilarna är relativt färggranna liksom larverna (bilder) efter vinterns vilotillstånd. Parasitoiderna som har specialiserat sig på hökblomsternätfjärilen hindras dock inte av att larverna smakar illa.


Hökblomsternätfjärilens larver och fullvuxna fjäilar är färggranna och smakar illa, vilket fungerar som en skyddsmekanism. (Foto: Josep Ramon Salas)

För att skydda sig mot parasitoiderna behövs andra strategier. Boet som larverna spinner kan till en del skydda mot t.ex. Cotesia melitaerum. De larver som befinner sig längst in i boet undviker kanske att bli parasiterade. De larver som befinner sig längre ut då en parasitoid attackerar, utför alla en knyckande rörelse med sitt huvud och försöker spy på parasitoiden. Ibland lyckas de faktiskt undvika att bli parasiterade med den taktiken. Naturen utvecklas hela tiden och organismer utvecklar nya strategier för att jaga sina bytesdjur, medan bytesdjuren hela tiden utvecklar nya mekanismer för att skydda sig.


Hökblomsternätfjärilens larver spinner
ett bo av silke.
(Foto: Marko Nieminen)

Fortsätt till Olika fenomen -->