Hökblomsternätfjärilens biologi
Fjärilens habitat
Fjärilens biologi > Fjärilens kännetecken > Fjärilens utbredning (Karta över utbredning) > Fjärilens livscykel (Livscykelbild) > Fjärilens habitat (Karta över habitatfläck) > Metapopulation (Nätverkskarta) > Naturliga fiender > Parasit, parasitoid och hyperparasitoid > Cotesia melitaerum (Cotesias förekomst) > Hyposoter horticola > Parasitoidernas livscykel (Cotesia melitaerums livscykel, Hyposoter horticolas livscykel) > Skyddsmekanismer
 Hökblomsternätfjärilens habitat. (Foto: Marko Nieminen) |
Hökblomsternätfjärilens livsmiljö eller habitat utgörs av områden där endera eller båda värdväxterna, axveronika och svartkämpe, förkommer. De växer på torrängar, steniga klipputskott, betesmarker, längs med vägrenar och åkrar samt i närheten av byggnader. Habitatfläckarna där fjärilen kan leva är för det mesta små och skilda från varandra i varierande grad. Många habitatfläckar i samma område bildar ett nätverk av habitatfläckar. |
Eftersom habitatfläckarna är små finns det en stor risk för att fjärilspopulationerna som bor i dem skall dö pga. varierande orsaker. Om en fjärilspopulation dör ut i en habitatfläck, kan den bli bebodd på nytt om fjärilar från kringliggande haitatfläckar invaderar den. Faktum är att små populationer hela tiden dör ut och nya uppkommer i ett nätverk av habitatfläckar. Det råder en känslig balans mellan utdöenden och återkoloniseringar, så att fjärilen överlever som en helhet i nätverket. Man brukar kalla dylika system för metapopulationer.
På Åland finns det 4 000 habitatfläckar som lämpar sig för hökblomsternätfjärilen. Antalet bebodda habitatfläckar varierar från år till år men rör sig kring 300-500. En habitatfläck kan bebos av allt från en larvgrupp till tiotals larvgrupper. De 4 000 habitatfläckarna bildar 127 nätverk eller metapopulationer på Åland. Antalet hökblomsternätfjärilar på Åland varierar årligen mellan 10 000 och 30 000 individer.
Svartkämpe. (Foto: Saskya van Nouhuys)
Axveronika.
(Foto: Marko Nieminen)