Hökblomsternätfjärilens biologi


Fjärilens biologi > Fjärilens kännetecken > Fjärilens utbredning (Karta över utbredning) > Fjärilens livscykel (Livscykelbild) > Fjärilens habitat (Karta över habitatfläck) > Metapopulation (Nätverkskarta) > Naturliga fiender > Parasit, parasitoid och hyperparasitoid > Cotesia melitaerum (Cotesias förekomst) > Hyposoter horticola > Parasitoidernas livscykel (Cotesia melitaerums livscykel, Hyposoter horticolas livscykel) > Skyddsmekanismer

Hökblomsternätfjärilen är en insekt. Insekter kännetecknas av att de har en tredelad kropp som består av huvud, mellankropp och bakkropp. Vidare har de tre par ben och ofta vingar som är fästa i mellankroppen. Insekternas livscykel består av utecklingsstadierna ägg, larv, puppa och fullvuxen insekt . Insekter som genomgår alla stadier har en fullständig förvandling (fullständig metamorfos), medan de som saknar puppstadiet genomgår en ofullständig förvandling. Insekter med ofullständig förvandling är t.ex. sländorna och gräshopporna.

Fjärilarna tillhör ordningen Lepidoptera. Det finns ca. 150 000 kända fjärilsarter i världen och av dem lever ca 5 000 i Europa. I Finland finns det ca. 2 500 arter. Fjärilarna delas in i dag- och nattfjärilar. Dagfjärilarna som är aktiva på dagen är ofta färggranna, medan nattfjärilarna har mera diskreta färger.

Fjärilarnas vingar är ofta täckta med olikfärgade fjäll, som kan bilda mönster på vingarna. Därav får fjärilarna sina färggranna vingar. Fjärilarnas storlek (vingbredd) varierar från 3-150 mm i Europa till 300 mm i tropikerna. Fjärilarnas mun utgörs av en sugsnabel, med vilken de suger i sig näring av olika slag, t.ex. nektar från blommor eller vätska ur ruttnande frukter. En del fjärilar äter inte alls som vuxna.