Använding


Pinkka
Viksbågen 1 (PB 65)
00014 Helsingfors universitet

pinkka-info|at|helsinki.fi

Kontakt- och ansvarsperson för de svenskspråkiga sidorna:

helena.astrom|at|helsinki.fi

Bakgrund

Drosera

Pinkka-projektet inleddes i januari 2005. Inlärningsmiljön kallades från början Virtuell växtartkännedom, men namnet Pinkka slog snart igenom. Den första studiehelheten som ingick i grundstudierna för finskspråkiga biologistuderanden togs i försöksbruk på våren 2006. Efter det har Pinkkas utbud vuxit snabbt, och i slutet av 2008 fanns det redan 15 000 bilder i Pinkka, samt information om nästan 2000 svamp-, lav-, moss- och kärlväxtarter. Svenskspråkigt material har produceras från våren 2007, och den första helheten om svampar blev färdig hösten 2007.

Planeringsgruppen ansvarig för Pinkkas innehåll, planeringen och produktionen av undervisningshelheter består av botanikprofessorn Jouko Rikkinen, universitetslektorerna Johannes Enroth och Viivi Virtanen, samt universitetslektor Helena Åström, ansvarig för den svenskspråkiga materialproduktionen. Gruppen kompletteras vid behov. Även annan personal vid institutionen för bio- och miljövetenskaper har deltagit i uppbyggandet av Pinkka, speciellt amanuens Heino Vänskä och forskartekniker Anneli Ekman och Markku Lehtonen. Även biologistuderande har varit inkopplade i arbetet från och med starten: t.ex. Pinkkas nätproducenter Henna Kettunen och Kira Maisniemi, som förtjänstfullt har deltagit i både innehållsproduktionen och andra utvecklingsuppgifter. Nätproducenten vid institutionen för bio- och miljövetenskaper, Tiina Airamo, har förnyat layouten för nätsidorna.

De svenska nätsidorna har producerats av FM Elli Edgren (växt- och svampartkännedom, skolpaket över växter och svampar), NaK Anna Jacobs (trädgårdsväxter), skolelev Lilja Palmgren (illustrationer) och universitetslektor Helena Åström (planering och koordinering).

Utvecklingen av Pinkka har huvudsakligen möjliggjorts genom användningen av Helsingfors universitets egna resurser (teknisk upprätthållning av nätsidorna, tjänstearbete, specifika utvecklingsanslag). Även extern finansiering har beviljats för olika studiehelheter, bl. a. med hjälp av bidrag från följande instanser: Suomen Kulttuurirahasto, Malmin lahjoitusrahasto och undervisningsministeriet). Pinkkas svenska nätsidor har fått utomstående finansiering av Svenska kulturfonden, Sparbanksstiftelsen i Helsingfors och Rektorsdelegationen för Högskoleutbildningen i Helsingfors (RHH) och Helsingfors universitets lärarakademi. Bidrag från alla ovannämnda instanser har varit av central betydelse för starten och den snabba utvecklingen av inlärningsmiljön Pinkka.

Personer som ingår i Pinkkas planeringsgrupp har aktivt deltagit i forskning och utvecklingsarbete kring pedagogiken bakom artkännedoms- och nätundervisning. Av de uppnådda resultaten kan nämnas att Pinkkas planeringsgrupp blev beviljad Helsingfors universitets undervisningsteknologipris år 2006, och t.ex. följande artiklar har publicerats:

Rikkinen, J. 2009: Pinkkaa kehitetään tukemaan koulujen lajintuntemusopetusta. – Natura 3/2009: 30–31.

Virtanen, V. & Rikkinen, J. 2009: Blended learning in biodiversity teaching. In: Joutsenvirta, T & Myyry, L. (eds.) Blended Learning in Finland. Publication of the Faculty of Social Sciences, University of Helsinki.

Virtanen, V. & Rikkinen, J. 2009. Yliopisto-opiskelijoiden ennakkokiinnostuksen merkitys kasvitieteen lajintuntemuksen kehittämisessä. Teoksessa: Kallioniemi, A. (ed.). Uudistuva ja kehittyvä ainedidaktiikka. Soveltavan kasvatustieteen laitoksen tutkimuksia 298: 65–75.

Virtanen, V., Lehtonen, U. M., Enroth, J. & Rikkinen, J. 2008. Lajintuntemuksen verkko-oppimisympäristö Pinkka. Teoksessa: Joutsenvirta, T. ym. (toim.). Sulautuva yliopisto-opetus. Palmenia.

Virtanen, V., Lehtonen, U., Judén-Tupakka, S. & Rikkinen, J. 2006. Pinkka – lajien ja elinympäristöjen tunnistusta tukeva virtuaalinen oppimisympäristö – PedaForum 13.