Maria Biskop

– Det är inte alltid en dans på rosor att vara byråkrat! Men det är omväxlande, och det tycker jag om.

Maria Biskop arbetar som tjänsteman på Undervisnings- och kulturministeriet med utbildningsfrågor. Hon arbetar med att bereda den nationella lagstiftningen samt den nationella finansieringen. Hennes särskilda område är invandrarutbildningen inom grundskolan, men Maria arbetar även med samernas och romernas utbildning samt mänskliga rättigheter.

– För att invandrarna ska kunna erbjudas utbildning behövs det lagar som säger inom vilka ramar den ska ordnas och sedan behövs det pengar för att genomföra utbildningen. Vi motiverar till finansministeriet varför vi behöver de här pengarna och till vilket ändamål de ska gå.

Barn från ett annat land erbjuds förberedande utbildning under ett års tid före de börjar grundskolan och Maria arbetar med att förbereda för lagstiftningen som möjliggör detta för kommunerna. Maria påpekar att man som ny i landet inte direkt kan sättas i en vanlig klass eftersom man varken har språket eller några förkunskaper.

– Här behöver vi utvecklas pedagogiskt, menar Maria. Det är inte bara de lärare som undervisar i den förberedande utbildningen som behöver kunna möta barn från andra kulturer, alla lärare behöver bättre färdigheter i mångkulturella situationer.

Trots den förberedande utbildningen är barnen inte på samma språkmässiga nivå som de andra barnen, det kan ta ända upp till sex år innan språket är på en motsvarande nivå. Därför finns det särskilda bidragssystem för att skolorna ska kunna ordna finska och svenska som andra språk och det är Marias jobb att fundera ut hur författningen ska se ut så att kommunerna får extra statsstöd. Undervisningsministern fattar besluten.

– Det ligger även på mitt ansvar att se till att Finland följer de olika avtal som vi har ingått med till exempel FN, Europarådet, OECD och andra EU-avtal. När det gäller barnkonventionen ser jag till att lagstiftningen inte hindrar att den uppfylls.

– Jag är även engagerad i Nordiska ministerrådet och 2011 sitter jag som ordförande för Rådgivningsgruppen för nordiskt skolsamarbete. Vi håller på att förbereda inför ordförandeskapsåret genom att planera vad vi vill göra. Vad är viktigt för Finland? Vad vill vi göra och vad vill vi utveckla? Det är visserligen utrikesministeriet som koordinerar arbetet, men det är vi som ansvarar för undervisningsdelen.

Rådgivningsgruppen för Nordiskt skolsamarbete består av medlemmar från alla nordiska länder samt de självstyrande områdena: Färöarna, Grönland och Åland. Man planerar, administrerar och genomför t.ex. mobilitetsprogram som Nordplus.

– Jag skriver också tal till ministern, det är roligt! Det händer att de ber mig skriva talet till exempel när ministern ska på någon konferens som handlar om invandrare, samer, romer eller mänskliga rättigheter i anslutning till grundskolan eller gymnasiet. Ibland kan jag möta en rubrik i ett pressmeddelande som jag själv har skrivit i ministerns tal.

– Den negativa sidan är att vi sitter ganska långt borta från verkligheten. Jag försöker besöka skolor så mycket som möjligt för att jag ska kunna tala med elever och lärare. Det är viktigt att ha den här kommunikationen.

Maria påbörjade sina studier hösten 1988 och hon tog examen 1995. Resan dit var inte helt spikrak och det var jobbet på ministeriet som gjorde att hon slutförde sina studier. När Finland ansökte om EU-medlemskap 1995 sökte man språkkunniga ungdomar som ville arbeta med EU-relaterade ärenden. Maria fick arbete, men hamnade till slut i en situation där hon inte fick stanna kvar om hon inte hade sin examen. Men det blev en bra sporre, menar hon.

– Det viktigaste jag lärde mig under studietiden var nog hela processen med pro gradu-avhandlingen, att gestalta större helheter och få ihop det hela. Maria läste socialpsykologi och företagsadministration som biämnen.

– Att kunna samarbeta och att tolerera andra är jätteviktigt och det fick vi lära oss ganska mycket under utbildningen. Sådana kunskaper är viktiga i arbetslivet, betonar Maria.

– Språkkunskaper är också viktigt. Studierna får gärna ta lite tid men det är värdefullt att lära sig språk. Trots att det är vi här på ministeriet som har lagstiftat om utbildningstiden, kan jag inte komma ifrån att det var något av det bästa jag gjorde under min studietid att åka till Frankrike och studerade franska.

Maria har haft stor nytta av att hon jobbat vid sidan av studierna och hon tror inte hon hade fått arbetet på ministeriet om hon inte tidigare hade arbetet som lärare och en sommar på skolförvaltningen.

– Ett råd om man vill satsa på att arbete inom den offentliga sektorn, statsförvaltningen eller kommunen är att också försöka läsa en grundkurs i juridik. Jag skulle absolut ha behövt juridik!

 – Mitt råd till en pedagogikstuderande är att man litar på att man lär sig allt som behövs med hjälp av det som man har lärt sig tidigare. Det är viktigt med självförtroende och självkänsla!

Undervisnings- och kulturministeriet
Undervisnings- och kulturministeriets verksamhetsområden är: utbildning, forskning, kultur, idrott och ungdomsarbete. Man svarar för framtidens kompetens- och kreativitetsbas genom att skapa förutsättningar för kunnande och kreativitet.

WWW - Undervisnings- och kulturministeriet >>

Text: Sara Rystedt