Nordiska språk: Pågående forskning
Ahti, Jonna
Konflikter och argumentation i ett finlandssvenskt chattrum. Min forskning handlar om samtal i ett finlandssvenskt chattrum. Den icke-fysiska omgivningen påverkar deltagarnas sätt att uttrycka sig och därför hanteras vissa interaktionsfenomen på ett särskilt sätt. Speciellt är jag intresserad av att se hur konflikterna byggs upp och hur de avslutas i en virtuell omgivning där man diskuterar i realtid men endast kan använda tangentbordets tecken för kommunikation. Chattandet kan beskrivas som skrivet talat språk och därför studerar jag det med samtals- och diskursanalytiska metoder. Materialet består av 8 dagars samtal i chattrummet där största delen av deltagarna är ungdomar mellan 14-24 från hela Svenskfinland.
Bister, Melina
Satskonstruktion och utveckling av ordföljden i samtal hos första årets språkstuderande
Jag undersöker språkinlärningen och den muntliga språkanvändningen hos första årets finskspråkiga studerande i ämnet nordiska språk vid Helsingfors universitet. Som forskningsmaterial används flerpartssamtal som jag kommer att spela in på ljud- och videoband under läsåret 2003-2004. I analysen förenar jag den etnometodologiska samtalsanalysen med problematiken kring inlärningen av grammatiska företeelser.
I undersökningen koncentrerar jag mig på hur inlärarna konstruerar sina repliker. Speciell uppmärksamhet kommer att fästas vid hur svenskans ordföljd förverkligas i dessa inlärarsamtal. Förutom satser kan samtalsturer bestå också av andra slags yttranden; t.ex. reparationssekvenser, olika strukturbrytande konstruktioner och fristående fraser, t.o.m. enstaka ord. Ett viktigt syfte är att studera sambandet mellan samtalsstrategier och språkriktighet. Är de som kan skapa naturliga svenska yttranden med så gott som genuin svensk ordföljd, duktiga också i samtal och interaktion? Påverkar en studerandes svaga språkkunskaper negativt hans/hennes samtalsdeltagande?
Blomqvist, Marianne
Jag är sysselsatt med följande teman, som alla kommer ut i tryck i olika former: Förnamn bland finlandssvenskarna, husdjursnamn i Svenskfinland, officiella och inofficiella ortnamn i Finlands
kuststäder.
Forsskåhl, Mona
Att uttrycka värderingar på svenska - de e väl bra. Ett jämförande perspektiv på evalueringskonstruktioner i Finland och Sverige Finns det särskilda finlandssvenska sätt att uttrycka värderingar som skiljer sig från motsvarande sverigesvenska? I det samtalsmaterial jag undersöker visar det sig att det finns vissa grupper av verb som återkommande används i satser som uttrycker någons värderingar - som evaluerar. Av dessa är satser av typen "det är + evaluerande led" den absolut vanigaste strukturen - och det gäller både samtal i Sverige och samtal i Finland. Det finns dock också olikheter, bl.a. i hur satserna byggs ut och hur de får respons. I min avhandling visar jag på både likheter och olikheter mellan svenska samtal i Sverige och i Finland och tar dessutom upp frågan om vad en evaluering egentligen är.
Fremer, Maria
Personlig och generisk referens i svenska samtal. Min forskning handlar om en speciell användning av du som kan benämnas generisk. Generiskt du fungerar inte som ett definit och personligt pronomen och får inte sin referens ur talsituationen på det sätt som kännetecknar den prototypiska, deiktiska användningen av du. Betydelsemässigt förefaller detta du ha stora likheter med pronomenet man.
Henricson, Sofie
Svenskan på fyra finlandssvenska språköar – Björneborg, Kotka, Tammerfors
och Uleåborg. Syftet med undersökningen är att ge en överblick av de
svenska språköarna i Finland förr och nu samt att belysa språkliga fenomen
i den av ungdomar talade svenskan på dessa orter i dag. Tyngdpunkter i
avhandlingen är att utifrån en analys av inspelade ungdomssamtal beskriva
utmärkande drag för svenskt talspråk på språköarna, studera
språkkontaktfenomen samt göra komparativa studier mellan orterna.
Samtalsmaterialet består av drygt 11 timmar inspelade gruppsamtal, varav
cirka 7 timmar även är videofilmade. Samtalen är inspelade bland ungdomar
i Björneborgs, Kotkas, Tammerfors och Uleåborgs svenska gymnasier våren
2001 och våren 2006. Interaktionell lingvistik är den teoretiska
utgångspunkten för analysen av samtalsmaterialet och jag använder mig av
metoden Conversation Analysis (CA). Som bakgrund för samtalsstudien kommer
jag även att göra en språklig, historisk och samhällelig skildring av
undersökningsorterna ur ett kontaktlingvistiskt perspektiv.
Hilmisdóttir, Helga
En funktionell analys avnú och núna i isländskt talspråk. Modern isländska har två ord för det som svenskan uttrycker med ordet "nu", dvs. nú och núna. Enligt ordböckerna andvänds båda orden som temporala adverb. Därutöver används nú i isländskan som modal partikel, diskursmarkör och responspartikel. I min avhandling gör jag en sekventiell analys på samtliga ord och beskriver dels skillnaden mellan nú och núna som temporala adverb, och dels vilka icke-temporala funktioner nú har i modern isländska. Materialet utgörs av 10 timmar autentiska samtal - såväl vardagliga samtal som samtal på radio och teve.
Höckerstedt, Leif
Jag har alltid sett på språket sociolingvistiskt. Utgångspunkten har varit språket i Helsingfors, dess variation och användningsmöjligheter. Under senare år har jag anknutit mina erfarenheter till samhällsdebatten och kommit in på frågan om språkinlärning, minoritetsställning och språkens allmänna betingelser i ett flerspråkigt modernt samhälle. Just nu förbereder jag en mera populärvetenskaplig framställning av svenskan i Finland.
Jokinen, Jaana
Namnbruket i Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige
Lassus, Jannika
Rubriken för mitt avhandlingsarbete är: "Mellan lag och barnfamilj. Broschyrer om sociala förmåner till barnfamiljer i ett jämförande perspektiv.” Det finns rätt lite jämförande forskning om sakprosa och myndighetstexter. Sakprosa är ingen enhetlig genre, utan innehåller flera genrer, t.ex. informationsbroschyrer av olika slag. Dessa läses av många människor med olika utgångslägen. Jag undersöker broschyrtexter från FPA i Finland och Försäkringskassan i Sverige. Broschyrerna ger information om ekonomiska bidrag till barnfamiljer. Jag analyserar dem utifrån systemisk-funktionell grammatik och textforskningsmetoder: registeranalys, innehållsstruktur, tilltal och omtal av aktörer i texterna, intertextualitet m.m. En undersökning av tillkomstprocessen ingår i avhandlingen.
Lindholm Camilla, FD
Jag är post doc -forskare med finansiering av Finlands Akademi. Projektets titel är Interaktion i samtal med och mellan äldre med demenssjukdom och finansieras av Finlands Akademi 2006-2009. Projektets material är inspelat på ett dagcenter för äldre med demenssjukdom och omfattar sammanlagt 30 timmar tal. Delstudierna inom projektet gäller bl.a. bruket av formelmässigt språk och skratt.
Lindström Jan, FD, docent
Åren 2000-2005 var jag anställd i det svensk-finska bilaterala projektet ”Samtalsspråkets grammatik” där jag undersökte talturers struktur såväl interaktionellt som syntaktiskt. En del av min pågående forskning fortsätter med dessa frågor och ska utmynna i en bok om samtalsgrammatik i slutet av 2007. Det interaktionellt baserade grammatiska utvecklingsarbetet har jag också fortsatt inom ramen för en konstruktionsgrammatisk beskrivningsapparat. Andra områden där jag utvidgar den interaktionella grammatikens beskrivningsmöjligheter är andraspråksforskning (talets grammatiska och interaktionella syntax) och språkhistoria i en historisk pragmatisk tappning (bl.a. genom studier av svensk dramadialog från 1725-2000). Av speciellt finlandssvenska språkfrågor har jag intresserat mig för initialt negerade satser (typen ”inte är det bra”) och jämfört bruket i de skandinaviska språken och finskan. Från och med 2007 medverkar jag i EU-projektet DYLAN – Language Dynamics and the Management of Diversity. Projektgruppen i Helsingfors undersöker språklig mångfald inom den högre utbildningen i Finland och övriga Nordeuropa. I projektet aktualiseras frågor rörande språkpolitik och -planering, vilket innebär en alldeles ny öppning för mig inom forskningen. Planen är att tillämpa mina interaktionellt lingvistiska kunskaper vid analys av data som samlats genom intervjuer, fokusgrupper och deltagande observation. För publikationer och mer information, se min hemsida.
Mickwitz, Åsa
Jag är med i projektet Moderne importord i Norden. Avsikten med projektet är att med enhetlig metod få till stånd en jämförelse av språksituationen i de nordiska länderna, främst när det gäller det engelska inflytandet. Min doktorsavhandling är ett led i denna undersökning och behandlar i hur hög grad olika typer av importord från engelska anpassas i skriftspråket och vilka strategier som används vid anpassning. Jag kommer också att undersöka i vilken utsträckning ersättningsord blir godtagna och sedan etableras i skriftspråket.
Med importord avses ord som lånas in direkt från ett annat språk. I praktiken rör det sig om framför allt direktlån (foodprocessor, turn it on). Ett importord blir anpassat när det skrivs och uttalas som inhemska och traditionella ord (som tuff för engelskans tough). Ett ersättningsord eller en ersättande struktur är i sin tur skapade på grundval av traditionellt språkmaterial för att ersätta importordet eller -strukturen (t.ex. e-post i stället för e-mail, ta det eller lämna det i stället för take it or leave it). Mitt material är dagstidningar från Svenskfinland och Sverige.
Nordlund, Sara
Det privata brevet som brobyggare i tid och rum. Mitt forskningsområde är det privata brevet. Brev hör hemma i kategorin skrivet språk, men det finns drag i dem som inte omedelbart förknippas med sådant som kan anses som prototypiskt för skrift. I jämförelser av talat och skrivet språk behandlas privata brev ofta som ett slags undantagsform. I min underökning vill jag utreda vad som karakteriserar brevgenren och vad för en form av skrivet språk brev ska uppfattas som. Med avstamp i en privat brevväxling vill jag utvidga diskussionen om det privata brevets funktion och analysera dess roll som brobyggare i tid och rum.
Nordman, Lieselott
Majoriteten av våra lagar i Finland i dag bereds på finska för att därefter översättas till svenska. Den översättningsprocess som dessa svenska lagar vanligen genomgår omfattar fyra skeden: översättning och granskning vid Statsrådets translatorsbyrå - granskning vid justitieministeriets laggranskningsenhet - översättning och granskning av utskottsbetänkanden vid riksdagens svenska byrå, samt slutjustering vid riksdagens svenska byrå. Sammanlagt genomgår därmed varje proposition fyra granskningar på tre olika institutioner. Dessa granskningar görs i huvudsak av jurister, medan översättarna till största del är lingvister. Under granskningarna görs såväl ändringar med anknytning till juridisk korrekthet och ekvivalens med källtexten. I min forskning intresserar jag mig för denna översättningsprocess svenska lagar i Finland genomgår. Nyckelorden i min forskning är normer, arbetsprocesser och inominstitutionell kommunikation. I min analys utgår jag från de ändringar som görs i lagtexterna vid de olika institutionerna. För mitt arbete analyserar jag samtliga versioner av 15 propositioner. Jag utgår i första hand från deskriptiv översättningsforskning. Den andra delen av min avhandling baserar sig på intervjuer med lagöversättare och -granskare både i Finland och inom Europeiska unionen, för att därigenom få ett kvalitativt komplement till de mer kvantitativa resultat den textuella analysen gett. Men också för att kunna jämföra lagöversättning i Finland med lagöversättning inom EU och då även fokusera institutionell kommunikation och institutionella arbetsstrategier.
Pedersen, Ulla
Språkmöten i finlandssvensk barn- och ungdomslitteratur. Hur går barnboksförfattare tillväga när de skildrar en två- eller flerspråkig miljö och när de återger samtal som man måste tänka sig har utspelats helt eller delvis på andra språk än svenska? Vilka spår lämnar dessa möten i dialogen? Av hävd har barnlitteraturen ansetts som ett lämpligt medium att till de unga föra över värderingar och attityder. Vilka värderingar av och attityder till andra språk och andra kulturer förekommer i de finlandssvenska barn- och ungdomsböcker jag undersöker?
Rosenberg-Wolff, Carita
Mitt forskningsområde är retorik. I min licentiatavhandling (2002) har jag studerat förhållandet mellan rum och grad av formalitet i finlandssvenska valtal. Min studie visar att talare i ett stort eller formellt möblerat rum vågar ta retoriska risker såsom att visa känslor, använda ett metaforrikt språk och att be publiken agera. I ett mindre, eller mindre formellt möblerat rum väljer talaren däremot att vara retoriskt lågmäld och aktar sig för att uppträda så att det kunde verka ansiktshotande för publiken. För närvarande arbetar jag med att fördjupa och utvidga en del av de frågeställningar jag tagit upp i avhandlingen.
Saaristo, Pekka
Situationellt språkval bland svenskspråkiga helsingforsare: en språksociologisk undersökning. Min undersökning handlar om faktorer som inverkar på språkvalet mellan finska och svenska bland huvudstadens "tvåspråkiga svenskspråkiga". Jag försöker konkretisera bilden av den språkliga vardagen med frågeställningar om språkval i olika faktiska situationer. De situationella språkvanorna relateras till traditionella sociologiska bakgrundsvariabler så att jag skall kunna iaktta eventuella skillnader i språkvanorna mellan t.ex. olika åldersgrupper. Jag har tänkt komplettera en kvantitativ analys med intervjuer för att fördjupa de insikter som den inledande enkätundersökningen ger.
Sandström, Caroline
Dialektutjämning i östra och mellersta Nyland I avhandlingen studerar jag utjämningsprocesser i de svenska dialekterna i östra och mellersta Nyland under de senaste femtio åren utifrån förändringar inom det grammatiska genussystemet. Jag har utnyttjat såväl kvalitativa som kvantitativa metoder vid studiet av en grupp pronomen och bestämda slutartiklar, som påverkats av variation och förändring i den pågående övergången från tre genus till två i de nyländska dialekterna. Materialet för avhandlingen utgörs av bandinspelningar från 1960-70-talen. Caroline.Sandstrom[a]kotus.fi
Tamminen, Saija
Min undersökning är en del av ett samnordiskt forskningsprojekt som går under namnet Moderna importord i språken i Norden. Min avhandling kommer att behandla i vilken grad och på vilket sätt finskan har påverkats av andra språk och speciellt av engelskan. Jag är intresserad av hur moderna importord används och hur finska språkbrukare reagerar på dem. Forskningsmaterialet består av 48 djupintervjuer men också av ett s.k. matched guise -test där jag testar 600 informanter i hela Finland. I min pro gradu -avhandling behandlade jag hur svenskan har påverkat teuvadialekten. Svensk påverkan på teuvadialekten har skett på olika nivåer; det finns många ortnamn som har sitt ursprung i svenska ord men det finns också lexikalisk och också syntaktisk påverkan.
Wide Camilla
FD, forskare vid Svenska litteratursällskapet i Finland
Jag har varit assistent på Nordica 1999-2003 och disputerade 2002. Från och med 1.8.2003 är jag anställd vid Svenska litteratursällskapet som koordinator för projektet Svenskan i Finland: syntaktiska drag i ett jämförande perspektiv. Syftet med projektet är att beskriva strukturella, särskilt syntaktiska, företeelser i finlandssvenskt språkbruk så som de kan iakttas i autentiskt språkbruk. De teorier som tillämpas inom projektet är konstruktionsgrammatik, interaktionell lingvistik och kontaktlingvistik. I min egen forskning koncentrerar jag mig framför allt på ordföljdskonstruktioner med adverbial, t.ex. partikelverb och omskrivningar av bitransitiver med prepositionsfraser. För mer information om min forskning, se hemsidan.
Örnmark, Michaela
Bynamnen i västra Nyland.
|
