Universitetsstudier på Island

- sedda ur ett finsktisländskt perspektiv

Helga Hilmisdóttir och Camilla Wide

 

Trots att samhällsstrukturen och utbildnings-systemen i de nordiska länderna påminner mycket om varandra kan universitetsstudier i de enskilda nordiska länderna se rätt olika ut. Så är t.ex. fallet med Island och Finland. Skillnaderna beror inte bara på att Island är ett mycket mindre land med färre universitet och högskolor än Finland. Olika akademiska traditioner spelar även en roll. I Finland följer man fortfarande den germanska modellen med fria och ofta långt utdragna studier. På Island följer man däremot den anglosaxiska modellen med mer stringent indelade studier som baserar sig på årskursindelning och en klart utsatt studietid. Universitetsstudierna spelar dessutom en annan roll i enskilda studerandes liv på Island än i Finland. De flesta isländska studerande skaffar nämligen barn och familj under eller t.o.m. redan före studietiden, inte efter studierna som i Finland.

 

Universitet och högskolor på Island

Av Islands 270 000 invånare bor omkring 160 000 i huvudstadsregionen, d.v.s. i Reykjavik och städerna runt omkring Reykjavik. I Reykjavik finns också Islands största universitet, Háskóli Íslands eller Islands universitet, som grundades år 1911. 5 900 studerande är idag inskrivna vid de nio fakul-teterna vid universitet. Universitetet i Akureyri på norra Island är betydligt mindre med sina drygt 400 studerande. I Reykjavik finns också Islands lärarhögskola med 1200 studerande. Dessutom finns det ett antal specialskolor på Island där man kan avlägga högskolexamen i vissa ämnen, t.ex. lantbruk, musik, konst, teknik, datorkunskap eller ekonomi.

 

Inga inträdesförhör

En av de största skillnaderna mellan universitetssystemen på Island och i Finland stöter man på redan innan man börjar studera. Intagningen till universiteten sker nämligen på rätt olika sätt. I Finland räcker det inte med ett gott studentbetyg, man måste dessutom klara sig bra i särskilda inträdesförhör som ordnas av universiteten. På Island är situationen en annan. Även om t.ex. lärarhögskolan tar in studerande enligt gymnasiebetyg och rekommendationer från lärare är det oftast nog att ha avlagt studentexamen för att kunna registrera sig som studerande vid ett universitet på Island. Efter det har man sedan obegränsad studierätt fram till bachelorexamen i de flesta ämnen.

Inom vissa ämnen, t.ex. juridik och medicin, tillämpas i och för sig s.k. numerus clausus. Detta innebär att studieplatserna efter den första terminen begränsas till ett fastslaget antal. Vilka som får fortsätta är direkt beroende på resultaten i den tentamen som ordnas i slutet av höstterminen. Eftersom konkurrensen är hård sker en liknande gallring som i inträdesförhören till motsvarande ämnen i Finland. Skillnaden är dock den att gallringen sker efter en termins undervisning och studier och inte innan undervisningen börjar som i Finland. En utslagning i slutet av höstterminen under det första studieåret innebär inte heller nödvändigtvis slutet på ens studier i medicin eller juridik. Man kan vänta ett år och gå upp till tentamen på nytt.

 

Bachelorexamen vanligaste slutexamen

I Finland verkar de flesta studerande välja att avlägga högre högskolexamen eller magistersexamen, trots att det idag i de flesta ämnen är möjligt att avlägga lägre högskolexamen eller kandidatexa-men. På Island nöjer sig däremot största delen av studerandena med att avlägga motsvarigheten till den finska kandidatexamen, dvs. en bachelorexamen. I vissa ämnen leder studierna automatiskt till en yrkesexamen (t.ex. jurist-, ekonom- eller läkarexamen), men i många ämnen kan man inte avlägga mer än en bachelorexamen på Island. De som vill avlägga masters- eller doktorsexamen t.ex. i andra språk än isländska, danska och engelska måste resa utomlands för att fortsätta sina studier.

Tvånget att åka utomlands för att fortsätta studierna är troligtvis ändå inte den enda orsaken till att många studerande på Island nöjer sig med en bachelorexamen. Denna examen utgör för många en naturlig slutpunkt på universitetsstudierna. På Island är studierna nämligen klart upplagda enligt det anglosaxiska systemet med separata kurser på bachelor- och mastersnivå. Med en bachelorexamen blir man också behörig för många akademiska yrken. Det är därför snarare regel än undantag att isländska studerande som vill fortsätta studierna efter att ha avlagt bachelorexamen arbetar några år innan de tar itu med mastersstudierna.

 

Många studerar vidare utomlands

Trots att många isländska studerande nöjer sig med en bachelorexamen, är det inte alls ovanligt att isländska studerande åker utomlands för att avlägga masters- eller doktorsexamen. Att studera utomlands är överhuvudtaget ett naturligt alternativ för många islänningar. En hel del islänningar väljer att avlägga sina studier helt och hållet utomlands, t.ex. i Danmark, Sverige, Norge, USA eller England. Detta gäller särskilt ämnen som man överhuvudtaget inte kan studera på Island, t.ex. arkitektur, men också ämnen som erbjuds vid universiteten på Island. Utlandsvistelserna ses inte heller som någon förlust för det inhemska systemet. De som studerat utomlands hämtar med sig nya intryck och ny kunskap till de isländska universiteten.

 

Studielånen hårt bundna till studieprestationer

I motsats till det finska studiestödet består det isländska studiestödet endast av studielån. Studielånen beviljas inte av banker utan av en särskild studielånsfond. Villkoren för de isländska studielånen har därför hittills varit bättre än för de finska studielånen. Räntan är t.ex. lägre än i Finland (2 %) och återbetalningstiden lång. Men det isländska studielånesystemet är mycket hårdare än det finska vad själva beviljandet av pengar beträffar. För det första beviljas studielånen retroaktivt. Utbetalningen sker först efter att man påvisat att man avlagt tillräckligt många poäng. Det innebär i sin tur att man måste ta vanliga banklån för att försörja sig under terminen. För att få fullt studielån måste man dessutom följa den planerade studiegången och avlägga 15 poäng per termin på Island eller t.ex. 16 studieveckor i Finland. Klarar man inte proven blir man helt utan pengar eller får bara en del av studielånet. Detta system är speciellt besvärligt för islänningar som studerar utomlands vid universitet där andra poängsystem och en annan studietakt råder. Dessutom kan man få problem vid utbetalningen av studielånen om någon kurs sträcker sig över hela läsåret och poängen registreras först i slutet av vårterminen.

 

Dyrare att studera

Att studera på Island är inte lika billigt som i Finland. Man är direkt beroende av studielånen för att t.ex. kunna betala terminsavgifterna som går på närmare 2000 finska mark per år. Dessutom behöver man studielånen för bokinköp. På Island finns inget kursbibliotek där man kan låna kursböcker. I stället måste man köpa alla böcker själv. Och eftersom de flesta kursböcker antingen trycks i små upplagor eller importeras får man spendera en hel del pengar varje termin på böcker. De särskilda boklån som beviljas för ändamålet täcker sällan alla utgifter. Matutgifterna utgör en annan stor kostnad för isländska studerande. Den isländska staten bekostar eller subventionerar ingen skolmat, vare sig på grundskol- eller gymnasienivå eller på högre nivå. Isländska studerande är därför antingen tvungna att åka hem och äta, ta med sig matpaket eller äta "kioskmat".

 

Fast studiegång och slutprov

Själva studierna vid isländska universitet skiljer sig också rätt mycket från studier vid finska universitet. För att avlägga en bachelorexamen krävs 90 poäng. Man kan avlägga alla poäng inom ett och samma ämne, t.ex. isländska eller historia. Många väljer ändå att avlägga 60 poäng i ett huvudämne och 30 poäng i ett biämne. De flesta kurserna på Island ger 2,5-5 poäng. I regel ingår färre undervisningstimmar än för motsvarande antal studieveckor i Finland. Hemuppgifterna och kurslitteraturen spelar däremot en betydligt större roll på Island än i Finland. Kursutbudet är begränsat och man följer ofta fasta scheman för första, andra, respektive tredje året.

Så gott som alla kurser slutar med en examen som tenteras på de allmänna tentamensdagarna 3 -4 veckor efter terminssluten. Examinatoriekurser eller läskurser förekommer inte och essäer och uppsatser kompletterar oftast bara slutproven. För dem som inte klarar slutproven eller av någon orsak inte kan delta i dem anordnas höstprov. Några motsvarigheter till de fakultetsallmänna tentamensdagarna i Finland existerar inte. Missar man såväl sluttentamen som omtagningen kan man i värsta fall bli tvungen att vänta ett år för att kunna fortsätta sina studier. Veckorna mellan terminsslutet och tentamensdagarna sitter de flesta isländska studerande därför i universitets läsesalar från morgon till kväll, sju dagar i veckan. Läsesalarna är öppna från åtta på morgonen till elva på kvällen. Något festande under läseperioden förekommer knappast och borden i läsesalarna är fulla med böcker, anteckningar, kaffetermosar och smörgåspaket.

Inga allmänna kurser eller språkkurser

På Island ingår ofta en kurs i vetenskapsfilosofi eller vetenskapliga metoder i studierna. Annars avlägger man inga allmänna kurser vid isländska universitet. Några motsvarigheter till de obligatoriska språkstudierna eller -proven i Finland ingår inte heller. Studentexamen anses garantera de allmänna kunskaperna i främmande språk. Språkstudier, speciellt i modersmålet och engelska, utgör en av tyngdpunkterna i den fyraåriga gymnasieutbildningen. Att man fäster vikt vid engelskan beror bl.a. på att nästan all kurslitteratur på universitetsnivå är på engelska.

Det isländska universitetssystemet bygger överhuvudtaget inte på bredd på samma sätt som det finska. Snarare påminner det isländska universitetssystemet om det svenska eller det engelska. Undervisningen går genast på djupet och studi-erna är intensiva. Kursutbudet är mycket mer begränsat än i Finland. Man får oftast nöja sig med kurser som ansluter sig till den teoretiska inriktning som är starkast representerad på institutionen. Nackdelen med detta är att man inte alltid kan välja teoretisk inriktning själv. Fördelen är att kurserna oftast blir teoretiskt förankrade på ett helt annat sätt än i Finland. En isländsk bache-loruppsats kan därför teoretiskt sett vara av hög kvalitet, även om den skrivits redan efter 2,5-3 års studier. …verlag verkar kraven och ambitions-nivån på de isländska bacheloruppsatserna ibland nästan motsvara kraven och ambitionsnivån på de finska pro gradu -avhandlingarna. En isländsk mastersuppsats kan i sin tur ibland nästan motsvara en finsk licentiatavhandling. Detta beror antagligen på att studierna till mastersexamen på Island i princip är upplagda som fortsättningsstudier.

De flesta färdiga på tre år

De allra flesta isländska studerande avlägger bachelorexamen inom utsatt tid, d.v.s. tre år. Det kan vara en följd av det hårda lånesystemet. Men det finns också andra orsaker. Att vara studerande på Island medför inte lika många sociala förmåner som t.ex. i Finland. De största förmånerna för isländska studerande utgör studentbostäderna och tillgången till barndagvård. Studentrabatterna på bussar, tåg, färjor, måltider etc. som får många finska studerande att vänta med att ta ut sin examen saknar direkta motsvarigheter på Island.

Dessutom finns det inte samma akademiska och studentikosa traditioner på Island som i Finland. En akademisk examen garanterar inte en högre lönenivå på Island och har inte lika hög status som i Finland. Att hänga kvar på universitetet i åratal lönar sig alltså inte, särskilt inte om man har en familj att försörja redan under studietiden. Men den största orsaken till att de flesta studerande avlägger sin examen inom utsatt tid på Island är kanske trots allt att det är möjligt att avlägga en bachelorexamen inom tre år. Det finns ett rätt fastspikat schema för hela studietiden som man kan följa. Kurserna bygger på varandra och bildar en klar helhet. Och liksom tidigare nämnts går kurserna direkt på djupet. Man strävar inte efter att "få med allt" som i det finska systemet. Men det här betyder inte att de isländska studerandena kommer lätt undan. I många ämnen är de teoretiska kraven höga och man får jobba hårt för att få sina poäng.

Campusliv

Campuslivet utgör en central del av universitetsstudierna på Island. Islands universitet i Reykjavik består av ett antal byggnader som bildar ett campusområde. Studentbostäderna ligger på området eller precis intill det. Eftersom man studerar rätt intensivt på Island tillbringar man ofta hela dagen på campusområdet, inte bara några timmar då och då som i Finland. Mellan föreläsningarna sitter man i läsesalen eller på universitetsbiblioteket. Kaffepauser tar man då och då i någon av campusområdets många cafeterior. Alternativt slår man sig ner med sina studiekamrater och sin kaffetermos i någon sitthörna nära läsesalen. Då klockan närmar sig fem packar man in sig i sin bil och åker hem till familjen. Isländska studerande, som islänningar överlag, är ytterst bilburna. Framför alla byggnader vid universitetet i Reykjavik finns stora parkeringsplatser som fylls på morgonen och töms på kvällen.

Studieliv och familjeliv samtidigt

På Island skaffar man i regel barn och familj rätt tidigt, ofta redan i 20-års åldern. Därför har många studerande familj och barn redan då de inleder studierna eller skaffar det under studietiden. De flesta studentbostäderna är familjebostäder, vilket inte gäller för Finland, och studentkåren har särskilda daghem för studerandenas barn. Studielivet för många isländska studerande skiljer sig därför på ett plan rätt mycket från studielivet för de flesta finska studerande. €ven om de flesta isländska studerande med familj deltar aktivt i festande och sociala aktiviteter lever de redan på många sätt ett vuxet liv i förhållande till merparten finska studerande. För en islänning kan finskt studieliv överhuvudtaget te sig som ett enda festande från början till slut eftersom man ofta festar mitt i veckan och året runt i Finland. Frenetiskt studentfestande i stil med valborgsfirandet förekommer inte heller på samma sätt på Island. Detta ska ändå inte tolkas som om isländska studerande inte skulle festa. Det gör de verkligen, men på ett lite annat sätt. Festandet som ansluter sig till studierna är oftast av tre slag: ämnesföreningarnas fester, s.k. "vetenskaps-färder" (v'sindafer¶ir) t.ex. till företag eller ut på landet och skoldanser (böll) på lyxiga nattklubbar eller trendiga diskotek. Festandet kan vara nog så häftigt och sträcka sig in på småtimmarna. Alkoholkonsumtionen koncentras ofta till veckosluten och är åtminstone lika intensiv som i Finland. Den största skillnaden till studentfestandet i Finland ligger eventuellt i att isländska studerande klär upp sig mer än finländska studerande. Festandet bland isländska studerande kan därför ibland kännas rätt glamoröst med finska mått mätt.

Studentkårsverksamhet

Studentkårerna på Island har en liknande funktion som de finska studentkårerna. Dels driver de studenternas intressen, dels sörjer de (via särskilda företag) för service av olika slag. Även om t.ex. studentkåren vid Islands universitet är mycket mindre (och fattigare) än studentkåren vid Helsingfors universitet erbjuder man liknande service i Reykjavik som i Helsingfors: studentbostäder, resebyrå för studerande, bokhandel som säljer bl.a. kursböcker, arbetsförmedling, lekskolverksamhet etc. Den största skillnaden ligger i måltidsservicen och hälsovården. Billiga måltider av det slag som studentkårerna och universiteten erbjuder i Finland saknas på Island. Någon särskild studenthälsovård finns inte heller. Studentkåren t.ex. vid Islands universitet är politiskt sammansatt som vid de flesta finska universitet. Hälften av ledamöterna byts ut varje vår vid studentkårsvalen och om platserna kämpar vanligtvis två grupperingar, höger respektive center-vänster. Valkampanjerna präglas av hetsiga debatter och glansiga valplakat på campusområdet.

Utländska studerande

Så gott som alla kurser vid isländska universitet och högskolor undervisas på isländska. Eftersom en stor del av kurslitteraturen går på engelska kan man börja studera många ämnen även om man kan ganska lite isländska. Vill man stanna längre på Island lönar det sig ändå att lära sig isländska ordentligt. Det kan man t.ex. göra genom att studera isländska för utlänningar vid Islands universitet (http://www.hi.is). Programmet är treårigt och leder till en bachelorexamen (B.Phil.Isl). Men man kan också läsa isländska för utlänningar en kortare period t.ex. under ett studentutbyte av något slag. Att studera en eller flera terminer på Island är en intressant upplevelse. Trots att det isländska universitetssystemet på många sätt skiljer sig från det finska är det inte svårt för finska studerande att anpassa sig till det isländska systemet. De skillnader som finns kan dessutom fungera som en källa till inspiration.

Helga Hilmisdóttir och Camilla Wide är doktorander vid Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur vid Helsingfors universitet. Båda har avlagt en del av sina studier vid Islands universitet.