Den heliga
BIRGITTA

Eva Ahl

 

Den heliga Birgitta (ca 1303-1373) var dotter till lagmannen i Uppland, Birger Persson, och Ingeborg Bengtsdotter, som antagligen var släkt med Folkkungaätten. På mödernet var Birgitta släkt med kung Magnus Eriksson, som härskade under Birgittas livstid. Efter sin mors död upp-fostrades Birgitta hos sin moster, vars man också var lagman. Då Birgitta var tretton år giftes hon bort med Ulf Gudmarsson, som senare blev lagman i Närke. Med honom fick hon åtta barn av vilka en av sönerna senare blev lagman som sin far. Som både dotter, hustru och moder till lagmän tillhörde hon Sveriges absoluta elit. Under senare delen av sitt liv kom hon att inverka på både det religiösa och politiska planet med idéer som angick hela kristenheten. Efter sin mans död 1344 började hon nedteckna uppenbarelser, som har samlats i åtta böcker, Revelationes .

Eftersom Birgitta var släkt med kung Magnus riktade hon många uppenbarelser, råd och brev till honom under 1340-talet. En del av dessa brev sände hon från utlandet. År 1341 hade hon nämligen vallfärdat till Santiago de Compostela och år 1349 begav hon sig av mot Rom inför jubelåret 1350 och återvände aldrig mer till Sverige. Den biografiska forskningen kring kungens liv har faktiskt i hög grad litat sig på de råd som hon sände honom både från Sverige och från Rom. En del av dessa råd kunde vara väldigt skarpa, vilket stundom har inverkat negativt på bilden av Magnus, stundom på bilden av Birgitta. Men Birgitta sände uppen-barelser även till påvar och kejsare. Hon kritiserade även Hundraårskriget som rasade under hennes livstid samt bad påven återvända till Rom från sin "Babyloniska fångenskap" i Avignon. Birgitta ville att påven skulle godkänna den ordensregel hon sammanfattat för grundandet av ett kloster för kvinnor och män, Ordo Sanctissimi Salvatoris , eller den sk. Birgittinerorden.

Birgitta kanoniserades på grund av sin fromma livsföring (hon idkade välgörenhet, skötte om sjuka och delade sin egendom med de fattiga) samt de under som skedde i hennes namn efter hennes död. Man talade om henne som ett helgon redan under hennes livstid. Hon kanoniserades år 1391 och är det enda kanoniserade helgonet i Norden. Intresset för Birgitta har bestått och är fortfarande aktuellt. Den 1 oktober 1999 valdes hon tillsammans med sin samtida Katarina av Siena och 1900-tals nunnan Edith Stein till Europas kvinnliga skyddshelgon. I april år 2000 saligförklarades moder Maria Elisabeth Hesselblad, som återupprättade birgittinerklostret i Rom år 1911. ß

 

Den heliga Birgitta profet eller politiker? Den heliga Birgitta har varit föremål för forskning i egentlig mening i nära 150 år. Fortfarande är redigeringen av hennes verk, Revelationes (Uppenbarelser), ett pågående projekt under ledning av flera ansedda Birgittaforskare. Forskningen kring Birgitta var under de första decennierna av 1900-talet koncentrerad på litteratur- och textkritik samt fokuserad på hennes religiösa budskap och personlighet i roll av mystiker. Man kunde dock konstatera att hon inte var mystiker i egentlig mening. I jämförelse med andra medeltida mystiker var hon mer realistisk och inte lika svärmisk i sin brudmystik. Under 1900-talets lopp har forskningen kring Birgittas värld, världsbild och ordens senare skeden tillkommit. De olika biografierna försöker, i enlighet med sina tolk-ningar av uppenbarelserna och de där förekom-mande personerna, se Birgittas roll i samtidens historiska skeenden p.g.a. den aktiva, profetroll hon själv tog. Intresset för mystik under mellan-krigstiden ökade också forskares biografiska inlägg angående Birgitta och en hel del populära verk utkom. Den nordiska forskningen var alltjämt förhärskande, men efter andra världskriget har intresset för Birgitta inom forskningen ökat även utomlands. I sin tolkning av Birgittas politiska insats förklarar teologen och författaren Emilia Fogelklou (1919) följande: "Inblick i politik följde självfallet med, när man som Birgitta, både på fädernet och mödernet tillhörde stormanssläkter, vilkas ingrepp och tjänster ständigt påkallades i rikets viktigaste ärenden". För Birgitta var hennes politiska verksamhet inbakad i hennes förkunnande, menade Fogelklou. Enligt historikern Lydia Wahlström (1919), som var samtida med Fogelklou, var Birgitta en stormansklassens dotter, som "...ärvde både dess [aristokratiens] fosterlandskärlek och dess klassintressen mot kungen i rikaste mått och hade också kraften att uttala dem." Historikern Toni Schmid försökte däremot år 1940 se Birgittas inställning till kung Magnus ur en mera neutral synvinkel, i sin samtids kontext; att Birgitta inte styrdes bara av låga maktpolitiska strävanden, och att Magnus lika litet kunde ses som styrd av det onda. I den populära litteraturen, ända sedan August Strindberg , sågs Birgitta och Magnus nämligen ofta som ett motsatspar. Under senare delen av 1900-talet har aspekter ur kvinnoforsk-ningen och det nordiska varit av vikt inom forskningen. Forskarna tycks vara överens om att Birgitta hade ett politiskt inflytande såväl på kung Magnus som på de högtuppsatta män, som diffust kallats det "birgittinska partiet", vilka opponerade sig mot kungens politik. Men som andlig auktoritet var hon oberoende av politiska gräns-dragningar, har bl.a. den finska forskaren Birgit Klockars (1976) påpekat. Ph. D. Bridget Morris konstaterar år 1999 att Birgitta verkligen i början av 1900-talet tedde sig som ett nationellt, katolskt helgon, medan hon mot slutet av seklet blivit föremål för internationell forskning. Hur en person som Birgitta påverkat sin samtid ­ och även framtid ­ är en intressant fråga, som fött en bred debatt, som tål att granskas även djupare. Birgittas intresse för den svenska politiken enligt Birgittaforskningen i Norden under 1900-talet är en delfråga som kan belysa en sida av det intresse vi har för vårt nordiska helgon, och kanske även belysa Birgitta, vars mångfasetterade personlighet och livsöde än är aktuella. HuK Eva Ahl skriver sin pro gradu-avhandling vid Helsingfors uiniversitet om den heliga Birgitta. ß