- Institutionens årsberättelse
(pdf, In English) - Historia
- Administration
- Kvalitet
Institutionen för Lantbruksvetenskaper
PB 27 (Ladugårdsbågen 5)
FI-00014 HELSINGFORS UNIVERSITET
Telefon
+358 9 191 58500
Telefax +358 9 191 58582
Historia

Institutionen för lantbruksvetenskaper inledde sin verksamhet den 1 januari 2010. En viktig händelse i institutionens historia var inrättandet av två statsagronomtjänster år 1858 under kejsar Alexander II:s regeringstid. Nästa etapp var att agronomutbildning inleddes vid lantbruksskolan i Mustiala år 1865. År 1896 beslutade senaten att den högsta lantbruksundervisningen skulle flyttas till Kejserliga Alexandersuniversitetet. Beslut om att bilda en agrikulturekonomisk avdelning vid universitetet fattades år 1898. Den första professorn, professorn i lantbrukskemi och lantbruksfysik Arthur Rindell, tillsattes år 1900. Den första tjänsten som representerar de områden som i dag omfattas av institutionen för lantbruksvetenskaper var den biträdande professuren i entomologi. Uppgiften omfattade även skyldighet att fungera som statens entomolog. Enzio Reuter utnämndes till tjänsten år 1901. Institutionen för agronomi grundades på Fredsgatan 15 höstterminen 1901. Efter många omstruktureringar bildades institutionen för lantbruksvetenskaper genom ett beslut av Helsingfors universitet år 2009. Det var en viktig reform i anslutning till skapandet av en ämnesinstitutionsstruktur som motsvarar dagens krav på forskning och undervisning vid universitetet.
Den nuvarande institutionen för lantbruksvetenskaper bildades genom att tre institutioner beslutade att gå samman. Vid sammanslagningen hette dessa tre enheter institutionen för agroteknologi, institutionen för husdjursvetenskap och institutionen för tillämpad biologi. Grunden för sammanslagningen var att man ville bilda en helhet som bättre än tidigare skulle tjäna de nuvarande behoven hos forskningen inom lantbruksbranschen och den högsta undervisningen. Samtidigt fick den nya institutionen även ansvaret för Undervisnings- och forskningsgården i Vik och Forskningsstationen vid Muddusjärvi.
Sammanslagningen av institutionerna resulterade i flera organiseringsdimensioner som stöder varandra. Ett av de mest centrala resultaten av samgången var att alla delområden inom forskning och undervisning i lantbruk (växtproduktion, husdjursproduktion och lantbruks- och miljöteknologi) placerades inom samma enhet. Detta gör det möjligt att effektivt utnyttja de tvärvetenskapliga möjligheter som den nya institutionen erbjuder inom forskningen, undervisningen och den samhälleliga interaktionen.
