Hade Darwin fel?
Förvärvade egenskaper ärvs inte, säger Darwin i sin berömda Om arternas uppkomst. För ett halvt år sedan fick universitetet emellertid en professor vars område baserar sig på en motsatt tanke.
Foto: Kaptain Kobold, Flickr.com (Creative Commons)
Arvet kan vara ett svepskäl
Enligt epigenetikernas observationer inverkar miljön och de val individen gör på genfunktionerna och även på kommande generationer. Arvsanlagen har i onödan beskyllts för många självförvållade hälsoproblem.
Genetiken undersöker ärftligheten utgående från bassekvensen i DNA, men epigenetiken koncentrerar sig på de förändringar som sker vid läsningen av generna, förklarar professor Minna Nyström, som tillträdde i november. Trots att bassekvensen är oförändrad kan det ske förändringar i regleringen av generna, vilka också påverkar läsningen av avkommans gener.
Exempelvis har en del av dispositionen för tjocktarmscancer visats vara ärftlig, och de gener som förklarar dispositionen har noggrant kartlagts. De epigenetiska förklaringarna till dispositionen är mycket sämre kända.
— En västerländsk föda innebär inte i det här sammanhanget pizza och hamburgare varje dag, utan vanlig mat med för mycket fett och för lite D-vitamin, folsyra, kalcium och fibrer.
Nyström väntar otåligt på resultaten. Vad påverkar cancerrisken mera, generna eller maten? Hur samverkar de här faktorerna?
— Vi väntar oss särskilt att hitta redskap, markörer, med vilka vi kan bedöma risken för tjocktarmscancer.
Text: Antti Kivimäki, Helsingfors universitets webbredaktion
Översättning: Eva Wahlström