/ Hjälp / Forskningens synlighet / Citeringsanalys /

Vad är H-index?

H-index är en kvantitativ mätare som introducerades av fysikern Jorge Hirsch 2005. Med indexet försöker man beskriva både forskarens publiceringsaktivitet och publikationernas betydelse. H-indexet är databasspecifikt, dvs. det beaktar bara citeringarna i en viss databas. Därför kan en forskare ha olika H-index i Web of Science, Scopus och Google Scholar/Publish or Publish. 

Exempel på hur H-indexet fastställs

Om en forskare har 15 publikationer i en databas och 4 av dem citeras i 4 eller flera publikationer av andra författare i samma databas, och forskarens övriga 11 publikationer har citerats färre gånger eller inte alls, är forskarens H-index 4. 

Snabbanvisning för att räkna ut H-index

Referensdatabaserna räknar automatiskt ut H-indexet för de publikationer du väljer. Om du gör en sökning på ditt namn får du fram en lista över publikationer. Kontrollera att du har skrivit alla publikationer i listan och ta bort dem som du inte har skrivit. I Web of Science klickar du sedan på ”Create Citation Report” och i Scopus på ”View Citation Overview”. Om du använder Publish or Perish visas antalet publikationer, hänvisningar och H-indexet automatiskt.

Hur man använder H-index

Forskarens ålder och karriärens längd

Forskarens ålder och längden på karriären påverkar H-indexet. De som länge har arbetat inom vetenskapssamfundet har publicerat mer och har troligen också citerats mer. Därför måste man beakta forskarens karriär när man använder H-indexet. Hirsch konstaterade själv att H-indexet borde växa så gott som linjärt i takt med antalet år man varit verksam.

Att jämföra forskare inom samma ämnesområde

H-indexet är användbart bara när man jämför forskare inom samma ämnesområde. Man ska inte jämföra en medicinares och en humanists eller en sociologs och en filosofs H-index, eftersom olika vetenskapsområden har olika publiceringspraxis och olika sätt att hänvisa till tidigare forskning. De olika vetenskapsområdena är inte heller jämlikt representerade i referensdatabaserna. Naturvetenskaperna och medicin har det mest omfattande och aktuella materialet i databaserna.