/ Hjälp / Forskningens synlighet /

Citeringsanalys

Vad berättar en citeringsanalys?

Citeringsanalyser används för att beskriva hur mycket uppmärksamhet forskarnas publikationer får. En citeringsanalys ger ingen objektiv sanning om hur bra eller dålig en publikation är, utan berättar hur ofta de andra publikationerna i en viss referensdatabas har citerat publikation X. 

Det kan finnas otaliga andra publikationer som har citerat publikation X, men som inte ingår i just den databasen. De citeringarna kommer inte fram i citeringsanalysen. Omvänt kanske publikation X inte ingår i någon referensdatabas, och då kan man inte med hjälp av citeringsanalyser mäta hur mycket uppmärksamhet den har fått i form av hänvisningar.

Man tänker sig ofta att publikationer som citeras mycket håller särskilt hög vetenskaplig standard. Antalet citat kan vara ett tecken på det, men det kan också vara ett tecken på att en publikation har väckt debatt eller att den behandlar ett aktuellt eller kontroversiellt ämne.

Citeringspraxis inom olika vetenskapsområden

Olika vetenskapsområden har olika citeringspraxis. Inom de områden där det är viktigt att informationen sprids och utökas snabbt, kan publikationer samla på sig hänvisningar i mycket snabb takt, ibland redan några veckor efter att publikationen publicerats. Sådana områden är bl.a. medicin och många naturvetenskapliga ämnen. För dem är artiklar i tidskrifter ett av de viktigaste sätten att sprida information.

Inom de vetenskapsområden där snabbhet inte är det viktigaste eller där man publicerar mer böcker och bokartiklar kan det räcka 3–6 år innan de första citaten i andra forskningspublikationer dyker upp. Sådana områden är bl.a. många samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnen. Böcker och bokartiklar inom de här områdena har först på senare år börjat förekomma i referensdatabaser.

Referensdatabaser

Citeringsanalyserna görs i databaserna Web of Science, Scopus och Google Scholar. Google Scholars analysprogram Publish or Perish kan laddas ner gratis på nätet. Innehållet i och omfattningen av de två förstnämnda databaserna är offentlig information, medan man inte vet hur omfattande materialet i Google Scholar är eller vilken tidsperiod det täcker.

Läs mer om citeringsanalys