Kyläkartat:
1540-1550
1548
1699
1760 ja 1810
1900

Tekstit:
1540-1599
1600-1712
1713-1820
1820-1900

Lyhennysten selitykset

 

  Vantaa   Helsingin pitäjä-vuosikirjat
Erik Söderling: 
SLÄKTGÅRDARNA I HELSINGE KYRKOBY 1713-1820

I årsboken Helsingin Pitäjä - Helsinge 1993 behandlades släktgårdarna i Kyrkobyn fram till Stora ofreden 1713. Under ofärdstiden hemsöktes byn av ännu större prövningar än angränsande byar. Som arkivmaterial från denna tid finns bevarat endast en mantalslängd för 1719, som ockupationsmyndigheterna lät uppgöra. I denna upptas hemmanen i grannbyarna, visserligen med starkt reducerad förmögenhet. Men Helsinge kyrkoby saknas helt i förteckningen (1).

År 1772 började de egna myndigheterna åter föra jordeböcker och mantalslängder. Enligt mantalslängden hade alla gårdar i kyrkobyn spolierats av fienden. Åboarna bodde i småhus, som de nyligen uppfört åt sig, och åkrarna var i linda (2).

Av jordeboken för 1722 framgår att Backas, Klockars, Olofs, Ridars, Danis, Hannusas, Rutars och Knapas hade återupptagits till odling. De hade beviljats skattefrihet till mellan 1726 och 1728, utgående från hemmanens skick (3). Endast Juns och Nilsas var fortfarande öde 1722, men upptogs till odling 1723 med skattefrihet till 1729 respektive 1726.

Vid ingången till Stora ofreden var alla hemman i byn utom Björns kronohemman. Också Björns hade varit öde under ofreden, men noterades fortfarande som skattehemman. Bonden på Björns var dock inte skattebonde, utan skatterätten innehades av ägaren till rusthållen Skeppars och Långhansas i Domarby, under vilka Björns var augmentshemman (4). 

I indelningsverket var Juns 2. korpralens frihemman av Nylands infanteri och Helsinge kompani. Hannusas var 2. fördubbling korprals löningshemman av dito kompani, och Nilsas kapellanens boställe. De 8 övriga hemmanen var augment under rusthåll i andra byar.

Ett rusthåll hade företräde framom ett kronohemmans egen bonde att inlösa kronohemmanet till skate, om det var augment under rusthållet i fråga. Detta om hemmanet låg inom den s.k. frimilen från rusthållet, och om rusthållaren ansåg inlösningen nödvändig för rushållet. Inlösningen skedde mot erläggande av 3 års skatt till kronan.

Av rusthållen med augmentshemman i Kyrkobyn var det dock endast Grotens i Tolkby, som utnyttjade denna inlösningsrätt. 1726 hade J. A. Sjöberg köpt Grotens, och samma år deponerade han summan för skatteköp av Danis, som var augment under Grotens (5). Följande år övergick emellertid rusthållet till G. J. Bock på grund av börd, och rättigheten till skatteköpet överflyttades därvid på honom (6).

1764 köpte Elias Lucander Grotens rusthåll av Bock, och trodde sig därmed även ha köpt skatterätten till Danis. Men depositionen för skatteköpet blev aldrig överflyttad på hans namn. Följden var, att när Kungliga kammarkollegiet slutligen år 1769 bekräftade skatteköpet av Danis, så gavs skatterätten inte åt Lucander, utan åt Bock (7). Denne sålde dock 1771 skatterätten åt Johan Bertilsson, som därefter blev vanlig skattebonde på Danis.

Hemmanen i Helsinge kyrkoby på 1700-talet:

Den 17.9.1760 förrättades värdering av Backas 2.1 och Backas 2.2 Nygrans i och för skatteköp. Nygrans fick också skattebrev 31.3.1762, men Backas 2.1 först 28.5.1793 (8). Årtalet för skatteköpen av övriga hemman framgår av tabellen. Av släktgårdarna förblev Klockars och Hannusas kronohemman till efter 1820.

I samband med att Abraham Wetter grundade sågen i Kyrkobyn på Björns mark, köpte han även 1725 skatterätten till detta hemman av rusthållaren på Domarby (4).

Därefter gick skatterätten från sågägare till sågägare. När verksamheten vid sågen hade upphört, var dessa ej längre intresserade av Björns, utan sålde år 1759 skatterätten till Matts Mattsson från Esbo. Rusthållaren på Domarby Sven Dryden klandrade emellertid i häradsrätten försäljningen, utgående från rusthållets förköpsrätt av sitt augmentshemman till skatte. 1860 överflyttades följakligen skatterätten till rusthållet (9). 1863 sålde emellertid rusthållet skatterärtten, och härefter kan Björns betraktas som ett vanligt skattehemman.

Delning av hemman förekom ej på 1600-talet. Mellan 1640 och 1695 uppgav jordeböckerna visserligen att Backas omfattade två rökar, men de hade uppkommit genom sammanslagning, och från och med 1687 uppges åter endast en. Brotherus karta från 1699 visar endast en tomtplats med åbyggnad, den utanför byn. Dock beboddes hemmanet enligt jordböckerna från 1698 och 1701 och mantalslängderna 1703-1712 av två åbor.

Efter Stora ofreden upptogs Backas av en åbo, men delades 1728. Den utbrutna delen fick tomtplatsen i bycentrum mellan Klockars och Knapas. Kyrkans kommunionbok från och med den äldsta bevarande för 1745-56 upptar denna del under namnet Nygrans. Jordeböckerna och mantalslängderna har däremot inget särskilt namn för denna del.

Knapas klövs 1732 enligt mantalslängden i två hälfter, och stommen kallades härefter Gamla Knapas. Den utbrutna delen kallades Nyknapas och fick plats för en ny åbyggnad på samma tomt ett stycke norrut.

Björns klövs 1763 genom försäljning till två olika köpare. Vardera bebodde hemmenets gamla gårdstomt från 1764 och torde ha haft var sin åbyggnad (10).

Köparen av den ena hemmansdelen, kronolänsman Matts Blanck, ägde hus på prostgårdens tomt. Häradsrätten hade sammanträtt i Kyrkobyn åtminstone sedan 1731, med undantag av smärre avbrott. Åtminstone sedan hösten 1753 sammanträdde den i dessa hus. Tomten kallades tingshustomten, se karta 1 a, pos. 13. År 1764 utackorderade Blanck husen till socknen och ombesörjade renovering och tillbyggnad (11). Här hölls sedan häradsrättens ting regelbundet t.o.m. hösten 1796.

Ridars klövs 1796 och för den utbrutna deken bereddes plats för en ny åbyggnad på den gamla gårdstomten (12). Den uppfördes väster om stommens åbyggnad.

På Danis hade enligt mantalslängderna sedan 1766 inhysts också en sockensmed och en sockenskräddare. 1775 klövs hemmanet, varvid ena hälften såldes åt en sockenskräddare (13). Någon ny åbyggnad för den utbrutna delen torde dock ej ha uppförts. Dessutom bodde ägaren till stommen från 1796 till 1807 i Esbo, likaså ägaren till den utbrutna delen från 1810.

Rutars var enligt mantalslängden för 1783 delat mellan två bröder, varefter den yngre brodern fick ny tomtplats utanför bycentrum och norr om Backas, karta 1 b, pos 10.2, "Johans tomt" (14). Ny åbyggnad här uppfördes i början av 1800-talet. Jordeböckerna och mantalslängderna upptar båda hälfterna under namnet Rutars, men gängse benämning var Nedre Rutars för stommen och Övre Rutars för den utbrutna delen. Kyrkans kommunionböcker hade mellan 1745 och 1816 upptagit hemmanet under namnet Bäskas. En karta från 1800 upptar bägge namnen (14).

Den 21.2.1784 hade dåvarande kronobonden på Backas 2.1 Anders Johansson enligt skriftligt kontrakt överlåtit hemmansdelen till sönerna Henric och Johan Andersson, 1/2 till vardera. Den 15.3.1790 avstod Johan från sin del till yngre brodern Abraham, som den 30.6.1791 sökte immision för sin hemmansdel. Men enligt resolution 13.10.1791 kunde hemmanshälften ej ytterligare klyvas. Immissionen för Abraham godkändes ej, och äldre brodern Henric, som hade fått immision för hela hemmanshälften förblev ensam kronobonde på Backas 2.1 (8).

Fronohemmanet Hannusas hade enligt mantalslängden från 1798, som åbor två bröder. De överlät i tur och ordning sina delar till samma odlare, som från och med 1808 förestod hela hemmanet.

Hemmanshälften Björns 1.1 delades 1801 genom försäljning till två olika köpare. Den ena delen, Björns 1.1.2, fick till gårdstomt den ovannämnda tingstomten, karta 1 b (14). Ny åbyggnad uppfördes här i början av 1800-talet.

Av släktgårdarna förblev endast Klockars, Juns och Olofs odelade. I mantalslängderna från 1722 till 1726 användes för Olofs namnet Lassas.

Bonde på mer än ett hemman var endast Gustaf Michelsson Söderberg. Han blev 1801 ägare till 1/4 Björns 1.1.2 (15), från 1806 kronobonde på 1/2 Hannusas och från 1808 på den andra 1/2 Hannusas. Dessutom blev han efter giftermål bonde också på Juns 1809.

År 1765 förrättades storskifte av åkrar och ängar i Kyrkobyn, och 1776 av skogen.
I tabellen upptas hemmanens ägor enligt protokollet för förrättningen 1776. 
I skogsarealerna är inkluderat kompensation för bristande åker- och ängsarealer.

Ingen klockare hade bott på Klockars sedan medlet av 1600-talet. Däremot bodde klockaren Johan Johansson f. ca 1678, mellan 1708 och 1737 på Kanpas. Han var troligen son till Johan Michelsson, också klockare, som enligt jordeboken innehade Knapas från 1701 (17). Johan Johanssons son, Johan Johansson Osenius d.ä. var också klockare. Mellan 1741 och 1780 bodde han i ett hus, uppfört på den s.k. klockarstomten på kyrkans mark, karta 1 a, pos. 12 (18). Till åtskillnad kallades släktgården Klockars i kommunionboken för 1745-56 för Gamla Klockars.

Kartan 1 a är uppgjord utgående från Fr. J. Fonseens karta över Helsinge år 1749 och en skiss, uppgjord på basis av storskifteskartan (10). Kartan 1 b är uppgjprd utgående från T. Winters karta år 1800 (14).

Den följande ägarlängden är fortsättning på längden för 1540-1713 i Helsingin pitäjä - Helsing 1993. Där lagfartsprotokoll finnes anger listan den juridiska ägaren, annars de slutsatser som kunnat dras ur anlitade källor. Om gifta makar tillträtt ett hemman nämnes hustruns namn först, om det är hon som har haft arvsrätt till hemmanet.

Paluu alkuun


Litteratur:
Gabriel Nikander: Byar och gårdar i Helsinge, Svenska Odlingens Vänner i Helsinge 1916 och 1897
Herman Hultin: Helsinge församlings historia, Svenska Odlingens Vänner i Helsinge 1930
Ilmar Talve: Helsingin pitäjän kirkonkylä, kulturnämnden i Vanda 1972
Eeva Ojanen: Helsinge församlins historia, Helsinge församlingar 1974, översättning
Markku Kuisma: Helsinge sockens historia III, Vanda stad 1992, översättning


1) Riksarkivet (RA) Rulle "Isoviha 6", Mtl över Nylands län 1719, sid 311.
2) RA, sveriges Riksarkivs rulle nr 18, Mtl 1722, Helsinge kyrkoby 
3) RA, 8153, Jordebok 1722, Helsinge kyrkoby sid 6
4) RA, Borgå o Hollola ds, K0b1, vt 1725
5) RA, Borgå ovh Kymmene ds, K0b5, vt 1762, § 1 
6) RA, dito, vt 1763, § 10
7) RA, 8383, Jordebok Borgå härad, Helsinge
8) K.-E. Söderberg, Bokulla, dokumentsamling
9) RA, Borgå o Kymmene ds, K0b3, ht 1760
10) Talve, sid 23, karta från tiden för storskiftet 1765
11) RA, Borgå o Kymmene ds, K0b3, vt 1765, § 2
12) dito, K0b6, ht 1769, § 3
13) dito, K0b8, ht 1775, §9
14) Nikander, sid 8, Helsinge kyrkoby tomter före 1800
15) RA, Borgå o Kymmene ds, K0b14, ht 1801, § 12 
16) Lantmäteristyrelsen B10 5/4-13, Hagström, Egokarta med beskrivning 1777
17) RA, 8085, Jordebok 1701, Helsinge kyrkoby sid 20
18) Ojanen, sid 97 med notis 49.
Dessutom jordeböcker, tiondelängder och mantalslängder för perioden utan särskild hänvisning. Jag har fått utnyttja K.-E. Söderbergs delvis unika dokumentsamling och Doris Nummelins kontakter i och kännedom om bygden, för vilket jag tackar.


Lähde: Helsingin pitäjä 1995 
Web-toteutus: Liisa Nordman, 2006