Kyläkartat:
1540-1550
1548
1699
1760 ja 1810
1900

Tekstit:
1540-1599
1600-1712
1713-1820
1820-1900

Lyhennysten selitykset

 

  Vantaa   Helsingin pitäjä-vuosikirjat
Erik Söderling: 
SLÄKTGÅRDARNA I HELSINGE KYRKOBY 1540-1713

Man kan fråga sig om det är skäl att uppta Helsinge kyrkoby till behandling, då det redan om byn finns ett i många avseenden förtjänstfullt arbete. Det är "Helsingin pitäjän kirkonkylä" av Ilmar Talve, utgiven av kulturnämnden i Vanda 1972. Förestående uppsats strävar också endast att komplettera Talves bok i den omfattning rubriken anger.

1500-TALET

I " Helsinge medeltid" av Gunvor Kerkkonen finns nämnda en hel mängd kyrkbyror från början av 1500-talet, t.ex. bondeseglarna Jöns Olsson, Petter Olsson, Olof Persson och Nils Åkersson (1). Av allt som allt 15 namngivna personer är det dock endast 2, som med någorlunda säkerhet kan hänföras till ett visst hemman. Den ena är Marcus Jönsson, länsman i Helsinge på 1530-talet och knape, ägare till det hemman som fått namnet Knapas (2). Den andra är Lasse Rudi, nämndeman i Helsinge 1511, och tydligen ägare till det hemman som heter Rutars (3).

I de s.k. fogderäkenskaperna, som började föras 1540, upptas namnen på ägarna till 12 hemman i Kyrkobyn i den ordning som är använd i tabell 1 (4). Hemmansnamnen enligt sista spalten i tabellen var ej angivna i fogderäkenskaperna. Ägarnamnen Olof Ruth och Thomas Björnsson antyder dock att de var ägare till de hemman som fått namnen Rutars och Björns.

Att hänföra de övriga ägarnamnen till respektive hemman är en besvärlig uppgift (5). Den mest tillförlitliga men kortfattande utredningen i den vägen, som har funnits tillgänglig, är den som gjorts av Arvo Soininen på 1960-talet. Den ingår i Lauri Korpinens "Käsikirjoitus Helsingin pitäjän historiaksi", som kom ut i en liten duplicerad upplaga 1981 (6).

I fogderäkenskaperna för åren 1540-50 var, som tabell 1 anger, hemmanen uppdelade i grupper, där varje grupp stod för ett jämnt antal skattmarker, den första för 2 och de övriga för 1. 1643 angavs också särskilt för varje hemman dess andel av skattmarken (7). Sammanlagt var antalet skattmarken i byn 6.   

Tabell 1. Hemmanen i Helsinge kyrkoby på 1500-talet:

Den äldsta kartan över Helsinge kyrkoby är från 1699 (8). Utgående från den har den chematiska karta 1 ritats. I beskrivningen till kartan hade varje hemman försetts med en bokstav, som dock saknades i kartoriginalet, där hemmanens tomtplatser var antydda med små, prydliga hus. Hemmanens bokstav och namn har inskrivits i karta 1.

Med ledning av karta 1 och de första fogderäkenskaperna skall här ett försök göras att rekonstruera hur tomtplatserna i bykärnan låg 1540-1550, karta 2. Samma bokstavsbeteckningar har använts som i karta 1. Dessutom anges både ägarnamnen 1540 och senare gängse hemmansnamn. I texten nedan används för enkelhetens skull de gängse namnen, fastän dessa började användas i handlingar först omkring 1700. Tomtplatsen för Juns, G, som saknades i kartoriginalet från 1699, har inritats enligt des läge i en karta från 1775 (9).

När fogderäkenskaperna gjordes upp indelades hemmanen som nämnts i grupper med ett jämnt antal skattmarker för varje grupp. Det är skäl att anta att man därvid om möjligt sammanförde nära varandra belägna hemman till samma grupp. De olika grupperna 1-5 är inramade i karta 2.

Backas, B, var parad ihop med Björns, M, till grupp 3, vilket tyder på att Backas tomtplats vid denna tid låg i närheten av Björns, ungefär där den ritats. Grupp 4 omfattade Hannusas, E, och Juns, G, samt dessutom Knut Hanssons lilla hemman O. Om den hade egen tomtplats bör den således ha legat i närheten av E och G. Grupp 5 slutligen omfattade Olofs, K, och Knut Jönssons hemman N, som här antagits ha legat mellan Klockars, L, och Knapas, C. År 1547 tillkom Danis, F, som då hänfördes till grupp 5.

Att man till grupp 1 valde L i stället för N berodde på att man som tredje ville ha ett hemman på 1/2 skatt för att summan skulle bli jämt 2. Därför dög inte N på 3/4 skatt. Men hade Backas, B, som varit på 1/2 skatt, legat där N är inritat, hade det varit naturligtvis att som tredje till grupp 1 välja Backas, eftersom det då hade legat närmare Knapas, C, och Ridars, D, än Klockars, L.

Tiondelängder började föras 1548. Listan gjordes knappast upp på måfå, utan man gick systematiskt från hemman till hemman. Den första listan omfattade endast 10 hemman, och de jämte ordningsnummer enligt listan är återgivna i karta 3 (10). Fastän ett annat system har använts motsäger resultatet inte föregående resonemang. I synnerhet synes det styrka sannolikheten av Backas läge mellan Rutars och Björns.

År 1563 angavs också hemmanens alntal, varvid 1 skattemark = 18 aln, se tabell 1 (11). Marcus Jönssons hemman C är nu stadgehemman med specialbeskattning. De övriga hemmanens alntal har delvis höjts, så att de tillsammans utom C står för sammanlagt 6 skattemarker. Knut Hanssons lilla hemman O har försvunnit och möjligen uppgått i Knut Jönssons hemman N, som nu noteras för 18 aln eller en hel skattmark. Övriga hemman på en hel skattmark är D, Riddars och H, Rutars.

I tabellen 1 har angivits hemmanens ägare 1571, då silverskatten för återköp av det av danskarna tagna Elfsborg skulle erläggas. Med anledning härav inventerades hemmanens innehav av koppar och boskap, och en del av uppgifterna är återgivna i tabellen (12).

Rikast i byn var Herr Sigfred, d.v.s. kyrkoherde Sigfred Michaelis, som utom sitt hemman Backas även förvaltade prästgården. Han deklarerade ett lösöre på sammanlagt 427,5 mark. Nästrikast var stadgemannen Marcus Jönsson med ett lösöre värt 412,5 mark. Däri ingick dock också lösöre från hemman som han ägde i andra byar.

Påfallande är den stora skillnaden i förmögenhet mellan hemmanen. Till de mera välmående hör ännu Ridars med lösöre för över 200 mark och Rutars för över 150. Klockars, Olofs och Danis kommer däremot inte upp till 50 mark. Medelförmögenheten för hemmanen i Borkobyn, om Herr Sigfred och Marcus Jönsson ej medräknas, var 89 mark, betryggande över medeltalet för hela Helsinge, 73 mark.

Ett hemman som det gick utför med var Eric Knutssons, N, som ju hade blivit ett hemman på en hel skattmark 1563. 1570 skrevs alntalet ned från 18 till 15, och för silverskatten deklarerade hemmanet endast 66,8 mark lösöre. 1585 skrevs hemmanets alntal radikalt ned till endast 6.

De mängder råg och korn hemmanen sådde enligt tiondelängden 1586 framgår av tabell 1 (13). Hans Jacobsson på Ridars var kyrkvärd och behövde ej erlägga tionde. Kyrkoherden Herr Sigfred slapp betala tionde inte bara för prostgården utan också för Backas. Olofs var i slutet av 1500-talet i allmänhet oförmöget att betala tionde.

Inga gårdar i byn hörde till gammalt eller köpt adelsfrälse under 1500-talet (13).

Paluu alkuun


1) Gunvor Kerkkonen, Helsinge medeltid s. 149
2) Dito s. 124
3) Dito s. 45
4) RA (Riksarkivet) 2920, Skattboken av Borgå län 1540, s. 25
5) Ilmar Talve, Helsingin pitäjän kirkonkylä, s. 28
6) Lauri Koponen, Käsikirjoitus Helsingin pitäjän historiaksi 1.1. Mitä vanhat kylät kertovat, s. 39
7) RA 2936, Skattboken 1543, s. 170
8) LS (Lantmäteristyrelsen) B 11a 8/1-3, Brotherus, karta med beskrivning 1699
9) LS B 10 5/4-13, Hagstöm, Egokarta med beskrivning 1775, 1777
10) RA 2969, Matskatt 1548, s. 16
11) RA 3230, Skattboken 1563, s.1
12) Kaarle Soikkeli, Nylands silverskatteregister 1571
13) RA 3419, Tionderegister 1586, s. 61


Lähde: Helsingin pitäjä 1993
Web-toteutus: Liisa Nordman, 2006