Släktgårdarna i Ripuby:  

Tekstit:
1500-talet
1600-talet
1700-talet
1800-talet
1900-talet

  Vantaa    Helsingin pitäjä-vuosikirjat
Helsingin pitäjä-vuosikirja 1990, Erik Söderling:

De åtta släktgårdarna i Ripuby

Ägarlängder

1800-talet

Ripuby-Kistola delades 1814 i två delar på 1/3 mantal var mellan två bröder Åberg. Isaac Åberg fick södra delen och den gamla tomtplatsen vid ån. Den kallades härefter Nedre Kistola eller Nedre Kisle. Johan Åberg fick den norra delen med tomtplats nästan 2 kilometer norrut. Den kallades Övre Kistola eller Oppi-Kisle.

För Königstedt uppfördes 1816 den nuvarande karaktärsbyggnaden på en tomtplats en halv kilometer öster om den tidigare. 16)

Hemmanens storlek i mantal och arealer i tunnland 1824 framgår av tabell 2. 17)

Tabell 2.
Hemmanen i Ripuby efter 1700.

Anmärkningsvärt är att bonden på Tapola, J. F. Bergstedt, år 1852 böt hemman med bonden på Juns i Kyrkoby, C. F. Söderberg.

Luchtabacka-Kistola delades 1853 i två delar på 1/6 mantal var, med tomtplatser invid varandra. Delen med den sydligare tomtplatsen behöll namnet Luchtabacka-Kistola. Den andra delen bär sedan 1928 namnet Stenkulla.

Jäppilä kvarstod som kronhemman och trumslagarfrihemman ändå tills det 1863 köptes till skatte. De övriga hemmanen, Grips undantaget, hade blivit skattehemman redan på 1700-talet.

Seppälä och Seppälä-Suonsaari återförenades 1872, när ägaren till Königstedt köpte vardera hemmansdelen. Enligt traditionen flyttades huvudbyggnaden i Königstedts nedlagna glasbruk till ett nytt karaktärshus för Seppälä ca 1885. 18)
Det uppfördes nästan 2 kilometer norr om Seppäläs gamla tomtplats.


16) Anna Kaarna: Königstedtin päärakennus, Helsingin pitäjä - Helsinge 1984-85,
s. 68
17) Ripuby och Luchtabacka med delninsbeskrivning 1824, LS Blla 5/10-22
18) Nikander-Jutikkala: Säterier och storgårdar i Finland I, 1939, Königstedt s. 423, Reuna-Seppälä
s. 427


Web-toteutus: Liisa Nordman, 2008