Lyhyt suomennos

  Vantaa Helsingin pitäjä - vuosikirjat
Sigbritt Larsson:

Om pumpmakare Gustav Jansson Nyman

Sedan 1700-talet har dokument och handlingar bevarats på Johans hemman i Simonsböle. En naturligt förklaring till att papperen bevarats finner vi i det faktum, att gården varit i samma släkts ägo i över 300 år. År 1956 fick de dåvarande ägarna, syskonen Allan och Hilja Candolin, av Svenska lantbrukssällskapens i Finland förbund en flöjel med årtalet 1632. Till gåvan hörde en tavla med en förteckning över hemmanets ägare från år 1632. 
Förteckningen som börjar med Tomas Mårtensson återges här i sin helhet:


Tomas Mårtensson 1632 - 1640,
son Johan Tomasson 1640 - 1691,
son Hans Johansson 1691 - 1694,
dotter Maria och hennes make Johan Ersson 1723 - 1762,
måg Johan Hansson 1762 - 1784,
son Johan Johansson 1788 - 1820,
son Johan Johansson 1820 - 1853,
son Karl Gustav Wickström 1853 - 1887 (född 1832),
son Karl Rickard Wickström 1887 - 1916 (född 1868),
syster Matilda Emilia och hennes make Arthur Eliel Candolin 1916 - 1946,
son Arthur Allan Candolin, hans hustru Tamara Gorbatow och syster Hilja Edit Sylvia Candolin 1946 -.



Huvusbyggnad på Johans Hemman
Johansin tilan päärakennus

Johans arkiv i Vanda stadsarkiv

Bland de bevarande papperen finns bl. a.  bouppteckningsinstrument från 1763 -, tingsprotokoll, räkenskaper, debetssedlar och privata brev. Johans arkiv donerades hösten 1980 till Vanda stad och det finns nu deponerat i Vanda stadsarkiv. Bland det för övrigt mycket intressanta materialet hittades ett antal dokument som berör svenske undersåten pumpmakare Nyman, som arbetat på Johans. 

Bilden av Nyman växte småningom fram dokumenten hittades. Först hittades Nymans resepass och senare de övriga papperen. 

Samtliga dokument uppräknas här:

resepass Stockholm 1872,
biljett för utländling Helsingfors 1879,
ämbetsbetyg Helsingfors 1888,
ett privat brev Stockholm 1889,
kungörelse Helsinge 1889,
bouppteckningsinstrument Helsinge 1891,
förteckning öfver pumpmakare Gustaf Jansson Nyman i hans bostad varande edendom,
protokoll fördt vid offentlig auktion ... 1891,
förteckning öfver debatssedlar vid inrop efter aflidn ... 1891,
student K. Wickströms inrop vid Gustaf Nymans auktion 1891,
en kvittens 1892.

Syftet med föreliggande arbete är att presentera pumpmakare Nyman, se gått det går. Som källor har de ovan uppräknade dokumenten använts. Därtill har tingsprotokoll, mantalslängder, passjournaler och Helsinge församlings förteckning "öfver döde" använts.

Hilja Candolin har gett muntliga uppgifter. Hon är född fyra år efter Nymans död, men hon kommer väl ihåg att man talade om Nyman under hennes barndom.

Utlänningars rättigheter i Finland

I Finland fanns det under 1800-talet utländska affarsman och hantverkare som relativt fick komma till landet och arbeta här. I Helsingfors fanns det vid folkräkningen år 1870  515 invånare som var födda i Sverige, år 1880 var antalet 795. 1) Rörstrands porslinfabrik som grundades år 1874 i Arabia tog sina första arbetare från Sverige. 2) Till exempel 1882 fanns det i Arabia en liten rikssvensk koloni som omfattade 64 personer. 3)

Utlänningarnas ställning i Finland skilde sig inte i hög grad från de finländska medborgarnas ställning. Utlänningarna måste följa de bestämmelser som gällde beträffande pass och anmälen hos polismyndighet. Från år 1862 måste de en gång om året anmälä sig hos guvernören i länet och utlösa en passbiljett för vistelse ifall de ville uppehålla sig i  landet. År 1888 skärptes bestämmelsen sålunda att passbiljetten måste förnyas två gånger om året. 4)

En utlänning hade inte rätt att äga fast egendom i Finland utan speciellt tillstånd av kejsaren. För ryssar var det dock lättare än för andra utlänningar att förvärva fast egendom i Finland. Därtill måste en utlänning för att få idka näring anhålla om rätt därtill hos guvernören i länet. Då en utlänning anhöll om rätt att idka näring måste han bifoga intyg över att han var myndig och välfrejdad samt lämna borgen för tre års utskylder till stat och kommun. 5) Utlänningars arvsrätt i Finland var begränsad liksom utlänningars rätt och skyldikhet att verka som förmyndare. 6)



Huvudbyggnadens huvudingåg
Päärakennuksen pääsisäänkäynti.

Gustav Jansson Nyman - en främling i Dickursby

Om Gustav Jansson Nyman som är föremål för denna undersökning vet vi inte mycket. Det är egentligen hans anspråkslösa kvarlåtenskan som blivit så väl dokumenterat. Nyman var född i Westmanland 12.5.1825. Han var gift och hade hustru och barn i Stockholm. Nyman kom till Åbo den 6 december 1872 och hans pass var utskrivet av överståthållaren i Stockholm den 12 november samma år. Nyman reste ensam och han var 49 år gammal.

Följande anteckning om Nyman är gjord år 1879. Han fick då passbiljett för resor och vistelse i Finland. Passbiljetten utfärdades å landskansliet i Nylands län. Bland de bevarande papperen finns ett ämbetstyg från år 1888 i vilket intygs att pumpmakaren Gustav Jansson Nyman är välfrejdad medlem av den Evangelisk-Lutherska församlingen i Helsingfors. Nyman bodde antagligen i Helsingfors, hans namn fanns doch inte i Helsingforspolisens journal övet utläningar. Det är inte kännt när Nyman kom till Helsinge, men han dog där den 6 december 1890, 65 år gammal. 7)

Enligt en muntlig uppgift utförde Nyman arbeten på Johans hemman. Han gjorde en vattenledning av trä till ladugården och gamla stugan på Johans. Vattenledningen var inte länge i bruk. En del av stugan revs vid sekelskiftet. Då stugan revs fick pumpstocken stå kvar och värdinnan på Johans odlade krasse vid den. Vattenledningen i ladugården ersattes före första väldskriget. 8) 
Då vattenledningen gjordes, senast under slutet av 1880-talet, innehades Johans av Karl Gustav Wickström (född 1832) och hans hustru Matilda (född 1829). På gården bodde därtill sonen Karl Richard (född 1868) 9) samt inhysingarna Fredrik Tillander med hustru och två barn och Gustav Björklund med hustru Adolfina. Hilja Candolin har berättat att Nyman bodde i Karkefsbacka närä Johans i Simonsböle. 10) 

Ett brev från Stockholm

Nyman höll kontakt med sin familj i Stockholm och familjen besökte honom omkring år 1885. Före Nymans död bröts kontaksen. Dottern Hilda skrev till honom i juli 1889. Brevet återges i sin helhet då det ger en del upplysningar om Nymans familj.  

Stockholm den 4. Juli 1889
Kärä Pappa!

Hur i alla verldens dagar står det till efter Pappa aldrig skriver till oss, i Julas sände vi Mammas presbetyg och 10 Fmk men vi fick aldrig något svar från Pappa derom, allt är här som förr d.v.s. alla äro friska. Anna och Oskar är på landet och har barn inackorderade men vi äro i staden och bor på Grefgatan N:o 8 b vi bor det för att jag syr och mina kunder bor alla i denna trakten få se om vi kommer att åter vända till Finland det står i Guds Hand Gustaf håller på eller började i förra somras med, asfalt och cement läggning hvilket arbete intreserar honom mycket. Jag hoppas att Pappa är frisk och har arbete eller hur? Skrif nu några rader så att jag får höra det och tillika hur det är i Finland nu för tiden det blir nu 4 år sedan vi foro derifrån, det var mycket roligt att få göra en lustresa och helsa på der, men det är ej sådana tider adjö nu för denna gång, må väl, och skrif eljest är detta sista brefvet jag skrifver tecnar i största hast Pappas dotter
Hilda
kom i håg Grefgatan 8 b
Stockholm

Hilda använder ordet lustresa om familjens resa till Finland, antagligen gjorde familjen endast ett kortare besök i Finland sommaren 1885. Det är svårt att besvara den fråga som inleder Hildas brev men man anar att något tragiskt hade skett. Ett och ett halvt år senare dog Nyman. Unga husbonden på Johans tog hand om Nymans kvarlåtenskap och papper.

Aflidne Pumpmakaren Nyman

Helsinge församlings förteckning över "Döde och begrafne i Helsinge från främmande församlingar" uppger att svenska undersåten Gust Johanss Nyman fr. Sverige dog den 6 december och begrovs den 24 december på julafton. Dödsorsaken var okänd. Enligt Hilja Candolin det gick ett rycte om att Nyman blivit mördad och "gubben Gestrin" påstod senare att Nyman spökade. 11) På det lagtima vintertinget den 2 februari år 1891 behandlades fallet Nyman i paragraf 112 som ljöd sålunda: "Förelades målet angående verkställande af undersökning, rörande aflidne Pumpmakare Gustaf Jansson Nymans dödssätt. Blef afgjort".

Söndagarna 8 och 15 mars avkunnades en kungörelse med följande lydelse:

Kungörelse
Tisdagen den 17. innevarande Mars kl 10 f.m. förrättas laga bouppteckning å Johans hemma i Dickursby af denna socken. Efter aflidne Svenske Undetrsåten Gustaf Jansson Nyman, hvarom alla sakägare i boet härmed underrättas. Samma dag kl 12 försäljes å offentlig auktion sen aflidnes boförtecknade lösa egendom bestående af mans, linne, gång, och säng kläder timmermans vertyg, Pumpborrar, ett parti rågmjöl, samt diverse saker, kände köpare beviljas en månads mastånd med betalningen, Helsinge Dickursby den 7 Mars 1891
K. G. Lindqvist

Kl 10 på morgonen sen 17 mars hölls laga bouppteckning på Johans. Närvarande var hemmanägaren K. G. Lindqvist, skräddare A. Gestrin och studerade K. Wickström som tagit hand om boet. Den avlidnes efterlevande anhöriga var frånvarande.

Värdet av Nymans anspråkslösa egendom uppskattades till 64 mark och 7 penni. Auktionen som hölls samma dag inbringade 148 mark och 89 penni. Nymans skulder uppgick till 153 mark och 78 penni. Den avlidnes begravling hade kostat 65 mark skulden till handlande. Lifvendahl uppgick till 70 mark och 90 penni. Bland de kvarlämnade papperen finns ett inyg över att Karl Wickström från Dickursby den 16.1.1892 har betalat Byggmästare Nymans skuld till Lifvendahl. Därmed var Nymans bo upprett och skulderna betalda.

De uppgifter källorna ger om Nyman är knapphändliga. Nymans "egna dokument" är från tiden 1872 - 1892. Vi vet inte var Nyman bodde från 1872 tills han kom till Helsinge. Vi vet endast med säkerhet att Nymans "gesällvandring" slutade i Helsinge den 6 december 1890 och här fick Gustaf Jansson Nyman sitt sista vilorum.


1) Statistik årssbok för Helsingfors (Helsingfors 1910) s. 70.
2) Hufvudstadsbladet 10.9.1894.
3) Mantalslängd för Helsingfors stad 1882. Detta år räknades Arabia som en del av Helsingfors. Senare, fram till år 1899, mantalskrevs Arabiaborna i Helsinge socken. Riksarkivet (RA).
4) Finland allmänn författningsamling 17.6.1862 och 27.6.1888.
5) Heikel, Yngvar: Bidrag till belysande av hantverkeriernas i Helsingfors utveckling efter märingsfrihetens införande (Helsingfors 1915) s. 26
6) Montgomery, Robert: Handbok i Finlands allmänn privaträtt II (Helsingfors 1895) s. 329-335.
7) Nymans ålder har här räknats utgående ifrån set födelseår som uppges i ämbetsbetyger. 
8) Muntligt uppgift av Hilja Candolin (född 1894).
9) Morbror till Hilja Candolin.
10) Mantalslängden för Dickursby för åren 1888, 1889 och 1890 har genomlästs. Nyman var inte upptagen i mantalslängden. Simonsböle räknades i mantalslängden som en del av Dickursby. RA
11) "Gubben Gestrin" hette egentligen Gustav Adolf Gestrin (född 1846). Han var byskräddare och fungerade som godeman vis bouppteckningen efter Nyman. 


Lähde: Helsingin pitäjä - vuosikirja 1981
Web-toteutus: Liisa Nordman, 2008