Mera:

Del II 

Del III

  Vantaa   

Anne-Marie och Olof Hedlund:  

HAXBÖLE KROG OCH  GÄSTGIVERI 
I FASTBÖLE BY
Del I

 



Haxböle krogtorp, mot Borgåvägen, något före 1900-talet (1897).
Hakkilan kestikievari ennen 1900-lukua. Näkymä on Porvoon tielle päin.

Spridda anteckningar om Haxböle 

1400-talet
Vägen från Helsinge sockens södra delar (Vanda åmynning?) kallades redan på 1420-talet "nya vägen". Den passerade Wik, Botby, Håkansböle och gick vidare upp mot Sibbo, Hindsby.

Sålunda torde vägen från Esbo-hållet genom Bemböle, Qvarnbacka, Kyrkoby, Dickursby vara den äldre av vägarna till Sibbo och vidare till Borgå och Viborg. 
Vägarna har mötts i Helsinge vid Jungfrukrogen: Enligt C. P. Hagström, Utdrag utaf Hellsingsokns beskrifning 1775, var avståndet mellan Bemböle och Qvarnbacka 1 1/4 mil och mellan Qvarnbacka och Jungfrukrogens gästgiveri 1 1/4 mil. 
Mellan Helsingfors och Jungfrukrogen uppges avståndet vara 1 3/4 mil. Med beaktande av att en dåtida mil torde motsvara 10.688 meter och vägens många krökar, är det mycket sannoligt att Jungfrukrogen är detsamma som Haxböle krogtorp.                         

(Jungfru hänför sig  troligen till en vardagsbenämning på ett stop öl.)  
(Kungsvägen är den äldre av dessa två vägar.)
  

1500-talet 

Jakob Tejt (Kunglig fogde, Gustaf Vasas troman, (f. i Pernå ca 1522, stadsskrivare i Åbo på 1580-talet, död 1596) berättar att Åbo-Viborgsvägen gick Esbo - Bemböle - Tavastby - Kvarnbacka - Kyrkoby - Dickursby till Sibbo och Borgå. Gästgiveri i Kyrkoby och Haxböle. 

1553 har Jens Simonsson på Haxböle 3 hästar, 10 kor, 6 kvigor, 15 får och 1 svin.   

1556 har Haxböle by 1 rök.

På 1500-talet fanns 10 officiella krogar i Helsinge.

1600-talet

1615 utkom Gustaf II Adolf lag om gästning och tavernor. Historikern Väinö Voionmaa berättar att en gästgivarstation upprättades även på Haxböle på 1600-talet.

1621 nämns Fastböle bro.

1631 nämns Haxböle bro. Kyrkoherde Sigfreds häst hade fallit från bron ner i ån på hemväg från Sibbo. 

1633 nämns Haxböle by, 1 gård. 

1660 myndigheterna trycker på för att få vägen mellan Esbo och Haxböle iståndstadd.
Henrik Hansson från Simonsböle hade vid olaga tid betalat städselpenning åt Hans Persson, dräng på Haxböle gästgiveri.  Gästgivaren behöll sin dräng.             

1663 inrättades egentliga posthemman. I Sibbo utsågs härtill Myrkrog vid gränsen mot Helsinge. 

1667 Kronofogde Daniel Forssberg vid vintertinget 1667 gav i uppdrag att nya gästgiveribyggnaden skulle börja uppföras.  

1670 var Mats Matsson gästgivare på Haxböle, dräng var Hans Persson.
Anklagades gästgivaren Mats Matsson i Haxböle för olaga försäljning av öl, särskilt i kyrkobyn. 

1673 förlorade Mats Matsson sin gård för en gäld på 150 silverdaler. 

Postbonden Zachris Eskilsson beklagar sig hos 1682-års komission över den stora gästning hans hemman är betungat med, då det mellan Haxböle gästgiveri och Kyrkoby gästgiveri i Sibbo var så lång väg, att ingen resande kunde tillryggalägga den utan att stanna på Myrkrog.
  
1693 hade Haxböle sammanlagt 3 drängar och pigor.


1700-talet

1700 hette gästgivaren på Haxböle Marcus Simonsson.  

1713 nämns Haxböle gästgiveri. 

Stora ofreden 1700-1721 och lilla ofreden 1742-1743 vållade säkerligen störningar även på Haxböle, men anteckningar saknas. Enligt Voionmaa fanns år 1743 gästgiverier i Hyrylä, Helsinge kyrkoby och Haxböle. 

1745 - 1755 fanns på Haxböle krog Johan Hansson (?) hustru Anna Johansdotter. 


Augustin Ehrensvärd: anteckningar under en resa i Finland år 1747, sidan 23:
Dag 5:
Om morgonen foro vi från Helsingfors i fölge med öfverste Leiutn. Nordenberg. Majoren Nordenberg åkte med sin fru förut.
Haksböle giästgifvaregård ligger 7/4 (ca 15 km) från Helsingfors. Vägen går fram öfver helsingmalm, igenom tiåck skog och öfver en sluttande malm tätt vid Haksböle,  där Ryska husarerne camperat i sidsta kriget då vi lågo på helsinge malmen.  

En stygg giästgifverska och Mörner gåfvo hfvarandra här vänlige ögnekast.

Från Haksböle till Sibbo (6/4) går vägen öfver samma ås 1/2 mil till Myrkrog. Vid Sibbo blir marken något slät .

Ett godt läger kunde här tagas, väster om kiörkan i rak linea, så långt, från bäcken att det icke kan ses från högderne på den andra sida.

En half mil från Sibbo togo vi af vägen till Savjervi (Savijärvi) öfverste Leiutn. Nordenbergs gård, där vi  blefo qvar öfver natten. Hela denna dagen rägnade det, så att vi voro genom blöte om afton.

Dag 6:
Andra dagen om morgon sedan vi ätit vår frukost reste vi hädan och lämnade begge bröderne qvar. Här fäste vi endast våre tankar på landthushålningen.  Vår värd som god lantman berättade os ett finskt maner att giöra den säden fruktbar som ska sås. Den biörkved som skall värma rian lägs i trafvar, utan för stallet. Hela vintern kastas hästdyngan härpå. Om våren tages veden bort, lägs i nya trafvar att torkas, tils man behöfver.


Augustin Ehrensvärd påbörjade bygget av Sveaborg år 1748. Under sin vistelse i Finland övernattade ha en gång på Haxböle och berättar att där fanns en "stygg giästgifverska".

Enligt kommunionsböckerna bodde på Haxböle:
1787:
Håkan Sundberg, f. 1749 
hu Christina Hansdotter, f. 1749 
enk. Lisa Kallberg, f. 1724, f.d. trumslagare Kallberg f. 1754 
hu Maria Eriksdotter , f. 1754
knegten Joh. Orädder, f. 1764.

Enligt kommunionsböckerna bodde på Haxböle 1790 -(1800?):
arrendator, f.d. fältväbeln vid Jägerhorns Regimente Henrik Ludvig Lagerstedt, f. 1761
hu Magdalena Blanck, f. 1768
son Henrik, f. 1791
dotter Gustava, f. 1792.


1800-talet

15.8.1833 flyttade Igenieur Aug. Lagerstedt från Haxböle till Padasjoki.  

1827-1837 bodde på Gamla Gästgifvaregården:  
arrendator Eric Lindgren, f. 1792
hu Gustava Rosenberg, f. 1788
svärf. Anders Rosenberg, f. 1766
svärm. Lovisa Andersdotter, f. 1761

1852: 
Arrendator August Wilhelm Forsström flyttade in jämte hustru Maria Gestrin och far Jacob Forsström.  
Arrenderade August Wilhelm Forsström född 1827 och hans hustru Maria Gestrin född 1823 av Konungs i Fastböle Haxböle gamla krogtorp. Fadern Jacob Forsström född 1797 i Estland medföljde sonen från Ebbfors torp till Haxböle, där han dog 11.5.1857. 

Cirka 1886 -1890:
August Wilhems son Leonard Forsström jämte hustru Emilia, f. Forsberg, inlöste torpet.
(Malmars 
lägenhet).

1897:
Stenkulla bro byggs. I arbetet deltar Leonard Forsström och farbrodern Johan Adolf Forsström. 
 



Leonard och Emilia Forsström. 
Bilden tagen 1911. 

Leonards och Emilias yngsta dotter Sylvia Elisabeth var torpets sista beboare, dog 31.10.1985. 

Georg Wilhelm Forsström ärvde och vårdade torpet till sin död (22.5.2001).  



Haxböle krogtorp på 1990-talet. Verandan från 1927-1930.  
Hakkilan kestikievari 1990-luvulla. Veranta on 1927-1930-luvulta.

 



Bodan på gårds-sidan från 1700-talet stod där redan under lilla ofreden. Den härstammar troligen från Sottungsby.      
Kestikievarin pihapiirin aittarakennus, joka on ollut paikallaan jo 1700-luvulla pikkuvihan, kasakoiden aikoina. Se lienee siirretty alkuaan Sotunkylästä. 


Lähteet: 
Korpinen Lauri: Käsikirjoitus Helsingin pitäjän historiaksi 1550-1865
Källor bl.a. mikrofilmrullarna ES 232, 233, 234, 236 i Riksarkivet, 1998
Kuvat: Anne-Marie Hedlund ja Jan Forsström
Web-toteutus: Liisa Nordman, 2003