Vantaan Kansalaismuisti     

 

  Vantaa   

Anne-Marie Hedlund:  
 
PÅKAS I FASTBÖLE BY 
I GAMLA HELSINGE 

Framför Hildamosters stuga sommaren 1932 från vänster Anna Forsberg (f. 1868), Fredrik Forsberg (f. 1863) och Hilda Forsberg (f. 1859). Framför dem sitter Emilia Forsström (född Forsberg 1856).

Hildamosters stuga låg helt nära det gamla Haxböle gästgiveriet, på motsatta sidan av vägen.  

 

Bosättningen i Fastböle är en av de äldsta i Helsinge. Man har år 1933 gjort stenåldersfynd på området och bl.a. funnit flera s.k. yxhammare från kamkeramiktid. Troligen har även forna  bebyggare funnit dylika hammare och därför gett platsen namnet Påkbacka.

Byn finns belagd redan på 1200- och 1300-talen och nämns i skattelängden första gången år 1540. År 1545 fanns i byn sju skattepliktiga bönder och i medlet av 1500-talet antecknas Simon Madsson, Bengt Nilsson, Simon Nilsson och Per Andersson. År 1553 ägde Per Andersson 4 hästar, 3 oxar, 13 kor, 7 kvigor, 12 får och 2 svin.

I början av 1600-talet syns byns hemman till stor del ha legat öde. En del ägdes vid denna tid av Daniel Golovanzo Ryss, som samtidigt ägde Haxas i Kervo ådal på Dickursbysidan. 
Vid 1634-års folkräkning för indrivande av mantalspenning uppvisar Fastböle en påtaglig folkökning, 116 personer och 8 barn antecknas. Senare under 1600-talet finns i skatte- och mantalslängder registrerade Konungs (No 1), Orädders (No 2), Giutars (No 3) och Markusas (No 4). Byns femte länge öde och övergivna gård är i kommunionböcker från 1600-talet nämnda Påkbacke, som ännu ej uppnått samma status som de fyra ovannämnda stamlägenheterna. Dock fanns redan år 1586 Pååkbacka antecknat i Fastböle inspektionsförteckning. Som ägare anges Upbys Henric Henricson.

Från stångskifte till storskifte i Fastböle

”Åhr 1772 den 10 September instälte sig underskrefven Comissionslandtmätare uti Fastböle By i Nyland, Borgå Härad ock Helsinge Socken att likmätigdt Högvällofl. Compromiss Rättens utslag af den 31 October 1770 förrätta Storskiftesdelning uppå denna Bys stångtals ägor, hvilka tillika med de öfriga Bysens ägor af Herr Comissions Landtmätare Johan Boneji blifvit afmätte åhren 1768 och 1769 ock i Storskifte delte 1770, men som delningen i anseende till de skähl som uti förenämnde Compromiss Rättens utslag omnämnes, blifvit uphäfven; så blef den uppå vederbörandes begäran nu å nyo företagen.

Härvid instälte sig denna Bysens Åboer Eric Mårtensson och Petter Samuelsson ifrån Konungs Rusthåll hvilket är klufvit emellan dessa bägge Rusthållare, så att den förras hälft af Krono under namn af Konungs och den sednares Skatte med namnet Påkas, Skatterusthållarne Carl Andersson Orädders och Johan Johansson Markusas samt Krono Rusthållaren Ludvig Andersson Giutars.

Då dessa grannar tillspordes hvarest Herr Comissions Landtmätaren Boneijs Charta öfver ägorna var, sade de att den skulle vara på Dickursby hos Herr Ordinarie Landtmätaren Westermarck, Hvarför Petter Samuelsson Påkas morgonen därpå eller dl 11 affärdades att samma Charta hitskaffa; men som Herr Ingenieuren Westermarck var till Helsingfors afrest, kunde Chartan ej denna dagen erhållas. Den 12 sedan man fått Chartan med beskrifningar om händer, förfogade man sig tillika med samteliga grannarne ut på marken att rådgiöra på vad sätt delningen till varje åboes bästa beqvämlighet och nytta kunde värckställas".

I protokollet omfattande sju sidor plus kartor kan man ta del av de svårigheter man mötte vid markvärderingen; gemensamma vägar, den livsviktiga brunnen och diverse kålland som av förbiseende räknats dubbelt eller helt förbigåtts, men slutligen:

”Den 24 sedan delningen å marken blifvit utstakad upplästes detta protokoll för samteliga grannarne, ock frågades dem om de emot den nu skiedde delningen hade något att påminna, då de alle förklarade sig där med nögde att nu genast tillträda deras undfångne lotter att till evärdelig ego nyttia, bruka ock behålla, hvilket till yttermero visso med deras namn ock egenhändiga bomärkens underristande bekräftas. Åter tid ock ort som föreskrifvit står.

E. Salin  
Ord. Commissions Landtmätare

Johan Johansson Markusas  
Eric Mårtensson Konungs  
Carl Andersson Orädders
Ludvig Andersson Giutars  
Petter Samuelsson Påkas

Skifte av skogs- och utmarker

”Åhr 1776 den 18 October instälde sig underskifven Comissions Landtmätare för att dela denna Byens skog och Utmarker.”

I sammandrag fick delägarna skiftena i förvånansvärt lika delar, utom Orädders som tilldelades den minsta arealen. Därför kan man läsa i sammandraget:

”Sedan nu delningen på sätt Chartan ock beskrifningarna utvisar å marken blifvit utstakad förklarade sig de andra Grannarne med delningen nögde, utom Orädder som ej siälf visste om han skulle vara nögd eller missnögd, hvilket till mera visso med Namn och Bomärkens undersättande bekräftadt varders Fastböle d:2 Nov: 1776

C. Hartman
Comiss: Landtm:

Eric Giutars
Petter Påkas  
Johan Markusas
Anders Konungs ”   

Orädder har som synes reserverat sig och ej givit sin underskrift. Ur protokollet framgår även att byn fortfarande bibehöll ”Krog Skogen Byens Samfäldt”, sedermera Malmars lägenhet.  

Petter Samuelsson Forsberg

Petter Samuelsson Påkas, som vid storskiftet tillerkändes det redan tidigare utskiftade halva Konungs Rusthåll, Konungs II eller Påkas, antog namnet Forsberg, möjligen i enlighet med sin boplats och dess närhet till den intillliggande forsen. Han föddes 1718 i Helsinge, dödsdatum och år saknas. Han var farfars farfar till min mormor Emilia, gift Forsström. Hon hörde till den sista generation Forsberg, som föddes på Påkas. Om Petter Samuelssons far innehaft gården före honom är oklart. Möjligen har han återupptagit den efter Stora Ofreden, något som skedde allmänt den tiden. Petter Samuelsson Forsbergs hustru var Maria Eriksdotter, född i Helsinge 1712, död 20.2.1772. Deras son rusthållaren Eric Pettersson Forsberg föddes 1748 i Helsinge, hans dödsår är 1816. I dennes andra gifte med Catharina Johansdotter (tillnamn saknas), född 1750 i Helsinge, död 18.11.1835, föddes sonen Henric Forsberg 1785, död 18.1.1856. Hans första hustru var Johanna Gustafva Åberg, född 1792 i Helsinge, död 11.10.1839. Deras son Henric Wictor, född 26.4.1827, död 22.8.1907 vigdes vid Anna Stina Nummelin, född 30.6.1825 i Helsinge, död 13.12.1885. I äktenskapet, varderas första, föddes elva barn, varav fem dog i späd ålder. År 1856 den 5 oktober föddes tvillingdöttrarna Johanna Wilhelmina och Emilia Viktoria.  

Emilia Forsström (till höger, (1856 -1938) jämte tvillingsyster Johanna Wilhelmina Forsberg (1856-1937).

Henric Wictor Forsberg blev den sista av Petter Samuelssons ättlingar, som bebodde och brukade Påkas. I en av de för sekelskiftet så vanliga transaktionerna i form av borgensförbindelser och bäste bror-avbetalningar utan kvitton förlorade han sin gård. Man har berättat att han haft en möjlighet att rädda den genom att sälja skogen och att han sagt ”vad är ett hemman utan skog?”, ett synsätt som var vanligt före kalhyggenas tidevarv. Påkas gick från far till son i uppskattningsvis 175 år, måhända närmare 200. Den gamla huvudbyggnaden är borta och ersattes med en ny år 1910.

Åtminstone ett par av byns gårdar bytte ägare flere gånger. Så innehades Konungs I i två repriser av släkten Åberg. Orädders och Konungs I inköptes år 1845 av greve Gustav Magnus Armfelt. Säljare var Johannes och Carl Fredrik Åberg. Greve Armfelt sålde i sin tur sina gårdar 1852 till Ferdinand Waselius och hans hustru Maria Lovisa Åberg. Markusas bytte ägaren åtminstone år 1782 då Johan Skogster sålde till sekretararen Fabian af Enehjelm.  

Släkten Waselius

Några ord om släkten Waselius är på sin plats. Den spelade en stor roll i Fastböle by. Släktens stamfar var korpralen Samuel Wasilie på Dynnas rusthåll i Dickursby. En av hans söner, Anders, återfinns som ägare till Gjutars efter år 1727 och hade då antagit namnet Waselius. Detta namn saknas visseligen i storskiftesprotokollen av 1772 och 1776, där ägaren till Gjutas tecknar sig Ludvig Andersson Giutars. Troligen hade ”Giutarn” dock bara antagit ortens sed och torde vara son till nämnda Anders Waselius. Vid sekelskiftet 1900 innehade släkten samtliga lägenheter i Fastböle. Waselierna gjorde efter krigen 1939-44 betydande donationer till Stiftelsen för Åbo Akademi och andra finlandssvenska institutioner. Slutligen sålde Stiftelsen för Åbo Akademi och de sista kvarboende medlemmarna av släkten Waselius 124 hektar mark till Vanda stad. Till området hörde Påkas, Gjutars och återstående del av Markusas.

Haxböle krog och gästgiveri, Malmars

Ättlingar av släkten Forsberg fortlever dock i Fastböle by på f.d. Malmars, dvs den i protokollet från 1776 nämnda ”Krog Skogen Byens Samfäldt”. Denna lägenhet ligger vid vår äldsta landsväg, Stora Strandvägen, även Kungsvägen kallad. Redan 1511 var vägen i regelbunden användning för postrutten mellan Åbo och Viborg. Av de längs vägen belägna gästgiverierna eller värdshusen finns endast två byggnader kvar. Den ena är Malmars värdshus eller Haxböle krog. Här har kungar, arméer, idéer, modeförändringar och rykten passerat under århundraden. Haxböle krog dyker upp i hävderna i medlet av 1500-talet och utarrenderades till hugade krog- och värdshusvärdar av ägarna i Fastböle by. Krog- och värdshusverksamheten torde ha upphört under första hälften av 1800-talet. År 1852 arrenderades krogtorpet till August Wilhelm Forsström, född 1827 och hans hustru Maria Gestrin, född 1823, båda födda i Helsinge. En av deras tre söner, Karl Leonard, född 28.9.1859, död 31.10.1912, vigdes den 25.5.1885 i Fastböle med Emilia Viktoria Forsberg. De bägge makarna inlöste Malmars lägenhet med Haxböle krogtorp, totelt cirka 30 hektar år 1890 av Fastböle-bönderna. I äktenskapet föddes nio barn, bland dem min mor Anna Regina år 1894.

Den ännu bevarande huvudbyggnaden, även kallad Haxböle gästgiveri, är den enda vid Kungsvägen bevarade värdshusbyggnaden österom Helsingfors. En husdel är från sent 1600-tal. Haxböle var mitt sommarhem i barn- och ungdomsåren och är för mig fortfarande fyllt av människor och minnen. Det var en jordbrukslägenhet ännu en tid efter uppdelningen i bostadstomter åren efter Emilia Forsströms död 1938. Den sista i huvudbyggnaden fast bosatta var min moster Sylvia Forsström, som avled 31.10.1985. Många ättlingar till Emilia och Leonard bygger och bor ännu på Haxböle. Det gamla krogtorpet vårdas av nuvarande ägaren, Emilias sonson Georg Wilhelm Forsström.  

Georg Wilhelm Forsström dog 22.5. 2001. Kort före hans död utsattes Haxböle gamla gästgivargård för inbrott och allt lösöre som bevarats från generation till generation bortfördes. Ett par tunga skåp kvarlämnades, huset jämte tomt inlöstes av Vanda stad hösten 2002.    


Påkas rusthåll i Fastböle, rusthållaren Petter Samuelsson Forsberg, född 1718 i Helsinge, dödsdatum och år saknas.
Hustrun Maria Eriksdotter, född 1712, dog 20.2.1772.

Son: rusthållaren Erich Pettersson Forsberg, född 1748 i Helsinge, dog 1816.  
I hustrun Hedvig Johansdotter, född 1742 i Helsinge, 
dog 30.11.1772
II hustrun Catharina (senare Cajsa) Johansdotter, flicknamn saknas, född 1750 i Helsinge, dog 18.11.1835

Son: Henric Forsberg, född 1785 i Helsinge, dog 18.1.1856
I hustrun:
Johanna Gustafva Åberg, född 1792 i Helsinge, dog 11.10.1837 (II hustrun Sofia Malm)

Barn från första äktensk.:
Henric Wictor, född 26.4.1827 i Helsinge, dog 22.8.1907, rusthållare på Konungs. Vigd 28.12.1838 vid Anna Stina Nummelin, född 30.6.1825 i Helsinge, dog 13.12.1885, äktenskapet var varderas första. He hade följande barn:

1. Carl Wiktor, född 10.6.1849 i Helsinge, dog 2.4.1850

2. Carl Wiktor, född 5.5.1851 i Helsinge, dog 1.4.1852

3. Carl Henrik, född 24.12.1852 i Helsinge, dog 13.11.1887
vigd 26.8.1883 vid Amanda Vilhelmina Hindström, född 1.3.1857 i Helsinge. Äktenskapet varderas första.
Barn: 

3a. Karl Walter, född 16.9.1881 i Helsinge
3b. Leonard Valdemar, född 18.5.1884 i Helsinge
3c. Agnes Elisabet, född 7.9.1886 i Helsinge.
 
Mor och barn utflyttade 16.1.1909 till Sörnäs i Helsingfors.


4. Anna Wiktoria, född 19.1.1855 i Helsinge, dog 21.3.1855

5. Johanna Wilhelmina, född 5.10.1856 i Helsinge, dog 21.10.1937 som ogift.
uä barn: Hildur Maria, född 7.4.1888 i Helsinge

6. Emilia Viktoria, född 5.10.1856 i Helsinge, vigd 28.5.1885 vid Karl Leonard Forsström

7. Hilda Gustava, född 23.5.1859 i Helsinge

8. Erik Johannes, född 28.7.1861 i Helsinge, dog 15.12.1863.

9. Fredrik Wiktor, född 2.5.1863 i Helsinge, dog 30.10.1950, vigd 25.9.1904 vid Hilda Augusta Lindberg, f. Ihl född
6.9.1863 i Helsinge, dog 1.3.1932, äktenskapet var mannens första och hustruns andra, och barnlöst. Mannen hade ett adoptivbarn, adopterad 13.10.1936 gm Helsinge HR. Hördis Hedvig Margareta Forsberg, född 18.8.1910 i Helsingfors, utflyttade 30.8.1951 till Okna församlig i Jönköping/Sverige

10. Erik Johannes, född 24.6.1865 i Helsinge, dog 15.5.1866.

11. Anna Elisabet, född 25.4.1868 i Helsinge, dog 9.4.1933, som ogift.

Bonden på Bisa gård

Johan Arvid Forsberg, född 30.8.1832 i Helsinge, dog 5.3.1901, vigd 3.4.1858 vid Maria Charlotta Paulin, född 26.12.1837 i Helsinge, dog 16.6.1862. Vigd andra gången 2.5.1863 vid Sofia Hoffström f. Blomqvist, född 18.3.1821 i Helsinge, dog 13.2.1905. Äktenskapet var barnlöst.

Gustaf Edvard Forsberg, född 29.6.1834 i Helsinge, dog 30.6.1886. Vigd 1.12.1874 vid Hilda Maria Träskman, född 17.4.1852 i Helsinge, dog 23.8.1923. 

Barn: 
Frans Edvard, född 1.6.1875 i Helsinge, vigd 2.8.1903 vid Amanda Emilia Snällström, född 17.1.1874 i Helsinge. Äktenskapet var varderas första.
Barn: 
Frans Sigfrid, född 24.1.1904 i Helsinge, dog 18.8.1904
Thyra Emilia, född 8.4.1905 I Helsinge, dog 1916.
Frans Thure, född 2.10.1907 i Helsinge.
Hela familjen utflyttade 15.2.1918 till Helsingfors.

Henric Forsberg:

II hustru: 
Sofia Malm, född 1.1.1813 i Helsinge, dog 5.5.1900, från detta äktenskapet finns följande barn:

1. Eric, född 20.3.1840 i Helsinge, dog 19.4.1840.

2. Emilia Sofia, född 14.12.1841 i Helsinge, dog 13.3.1842.

3. Sofia Wilhelmina, född 16.2.1844 i Helsinge, dog 3.6.1844.

4. Amanda Charlotta, född 2.7.1845 i Helsinge, dog 21.4.1913. Vigd 18.5.1869 vid rusthållaren Carl Fredrik Helenius, född 12.3.1840 i Helsinge, dog 2.2.1875.
Barn: 
Fredrik Oskar, 1.4.1871 i Helsinge, dog 7.7.1902. Vigd 30.4.1898 vid Anna Mathilda Qvist, född 26.2.1872 i Helsinge, dog 26.1.1908. 
Barn: Axel Harald, född 21.11.1899 i Helsinge, dog 21.5.1979. Vigd 25.8.1923 vid Ines Elisaberh f Blomqvist, född 22.7.1899 i Sibbo.
Jarl Oskar, född 28.7.1901 i Helsinge, dog 13.6.1934, ogift
Ester Matilda, född 1.11.1902 i Helsinge, utflyttade 18.11.1925 till Södra svenska, som ogift, inga barn.
Hanna Sofia, född 22.7.1873 i Helsinge, dog 20.10.1912, ogift.

Amanda Charlotta Helenius f Forsberg, II äktenskap vigd 19.8.1880 vid rusthållaren på Nygård, Julius Ferdinand Helenius, född 30.9.1853 i Helsinge, dog 2.12.1891. Äktenskapet var hustruns andra och mannens första.
Barn: 
Berta Maria Sofia, född 16.5.1881 i Helsinge, utflyttade 24.2.1905 till Helsingfors som ogift.
Tvillingar: 
Alfred Ferdinand, född 4.5.1883 i Helsinge, dog 5.3.1884.
Olga Charlotta, född 4.5.1883 i Helsinge, dog 24.5.1883

Hanna Sofia, född 5.2.1856 i Helsinge, vigd 30.10.1883 vid Henric Wiktor Helenius, född 22.7.1855 i Helsinge, äktenskapet var varderas första

Barn: 
Berta Sofia Elisabet, född 17.6.1885 i Helsinge. Hela familjen utflyttade 25.7.1906 till Helsingfors 

Hanna levde som änka i Haxböle med Anna och  Hilda Forsberg.  



Till vänster Haxböle värdinnan Emilia Forsström en sommarvardag cirka  1927-30. Till höger Miina Vilhelmiina, utplacerad av Helsinge socken i Emilia Forsströms vårdnad.  

Julkaistu aiemmin Helsingfors Släktforskare r.f. nr 2/1995
Kuvat: Anne-Marie Hedlund
Web-toteutus: Liisa Nordman, 2003, Anne-Marie Hedlundin luvalla