Suomennos

Familjen Flinck

  Vantaa  
Alice Emilia Flinck o.s. Forsström:  

Kärä Ann-Mari

(Lähettäjä: Alice Emilia Flinck o.s. Forsström
6.10.1885-17.4.1974, Helsingin pitäjä)

Haxböle den 13 october 1965

Kära Ann-Mari

Hjärtligt tack skall du ha för paketet och helsningarna, handdukarna var ju så mjuka och sköna i läckra färger tack, tack. Ja, så har jag då fyllt 80 år och alla var så snälla, så många varma tankar och blide ord som det står i visan. Tänk vad jag har levat länge och farfar som tyckte så mycket om mig, kom en dag och sa till mamma: "Ni ska vara snällä mot den där flickan, för hon lever int länge så klok som hon är", alla fick så roligt när jag berättade vad han sa, vad månde han säga nu?

Vi har haft en köldknäpp här, men i dag år det så vackert, just nu är det 14 gr varmt, solen lyser över den vackra skogen, och skälvande asplöv därute. Skogens ljung har bleknat, men lingonriset lyser grönt, det såg jag när jag var till vår goda brunn, vi måste hemta vatten därifrån till dricks och kaffevatten.

Vi har alltid en minnesdag här den 28 sep. pappas namsdag Leonard, den dagen var det alltid råguppbörd, pappa fick då en del av sin lön för fångföreriet i form av råg. Bönder och herrgårdarnas torpare i det vidsträckta Helsinge for då först till klockare och prästerskap med råg som kom på deras del, sist kom dem till Haxböle och tömde sina säckar. Den gamla bodan har också haft sina glansdagar. När kvällen kom var den stora låren fyld till bräddarna med härlig riad råg som dofta på långt håll, alla hade varit så givmilda och tömt sina säckar utan att mäta. Alla bjöds in på kaffe med god bulla, och den som ville fick laga en knorr eller ta en snaps eller två, det var fest den dagen, lönnarnas gulröda löv täckte trädgården, som en matta. Du vet hur härligt det är att gå på prasslande löv. Andra dagen for man till kvarnen så lagades deg och mamma bakade sitt goda bröd, sådant bröd fås ej ens för pengar nu, limporna gämdes i råglåren och höll sig hur länge som helst.

Jag är nog glad att det här är över, det har ej varit lätt, först måste jag förnya elektriska ledningarna och sen kom målaren och tapetsera båda rummen måla tak och dörra m.m. Men det är bra att allt blev gjort, man har det lättare nu.

Nils har så mycket att stå i fast båda poikkarna och Frida är med, här har så kommit nya menniskor genom de här stora Kesko bygget och begravningskontoret, som bygger hela Hildamosters tomten med stora hus och växthus.

Nej nu måste jag sluta, med många kärä helsningar från gamla kärä Haxböle, från den stora björken utanför Georgs hem, som Kristina ej vill hugga ner ty den minner om pappa, säger hon. 

Sen måst jag berätta att jag fick så mycket blommor omkring 115 st som, nejlikor, crysantemum och sen ännu små blommor som fresior, penseer m.m. En del håller på att visna men många är frächa ännu alla bord och pianot är överfulla. Nu har solen gått bort och det har mulnat men det är varma i alla fall. Nu skall du helsa Olov och de andra. Det är gott att veta att du har det så bra. Men säkert går dina tankar till Björn som ej får vara med er andra, sådant är livet.

Kärä helsningar från gamla och unga, och gamla kärä Haxböle

gm. Lisi

Det som jag skrivit om råguppbörden, har väll mamma berättat för dig, men jag tycker så om att tänka på det så här i hösttider.

Alkuperäinen kirje kirjoitettu ruotsiksi, kirjeen omistaa Anne-Marie Hedlund
Web-toteutus: Liisa Nordman, 2006