Släktgårdarna i Dickursby: ägarlängder 

Tekstit:
1500-talet
1600-talet
1700-talet

  Vantaa    Helsingin pitäjä-vuosikirjat
Helsingin pitäjä-vuosikirja 1991, Erik Söderling: 

Släktgårdarna i Dickursby 1540-1800 

1600-talet

På 1600-talet började man i jordböcker och tiodenlängder benämna hemmanen efter ägaren ca 1630. Samma namn användes sedan i fortsättningen och på 1700-talet, trots att hemmanen kunde ha bytt ägare många gånger om. Dessa "traditionella" namn framgår av tabell 2. Vem som i verkligheten bodde på hemmanet får man söka ur mantalslängderna, som började föras 1635.

I början av 1600-talet, på tröskeln till stormarktstiden, började en del hemman  göra rusttjänst för kronan. Det första hemmanet i Dickursby, som i jordboken upptas som ryttarhemman, var Lasse Olofssons hemman, senare Bäckby Smeds. Det gorde (gjorde?/ln) rusttjänst från år 1603, och följdes 1608 av Anders Knutssons hemman, sedermera Klökas. Hemman, som gjorde rusttjänst, och ungefärlig tid för rusttjänsten framgår av tabell 2. Mellan 1655 och 1685 var inte mindre än 7 av de 12 hemmanen ryttarhemman, en hög procent. Den överträffas dock av grannbyn Fastböle, där alla 4 hemmanen gjorde rusttjänst.

Tabell 2.
Hemmanen i Dickursby på 1600-talet.

Under 1600-talets förra hälft var det vanligt i riket att hemman som tillfallit kronan donerades som belöning för tjänster åt kronan. I Dickursby var det dock endast hemmanen Erich Hendersson (Myras) och Simon Mattsson (Staffas) som 1647 donerades tilla frälse åt ryttmästare Thomas Simonsson från Hanaböle (Stors). 7)
Donationen skedde enligt Norrköpings riksdag beslut till Thomas Simonsson, hans hustru och manliga arvingar från släktled till släktled. Men Thomas Simonsson red i fält och hann ej få någon son innan han stupade, och efter hans änka död återgock donationen till kronan redan före den allmänna reduktionen på 1680-talet.

Från och med 1639 upptar jordböckerna hemmanens storlek utom i aln också i mantal. Mellan 1639 och 1680 var dessa tal oförändrade och finns upptagna i
tabell 2.

Kyrkotionde fastställdes utgående från den mängd utsäde, som varje gård sådde. Utsädesmängden för åren 1630 och 1694 finns upptagna i tabell 2. Korntalet rörde sig i allmänhet för råg mellan 4 och 5, och tunnland betecknade ursprungligen den areal som besåddes med en tunna ursäde. Hemmanet Bertil Sigfredsson sådde ännu 1610 två tunnor råg, men förföll sedan.
I tunna = 32 kappar = 146,6 liter.

Enligt jordböckerna var mot slutet av 1600-talet 10 av 12 hemman skattehemman, och endast "Herr Matts" och "Herr Sigfred" kronohemman.


7) Riksarkivet (RA), Riksregistraturen (RR), kopiebok 4.12.1647, s. 390.


Web-toteutus: Liisa Nordman, 2008