Studier

Juridiska examina

Examensstrukturen inom det juridiska utbildningsområdet reformerades 1.8.2005, då den nya examensförordningen (794/2004) trädde i kraft. Juridiska examina är:

a) rättsnotarieexamen (RN), som är en lägre högskoleexamen
b) juris magisterexamen (JM), som är en högre högskoleexamen,
c) juris licentiatexamen (JL), som är en vetenskaplig påbyggnadsexamen, samt
d) juris doktorsexamen (JD), som är en vetenskaplig påbyggnadsexamen.

Vid juridiska fakulteten kan studerande även avlägga en tvåspråkig rättsnotarieexamen. En student som studerar med sikte på en tvåspråkig rättsnotarieexamen avlägger minst en tredjedel av sina studier på det andra inhemska språket och får ett omnämnande om detta i sitt examensbevis. En tvåspråkig rättsnotarieexamen kan avläggas i Helsingfors och i Vasa. Möjligheten till en tvåspråkig rättsnotarieexamen är en del av Helsingfors universitets utbildningsprogram för tvåspråkiga examina som börjar hösten 2013.

Den nya examensförordningen (794/2004) trädde i kraft 1.8.2005. Enligt förordningen utgör rättsnotarieexamen och juris magisterexamen självständiga examina. De vetenskapliga påbyggnadsexamina är fristående vetenskapliga examina, men juris licentiatexamen kan också utgöra mellanexamen vid avläggande av doktorsexamen.

Examensstruktur

Via Bolognaprocessen övergick Helsingfors universitet 1.8.2005 till en ny examensstruktur med två nivåer. I den nya examensstrukturen är rättsnotarieexamen en lägre högskoleexamen, som omfattar 180 studiepoäng och kan avläggas på tre år. Den högre juridiska högskoleexamen är juris magisterexamen, som omfattar 120 studiepoäng och kan i enlighet med examensstrukturen avläggas på två år. Utbildning som leder till examen ordnas på så sätt att en studerande på heltid kan avlägga examina på 3 + 2 år.

Studieperioder

De juridiska examina omfattar allmänna studier, grundstudier, ämnesstudier och fördjupande studier. I de allmänna studierna ingår en orientering i studierna i juridik (inklusive ISP och IKT-körkortet) samt språk- och kommunikationsstudierna, som avläggs i början av studierna. Ämnesstudierna indelas i obligatoriska och valfria studier. I de valfria studierna ingår såväl läroämnesspecifika som läroämnesgemensamma valfria studier samt övningsseminarier och praktiska kurser. De fördjupande studierna ingår i studierna för magisterexamen. Obligatoriska och valfria ämnesstudier ingår däremot i både den lägre och den högre högskoleexamen.

Studiepoäng

Enligt 5 § i examensförordningen är en studiepoäng grunden för dimensioneringen av de nya examina. Studieperioderna har poängsatts utifrån den arbetsmängd de förutsätter. Studierna under ett läsår kräver i genomsnitt en arbetsinsats på 1 600 timmar, vilket motsvarar 60 studiepoäng. En studiepoäng motsvarar således en arbetsinsats på cirka 26,7 timmar.

Information om att studera på svenska vid Helsingfors universitet