Straffrätt

Straffrätt är den del av rättsordningen som omfattar rättsnormer om brott och straff och andra påföljder för brott. Straffrätten är en del av den offentliga rätten och innebär därmed rätt att utöva makt mot den enskilda individen. Utöver det straffrättsliga kontrollsystemet fäster man också uppmärksamhet vid andra straffpåföljder, t.ex. de administrativa betalningspåföljder som faller inom konkurrens- och värdepappersmarknadsrättens område. Straffrätten har en mycket nära koppling till straffprocessrätten, som behandlar förundersökning av brott, åtalsprövning och regler för förfarandet vid brottmål.

Kärnan i straffrätten utgörs av rättsområdets allmänna del, dvs. straffrättens allmänna läror. De delas in i två delområden, ett som omfattar de allmänna förutsättningarna för straffrättsligt ansvar, grunderna för ansvarsfrihet och olika ansvarsformer samt ett som omfattar straffrättsliga påföljder och verkställandet av dem. Ett särskilt område inom straffrätten behandlar brottstyper, dvs. den helhet som gäller olika brottsrekvisit.

Det straffrättsliga området har utvidgats till följd av europeiseringen och internationaliseringen av rätten. Som delområden inom straffrätten räknas nuförtiden också den europeiska straffrätten inom europarätten och den internationella straffrätten inom den internationella rätten.

Straffrätt är inte bara ett rättsområde utan även ett vetenskapsområde. Straffrätten, och i ännu större utsträckning kriminalvetenskapen, omfattar straffrättsvetenskap i snäv bemärkelse (straffrättslära, straffrättshistoria och komparativ straffrätt), kriminologi, kriminalpolitik och kriminalistik samt centrala delar inom rättsmedicin och rättspsykiatri. I många länder räknas också straffprocessrättslig forskning ingå i de överordnade områden som anges ovan.

Det är skäl att betona nyttan av samverkan mellan olika straffrättsvetenskapliga och kriminalvetenskapliga områden. Straffrätt är ett rättsområde där man av tradition har försökt komplettera det juridiska kunskapsstoffet med resultaten från samhälls- och beteendevetenskaplig forskning som grundar sig på empiriska metoder, dvs. kriminologin. Särskilt stor betydelse har den vetenskapliga kriminalpolitiken, dvs. forskning som är av direkt nytta för det kriminalpolitiska beslutsfattandet och i synnerhet beredningen av straffrättslig lagstiftning