Rättsteori

Undervisningen i rättsteori har som mål att ge en helhetsbild av rättens och rättstänkandets teoretiska och filosofiska grunder, den idéhistoriska utvecklingen och rättsvetenskapens metoder. Rättsteori är till sin karaktär ett tvärvetenskapligt ämne, vilket också tar sig uttryck i teman och perspektiv i undervisningen. Inom ämnet behandlas t.ex. gränssnittet mellan rätt, politik och moral, frågan om huruvida rättvisa i samhället är möjlig och om de grundläggande förutsättningarna för samhällelig rättvisa, teoribildningen kring rättslig tolkning och teorin om rätten som samhällspraxis.

Rättsteorin skiljer sig från rättsdogmatiken i att den senare analyserar och formulerar allmänna teorier inom rättsområdet, medan rättsteorin analyserar och formulerar allmänna teorier, modeller, begrepp och principer som gäller rätten som helhet.

Utöver den obligatoriska tentamen i ämnesstudierna svarar ämnet för metodseminarierna för grundexamensstuderande (JM) under de fördjupade studierna. Inom påbyggnadsprogrammet för licentiat- och doktorsexamen (JL, JD) svarar ämnet för de allmänna studierna (allmän vetenskapsteori och juridisk vetenskapsteori, juridikens teori och metod samt seminarier i rättsteori). Dessutom deltar många internationella forskare på området aktivt i den undervisning som fakulteten erbjuder på engelska.

I rättsteorin är forskningsgreppet ofta tvärvetenskapligt vilket också syns i undervisningens teman. Inom ämnet bedrivs omfattande forskning. Andra forskningsteman utöver rättsteoretisk grundforskning är kritisk rättspositivism, författningsteori, rättslig fenomenologi och juridisk hermeneutik, tolkningsverksamhetens etik, dekonstruktion, rättvisa, lagstiftningens filosofiska grund, förhållandet mellan makt och rätt, rätten som kulturellt fenomen, rätten i litteraturen och i andra konstarter samt rättens rättfärdigande.