Läroämnen

I läroämnet europarätt undervisar och forskar man i EU:s rättsordning, dess struktur och innehåll samt förhållandet mellan nationell och internationell rätt. Ämnet omfattar hela det europarättsliga regelverket med tonvikt på EU-fördragen, de rättsakter som har sin grund i fördragen och EU-domstolens rättspraxis, liksom även på normerna för de mänskliga rättigheterna.

En central del av undervisningen i europarätt gäller den s.k. allmänna europarätten och lagstiftningen om konkurrens och den inre marknaden. Tyngdpunkten i den allmänna europarätten ligger på EU-normerna, EU:s institutionella ram, EU-domstolen och de olika typerna av talan som behandlas vid den samt på europarättens inverkan på den nationella lagstiftningen. I undervisningen närmar man sig ämnet utifrån kontexten och därför presenteras den historiska bakgrunden till integrationens utveckling i huvuddrag. I fråga om lagstiftningen om den inre marknaden betonas den fria rörligheten för varor, personer, tjänster och kapital. Till undervisningen i europarätt hör också statliga stöd, offentlig upphandling och grunderna i EU:s konkurrensrätt. EU:s grundrättighets- och människorättsdimension framkommer på många sätt i undervisningen, t.ex. i samband med analyser av EU-domstolens avgöranden. Som en följd av den ökade europeiska integrationen har europarätten fått ett större inflytande över flera rättsområden som traditionellt har ansetts höra till den nationella lagstiftningen, särskilt efter det att Lissabonfördraget trädde i kraft. Ett ypperligt exempel inom den före detta s.k. tredje pelaren är t.ex. straffrättens och asylrättens utveckling.

I forskningen i europarätt kan man utgå från bl.a. ett juridiskt, rättshistoriskt, rättsteoretiskt eller rättsjämförande perspektiv. I den juridiska forskningen och undervisningen i europarätt vid fakulteten är kontextualitet och tillämpning av olika rättsvetenskapliga tolkningsmatriser av central betydelse.