Frändefolksutskottet

vid Studentkåren vid Helsingfors universitet

 
suomeksi | по русски

Buorre beaivi!

Samernas bosättningsområde är stort, det sträcker sig från centrala Skandinavien till Kolahalvön. Det finns ett tiotal samiska språk (tidigare kallades de lappländska eller samiska dialekter) som talas i fyra olika länder. I Norge talas syd-, lule- och nordsamiska, i Sverige dessutom umesamiska och pitesamiska, och i Finland nord-, enare- och skoltsamiska. I Ryssland talas skolt-, akkala-, kildin- och tersamiska. Av dem är de minsta grupperna akkala-, kildin-, pite- och umesamiska som talas av bara några tiotal personer. Nordsamiskan är det största samiska språket med ca 30 000 talare. I Finland talas nordsamiska av ett par–tretusen personer, medan enaresamiska har ca 350 talare och skoltsamiska ca 300.

De samiska språken delas in i två grupper: den västsamiska och den östsamiska. Gränsen mellan dem går vid Enare, där man talar nordsamiska, som hör till den västsamiska gruppen, och enare- och skoltsamiska, som hör till den östsamiska gruppen. Enare är också Finlands enda officiellt fyrspråkiga kommun.

De samiska språken är nära besläktade med varandra och besläktad med den östersjöfinska språkgruppen, alltså finska, estniska, karelska m.fl. Skillnaden mellan de olika samiska språken kan beskrivas med ordet ’dagg’ , som har samma ursprung som finskans halla 'frost': Nords. suoldni, syds. suölnie, enares. syelni, skolts. sue’lnn.

Specifika drag för de samiska språken är t.ex. att man förutom singularis och pluralis också använder dualis (tvåtal), samt stadieväxling som påminner om finskans ljudväxling i olika böjningsformer, men som påverkar både konsonanter och vokaler i betydligt större grad än i finska.

Förutom att det i samiska finns ord som har samma ursprung som i finska finns det också många andra ord som låter bekanta för den som kan finska, eftersom man har lånat in stora mängder ord både från finska och dess föregångare, urfinskan. Många ord har också lånats in från de skandinaviska språken. I exempelfrasen In mun diede, maid mun dárbbašan ’Jag vet inte vad jag behöver’ (på finska ’En minä tiedä, mitä minä tarvitsen’) är verbet dárbbašat ett lån från finskan, medan resten av orden är av gammalt finsk-ugriskt ursprung.