Frändefolksutskottet

vid Studentkåren vid Helsingfors universitet

 
suomeksi | по русски

Umoj! Vidža olan!

Det finns tre permiska språk: udmurtiska, komi och komipermjakiska. Bakgrunden till benämningen permiska språk är det forna Permområdet som sträckte sig från Vita havet till Ural. Ordet perm kommer igen från komispråkets parma, ’skogbevuxet högland’. I den ryska federationen har både udmurtier och komier republiker som är uppkallade efter dem, republikerna Udmurtien och Komi. Dessutom bor det udmurtier söder om sin republik och komier i Västsibirien, i Archangelskområdet och på Kolahalvön. Den 1.12.2005 bildades Permterritoriet av det autonoma området Komi-Permjakien, som bebos av komipermjaker, och Permlänet.

Ungefär 500 000 personer talar udmurtiska som sitt modersmål, komi har ca 242 000 talare och komipermjakiska ca 106 000. Bessermjanerna talar också udmurtiska. Deras kultur påminner om de turkiska folkens kultur i området. Speciellt på landsbygden har udmurtierna bevarat sin traditionella religion, som kännetecknas av att man respekterar och tillber naturen. Komi har haft ett eget alfabet som användes fram till 1700-talet. Alfabetet och skriftspråket utvecklades av biskopen av Perm, Stefan den helige, som på 1300-talet omvände komierna till kristendomen. Med tiden slutade man dock använda dem.

Förhållandet mellan udmurtiska och komi kan jämföras med förhållandet mellan finska och estniska. I de permiska språken finns många lånord från iranska språk och från tjuvassiska, som hör till den turkiska språkgruppen. I udmurtiska finns dessutom lånord från tatariska, i de nordliga komidialekterna har man lånat in ord från nentsiska och i de nordvästra dialekterna från vepsiska och karelska. I de permiska språken har vokalerna utvecklats i en egen riktning. De gamla finsk-ugriska orden har ofta med tiden nötts ner och blivit enstaviga, bl.a. udm., ko. ki ’hand’ (~ käsi), udm. vu, ko. va ’vatten’ (~ vesi), udm. n´el, koP. n´öv, n´öl, ko. n´öv ’pil’ (~ nuoli).