Frändefolksutskottet

vid Studentkåren vid Helsingfors universitet

 
suomeksi | по русски

Poro ketše! Poro kas!

Mari talas av ca 550 000 personer. Tidigare kallades språket tjeremissiska och de som talar det tjeremisser. Huvuddialekterna i mari är bergsmari (västmari) och ängsmari (östmari). De som talar bergsmari bor i den sydvästra delen av Mari El, i en kuperad trakt vid Volgas högra strand, medan ängsmarierna bor på slättlandet längs Volgas vänstra strand. De egentliga östmarierna flydde på 1700-talet till det nuvarande Basjkirien när man ville omvända dem till ortodoxin. I trakten kring Nizjnij Novgorod och Kirov finns dessutom en liten grupp som talar den nordöstra dialekten.

Sammanlagt finns det ca 605 000 marier, av dem beräknas antalet bergsmarier vara ca 30 000. Ungefär 80 procent talar mari som sitt modersmål, resten har ryska som sitt första språk. De flesta talar både mari och ryska. Av de 760 000 invånarna i republiken Mari El är 43 procent marier. Ungefär 52 procent av marierna bor utanför det område som är uppkallat efter dem, bl.a. i Basjkirien, Tatarstan och Udmurtien.

Både bergs- och ängsmari skrivs med kyrilliska bokstäver. De har båda sina egna skriftformer, även om de inte är skilda språk. Därför finns det också planer på att förena skriftspråken. Mari är ett språk som är avlägset besläktat med finska, men det finns några ord som låter bekanta, t.ex. i meningarna Tul jüla da satlan lum šula; jfr. Tuli palaa ja siksi lumi sulaa 'elden brinner och därför smälter snön', Kum šüžarem tudo jer lišne ila; Kolme sisartani elää tuon järven lähellä 'Mina tre systrar bor nära den där sjön'. Mari följer den gamla uraliska basordföljden: subjekt, objekt, predikat. Verbet kommer alltså sist i satsen. Turkiska språk, speciellt tatariska, har påverkat mari. Ett exempel på det är namnet på Mari El – ’El’ är tatariska och betyder folk eller stat.