Helsingin yliopisto, humanistinen tiedekunta
Helsingfors universitet, humanistiska fakulteten

HISTORIA (suomenkieliset oppiaineet)/
HISTORIA (finskspråkiga läroämnena)

Valintakoetehtävät 2006 / Urvalsuppgifter 2006

Valintakokeen vaatimukset ja kokeen luonne: / Fordringar och provtyp:

Valintakokeen tehtävät koskevat Suomen ja Pohjoismaiden historiaa ja yleistä historiaa aikakautena 1500-1699. Koetta varten ei ilmoiteta mitään erityisteoksia. Pyrkijöiden on koulukurssitietojen lisäksi syytä tutustua myös muuhun edellä mainittuja aikakausia koskevaan kirjallisuuteen.

Tehtävinä on a) kaksi esseekysymystä (2,5 ja 2,5) b) yleiskäsitteiden analyysi (2,5) ja c) historiallisen lähteen tulkinta (2,5). Kokeen alin hyväksyttävä pistemäärä on 4.

Huomautus: Historiaan (ruots.) ja suomenkielisiin historia-aineisiin pyrkivillä on eri kokeet. Tämä on suomenkielisten historia-aineiden valintakoe.

/ Uppgifterna i provet gäller Finlands och Nordens historia och allmän historia under tidsperioden 1500-1699. För provet anges inga specialverk. Sökandena har orsak att utöver skolkurskunska¬perna även läsa annan litteratur som behandlar de ovannämnda perioderna.

Uppgifterna är a) två essäfrågor (0-2,5 och 0-2,5 poäng), b) analys av allmänbegrepp (0-2,5 poäng) och c) tolkning av historiskt källmaterial (0-2,5 poäng). Det lägsta godkännbara poängtalet för provet är 4.

Anmärkningar: Det är skilda prov för svenskspråkig historia och de finskspråkiga historiaämnena. Detta är urvalsprovet för de finskspråkiga historiaämnena.

Koetehtävät: / Provuppgifter:

  1. Uskonnon suhde talouteen 1500- ja 1600-luvulla
    Religionens förhållande till ekonomin under 1500- och 1600-talen (0-2,5 p)

  2. Mikä teki Ruotsin suurvalta-aseman mahdolliseksi
    Hur möjliggjordes den svenska stormaktsställningen (0-2,5 p)

  3. Eurooppalainen absolutismi
    Den europeiska absolutismen (0-2,5 p)

  4. Alla on Ruotsin valtionarkistossa oleva kuningas Juhana III:n kirje (käännös ruotsista) eversti Klas Åkessonille. Mitä tämä rälssikirje kertoo kuninkaasta, kruunusta ja aatelista 1500-luvun Ruotsissa? Vastauksen pituus enintään 150 sanaa. (0-2,5 p)

    Nedan finns en urkund i Sveriges riksarkiv skriven av konung Johan III till översten Claes Åkesson. Vad berättar detta frälsebrev om kungen, kronan och adeln i 1500-talets Sverige? Använd högst 150 ord. (0-2,5 p)

    Kuningas Juhana lahjoittaa Liivinmaan sotapäällikkö Klas Åkessonille Bystasta rälssin muutamaan taloon Viipurin läänissä.

    Me Juhana III, Jumalan armosta Ruotsin, Gööttien ja Wendien jne. kuningas, teemme tiettäväksi, että me erityisellä suosiollisuudella ja armollisuudella siitä uskollisesta palveluksesta, jota tämä meille uskollinen mies, luotettava ja neuvokas Liivinmaan käskynhaltija ja joukkojen päällikkö, tämä jalo, vapaasyntyinen herra Claes Åkesson Bystadista, joka, meitä ja Ruotsinmaata sotatoimissaan Liivinmaalla ja mihin tahansa olemme hänet käskeneet, on suorittanut velvollisuutensa kunnialla, että me tällä avoimella kirjeellämme annamme hänelle rälssivapauden jäljessä mainittuihin veronalaisiin tiloihin, jotka hän on laillisesti ostanut, nimittäin Viipurin pitäjän Kaijalasta, yksi täysi vero, joka sisältää kolme manttaalia, lisäksi Äyräpään pitäjän Uksijärvenkylästä, kaksi veroa, joka sisältää seitsemän manttaalia, ja puoli veroa Hengenniemestä, siten että hänelle ja hänen laillisille perillisilleen kaikkeen maahan ja taloihin, jotka siellä ovat ja jotka ovat siellä olleet, saavat he nauttia, käyttää ja pitää ikuisiksi ajoiksi rälssivapauden; täten kielletään kaikkia vouteja ja kaikkia niitä, jotka palveluksessamme ovat, tätä Claes Åkessonilta tai tämän laillisilta perillistä estämästä. Annettu meidän kuninkaan linnassa Tukholmassa 20 heinäkuuta vuonna 1573.

    I.R.S.

    -- -- --

    Konung Johan ger fältöversten i Livland Claes Åkesson till Bysta frihet och frälse på några gårdar i Viborgs län.

    Vi, Johan den tredje, med Guds nåd Sveriges, Götes och Vendes etc konung, gör veterligt, att vi av synnerlig gunst och nåd, så och för den välvillige hulda tro och tjänst, som denna oss älskeliga troman, råd och tillförordnade ståthållare och fältöverste i Livland, den ädla, välbördiga herr Claes Åkesson till Bysta, oss och Sveriges rike i detta år emot vår hätska fiende ryssen gjort och bevisat har, och på det han än yttermera här skall desto troligare uträtta våra krigssaker i Livland och eljest vad som honom av oss nu befallet och han dess pliktig är, hava unnat och efterlåtit, som vi också nu med detta öppna brev unna och efterlåta honom frihet och frälse på dessa efterskrivna gods och gårdar, som han undan skatten lagligen köpt har, eftersom de köpebrev, där uppå utgivna är, det vidare förmedla, nämligen uti Viborgs socken, Kaijala, ligger för en hel skatt, däri är tre mantal, likaså uti Äyräpää socken Yksjärviby, ligger för två skatter, där är sju mantal och en halv skatt uti Hengmarniemis, så att han och hans rätta arvingar samma skatter under rätt frihet och frälse, med alla de ägor och lägenheter, som därtill nu ligga och av ålder legat har, må njuta, bruka och behålla i evärdeligt ägo; förbjudandes för den skull härmed våre befallningsmän samt alla andra, som för vår skull vilja och skola göre och låta, att göra förbenämnde Claes Åkesson och hans rätta efterkommande arvingar här emot något hinder eller förfång. Givet på vårt konungsliga slott Stockholm, den 20 juli anno 1573.


© Humanistinen tiedekunta, Helsingin yliopisto