Helsingin yliopisto, humanistinen tiedekunta
Helsingfors universitet, humanistiska fakulteten

HISTORIA (ruotsinkielinen)/
HISTORIA (svenskspråkig)

Valintakoetehtävät 2006 / Urvalsuppgifter 2006

Valintakokeen vaatimukset ja kokeen luonne: / Fordringar och provtyp:

Valintakokeen tehtävät koskevat Suomen ja Pohjoismaiden historiaa ja yleistä historiaa aikakautena 1500-1699. Koetta varten ei ilmoiteta mitään erityisteoksia. Pyrkijöiden on koulukurssitietojen lisäksi syytä tutustua myös muuhun edellä mainittuja aikakausia koskevaan kirjallisuuteen.

Tehtävinä on a) kaksi esseekysymystä (2,5 ja 2,5) b) yleiskäsitteiden analyysi (2,5) ja c) historiallisen lähteen tulkinta (2,5). Kokeen alin hyväksyttävä pistemäärä on 4.

Huomautus: Historiaan (ruots.) ja suomenkielisiin historia-aineisiin pyrkivillä on eri kokeet. Tämä on ruotsinkielisen historian valintakoe. Historiaan (ruots.) pyrkivien on valintakokeessa vastattava ruotsiksi.

/ Uppgifterna i provet gäller Finlands och Nordens historia och allmän historia under tidsperioden 1500-1699. För provet anges inga specialverk. Sökandena har orsak att utöver skolkurskunska¬perna även läsa annan litteratur som behandlar de ovannämnda perioderna.

Uppgifterna är a) två essäfrågor (0-2,5 och 0-2,5 poäng), b) analys av allmänbegrepp (0-2,5 poäng) och c) tolkning av historiskt källmaterial (0-2,5 poäng). Det lägsta godkännbara poängtalet för provet är 4.

Anmärkningar: Det är skilda prov för svenskspråkig historia och de finskspråkiga historiaämnena. Detta är urvalsprovet för svenskspråkig historia. De som söker till svenskspråkig historia måste skriva urvalsprovet på svenska.

Koetehtävät: / Provuppgifter:

  1. Religionens förhållande till ekonomin under 1500- och 1600-talen. (0-2,5 p)

  2. Vad innebar den svenska stormaktsställningen för Sverige (0-2,5 p)

  3. Den europeiska absolutismen under 1500- och 1600-talen (0-2,5 p)

  4. Nedan finns en urkund i Sveriges riksarkiv. Vad berättar detta frälsebrev om kungen, kronan och adeln i 1500-talets Sverige? Använd högst 150 ord. (0-2,5 p)

    Konung Johan gifver fältöfversten I Livland Klas Åkesson till Bysta frihet och frälse på några gårdar I Viborgs län.

    Wij Johan thenn tridie, medh Gudz nåde, Swerigis, Göthes och Wendes etc. konungh, göre wetterligit, ath wij aff synnerlig gunst och nåde, szå och för then wälwillige hulle tro tienist, som thenne oss elskeligh wår tro mann, rådh och tillförordnede stadthollare och felttöffwerste vdhi Liffland, dhenn ädle, wälbyrdighe her Claes Åkesson till Byestadh, oss och Sweriges rijke vdhi thette åhr emott wår hädzke fiiende riidzenn giordtt och bewijsth haffwer, och på thet hann änn yttermera här schal thässe troligere vthrätte wåre krigzsaker vdhi Lifflandh och elliest hwad som honum aff oss nu befalett och hann thäss plichtig är, haffwa vndt och effterlatidt, som wij och nu medh thette öpne breff vnne och effterlathe honum frijheet och frälsse på thässe effterschrefne godz och gårder, som han vndan skatten lagligen köpt haffuer, effter som the köpe breff, ther vpå vthgiffne äre, thet wijdere förmälle, nempligen vdhi Wijborgz sochn, Kaijala, ligger för en heel scatt, ther vdhi är trij mantal, item vdi Eurepä sochn Yskerjerffuiby, ligger för twå skatter, ther vdhi är siw mantal och en halff skatt vdi Hengmarnemis, szå ath hann och hans rätte efterkomende erffuinger samme skatter vnder rätt frijheet och frälsse, med alle the ägher och lägenheeter, som ther nu tilligge och aff ålder tillegeth haffue, må niuthe, bruke och beholle till ewärdelighe äghe; förbiudendes förthennskuldh här med wåre befallningzmänn sampt alle andre, som för wåre skuldh wele och skole göre och lathe, att göre förbenempde her Claes Åkessonn och hans rätte effterkommende erffuinger her emoth något hinder eller förfångh. Giffwitt på wårt konung:e slott Stockholm thenn 20 julij anno 1573.


© Humanistinen tiedekunta, Helsingin yliopisto