Helsingin yliopisto, humanistinen tiedekunta
Helsingfors universitet, humanistiska fakulteten

POHJOISMAISET KIELET (TOISEN KOTIMAISEN KIELEN LINJA) /
NORDISKA SPRÅK (ANDRA INHEMSKA SPRÅKET)

Valintakoetehtävät 2005 / Urvalsuppgifter 2005

Valintakokeen vaatimukset ja kokeen luonne:

Valintakokeessa on kaksi osaa:

  1. Börestam Uhlmann, U. & Huss, L., Språkliga möten. Tvåspråkighet och kontaktlingvistik. Studentlitteratur. (Kirjan voi tilata Yliopistokirjakaupasta: www.yliopistokirja.fi.)
    Kirjan perusteella annetaan ratkaistavaksi kielitieteellisiä kysymyksiä. Osassa mitataan kirjassa esitettyjen tietojen hallintaa sekä kykyä soveltaa niitä. Kysymyksiin saa vastata suomeksi tai ruotsiksi.
  2. Fiilin, U. - Hakala, K.: Fullträff. Oy Finn Lectura Ab 1998 tai myöh.
    Osa koostuu kielitaitoa ja kieliopin hallintaa mittaavista tehtävistä. Tehtävät voivat koostua esimerkiksi käännöksestä ja/tai aineesta tai erityyppisistä analyysitehtävistä.

Kokeen osien osuus arvostelussa: kielitieteellinen osa 0-4 pistettä, kielitaito-osa 0-6 pistettä. Kokeen molemmista osista on selviydyttävä hyväksyttävästi. Osa on hyväksyttävästi suoritettu, jos hakija saa vähintään 1/2 osan maksimipistemäärästä.
Huomautus: Voit halutessasi hakea sekä pohjoismaisten kielten, toisen kotimaisen kielen linjalle että ruotsin aineenopettajan koulutusohjelmaan. Pohjoismaisten kielten, toisen kotimaisen kielen linjan valintakoe on sama koe kuin ruotsin aineenopettajan koulutusohjelman kirjallinen koe.

Fordringar och provtyp:

Urvalsprovet består av två delar:

  1. Börestam Uhlmann, U. & Huss, L., Språkliga möten. Tvåspråkighet och kontaktlingvistik. Studentlitteratur. (Boken kan beställas från Yliopistokirjakauppa: www.yliopistokirja.fi.)
    Utgående från boken ges språkteoretiska frågor. Denna del mäter förmågan att aktivt behärska det lästa och kunna tillämpa det på analyser. Frågorna får besvaras på antingen finska eller svenska.
  2. Fiilin, U. - Hakala, K.: Fullträff. Oy Finn Lectura Ab, 1998 eller senare upplaga.
    Denna del mäter språkfärdighet och grammatisk kunskap. I delen kan t.ex. ingå en översättning och/eller en uppsats eller olika typer analysuppgifter.

Delarna i urvalsprovet bedöms på följande sätt: den språkteoretiska delen 0-4 poäng, språkfärdighetsdelen 0-6 poäng. Sökande måste få godkännbart resultat i båda delarna. En del är godkännbart avklarad om sökanden får minst 1/2 av delens maximala poängantal.
Anmärkning: Om du vill kan du söka både till nordiska språk och till utbildningsprogrammet för ämneslärare i svenska. Urvalsprovet för nordiska språk (linjen för andra inhemska språket) är samma som det skriftliga provet för utbildningsprogrammet för ämneslärare i svenska.


Provuppgifter / Koetehtävät

Detta prov är gemensamt för dem som söker till nordiska språk och för dem som söker till utbildningsprogrammet för ämneslärare i svenska. De som söker till utbildningsprogrammet för ämneslärare ska dessutom delta i en intervju.

Tämä on yhteinen koe niille, jotka hakevat pohjoismaisten kielten opiskeluoikeutta, ja niille, jotka hakevat opiskeluoikeutta ruotsin aineenopettajakoulutukseen. Aineenopettajakoulutukseen hakevat osallistuvat tämän lisäksi haastatteluun.

Del I: Språkvetenskaplig analys / 4 poäng
Osa I: Kielitieteellinen analyysi / 4 pistettä

Del II: Språkkunskaper / 6 poäng/
Osa II: Kielitaito / 6 pistettä

max. 10 poäng/pistettä

Alla frågor skall besvaras. Den sökande måste få godkännbart resultat i båda delarna (I och II). En del är godkännbart avklarad om sökanden får minst 1/2 av delens maximala poängantal. Delarna kompenserar inte varandra. Siffrorna inom parentes efter de enskilda frågorna anger hur många poäng frågorna ger.

Kaikkiin kysymyksiin on vastattava. Kokeen molemmista osista (I ja II) on selviydyttävä hyväksyttävästi. Osa on hyväksyttävästi suoritettu, jos hakija saa vähintään 1/2 osan maksimipistemäärästä. Osat eivät kompensoi toisiaan. Suluissa olevat luvut kysymysten jäljessä ilmoittavat, kuinka monta pistettä kysymyksestä voi saada.

Del I: Språkvetenskaplig analys (max. 4 poäng)
Osa I: Kielitieteellinen analyysi (enint. 4 pistettä)

Besvara frågorna 1-4 utgående från Ulla Börestams & Leena Huss bok Språkliga möten. Tvåspråkighet och kontaktlingvistik.

Vastaa kysymyksiin 1-4 Ulla Börestamin & Leena Hussin kirjan Språkliga möten. Tvåspråkighet och kontaktlingvistik pohjalta.

  1. Förklara kort skillnaden mellan att lära sig ett förstaspråk, ett andraspråk och ett främmande språk. (1,0 p)
    Selitä lyhyesti ensimmäisen, toisen ja vieraan kielen oppimisen ero. (1,0 p)

  2. Definiera kort vad som avses med följande termer i en språkbeskrivning.
    Määrittele lyhyesti, mitä seuraavat termit tarkoittavat kielen kuvauksessa.

    a. kommunikativ kompetens (0,25 p)
    b. lingua franca (0,25 p)
    c. pidginspråk (0,25 p)
    d. diglossi (0,25 p)

  3. Definiera kort vad som avses med följande termer. Ge exempel för att belysa din beskrivning. (Definitioner 0,5 p, exempel 0,5 p.)
    Määrittele lyhyesti, mitä seuraavat termit tarkoittavat. Selvennä esimerkein mitä määrittelemäsi termit tarkoittavat. (Määrittelyt 0,5 p, esimerkit 0,5 p.)

    a. additiv tvåspråkighet (0,25 p + 0,25 p)
    b. subtraktiv tvåspråkighet (0,25 p + 0,25 p)

  4. Förklara kort vad som kännetecknar följande typer av lånord. Belys förklaringen med exempel!
    Kuvaile lyhyesti seuraavat lainatyypit. Anna esimerkki jokaisesta lainatyypistä.

    a. direktlån (0,3 p)
    b. betydelselån (0,4 p)
    c. översättningslån (0,3 p)

  5. Komplettera följande uttryck. Skriv in ett lämpligt svenskt ord på varje linje. (1,0 p)
    Täydennä sanonnat. Jokaiselle viivalle tulee kirjoittaa yksi sopiva ruotsinkielinen sana. (1,0 p)

    1. Det _________________ beslut om att åka på lägerskola igår.

    2. Vi har aldrig ______________ ___________ vid klimatet i Lappland.

    3. Över 1478 personer har __________________ brott i Finland år 2000-2001.

    4. Jag vet att jag hade rätt. Det råder ingen _______________ ___________ det!

    5. Interrail är ett trevligt sätt att _________________ kontakter med andra människor i Europa.

    6. Jag har inte riktigt klart ___________ ________ hur uppgiften ska genomföras.

    7. Han såg björnen närma sig mig och ropade: " ____________ ____________ livet!!"

    8. En iskall läsk brukar släcka __________________ en varm sommardag.

    9. Har du ______________ ____________ din klocka till sommartid?

    10. Du fick fria _______________ och 10 000 € och min lägenhet blev jättefin! Det var värt priset. Tack Göran!


  6. Komplettera meningarna i texten nedan med rätt form av de ord som anges inom hakparentes. (1,0 p)
    Täydennä alla olevan tekstin lauseet hakasuluissa olevien sanojen oikeilla muodoilla. (1,0 p)

    Hans helighet Bengt XVI - varför vill ingen kalla (1) [nyvald påve (en)] för det? Om vi verkligen skulle använda den svenska formen av Benedictus, det namn han själv har valt, skulle det nämligen bli Bengt.
    Redan på 1300-talet hittar vi (2) [namn (ett)] Bengt, berättar Eva Brylla, docent i nordiska språk och en av (3) [ansvarig (en)] bakom den nuvarande namnlängden i (4) [almanacka (en)]. Många vanliga svenska (5) [namn (ett)] är försvenskningar av helgonnamn: Anders av Andreas, Niklas och Nils av Nikolaus, Johan och Jan av Johannes. Benedikt är en mellanform i namnet Benedictus utveckling mot Bengt. Det är ovanligt i nyare (6) [tid (en)] och har inte funnits i almanackan på länge, påpekar Eva Brylla, som inte tycker det är någon bra (7) [idé (en)] att kalla påven för Benedikt.
    Men det är just vad Anders Arborelius, biskop i Stockholms katolska (8) [stift (ett)] har beslutat ska gälla i hans kyrka: den nyvalde påven ska i (9) [stift (ett)] gå under namnet Benedikt XVI. Han hävdar att Benedikt är den form som brukar användas inom (10) [kyrka (en)].


  7. Lista alla substantiv, verb, adjektiv och adverb du finner i följande meningar. (0,5 p)
    Luettele kaikki substantiivit, verbit, adjektiivit ja adverbit seuraavissa lauseissa. (0,5 p)

    Vissa stora biografer har rykte om sig att vara lättare att komma in på än andra. Under en kortare period i åttan ser Juha allt som visas på biografen Festival, för där är det aldrig några problem.


  8. Vilka satsdelar är de understrukna orden och fraserna i följande meningar? (0,5 p)
    Mitä lauseenjäseniä alleviivatut sanat ja lausekkeet muodostavat? (0,5 p)

    På högstadiet har alla sina böcker i platspåse. Ingen använder skolväska. Inte ens Jenny. Hon har fått en Gul & Blå-påse av Juha. Den är blankgul och har en bild av Musse Pigg.


  9. Översätt följande text till svenska. (2 p)
    Käännä seuraava teksti ruotsiksi. (2 p)

    (valloittaa = erövra)

    Hernekeitolla on suomalaisessa kulttuurissa vahva asema jota peruna ja pasta eivät ole onnistuneet valloittamaan. "Muistan vieläkin, kuinka söimme metsässä kuumaa keittoa, kun olin armeijassa", eräs mies kertoo. Ruotsissa hernekeittoa syötiin torstaisin jo 1400-luvulla. Suomessakin vieraat ovat saaneet nauttia siitä erilaisissa juhlissa, esimerkiksi häissä.


© Humanistinen tiedekunta, Helsingin yliopisto