Helsingin yliopisto, humanistinen tiedekunta
Helsingfors universitet, humanistiska fakulteten

NORDISKA SPRÅK (Vpo – linjen för andra inhemska språket) / POHJOISMAISET KIELET (Vpo – toisen kotimaisen kielen linja) Samt/sekä

UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR ÄMNESLÄRARE I SVENSKA / RUOTSIN AINEENOPETTAJAN KOULUTUSOHJELMA

Valintakoetehtävät 2004 / Urvalsprovuppgifter 2004

Fordringar och provtyp:

Urvalsprovet består av två delar:

  1. Häkkinen, Kaisa:Kielitieteen perusteet. Tietolipas 133, Suomalaisen Kirjallisuuden Seura 1994. (Utgående från boken ges uppgifter om språkbruket och språkets struktur. Denna del mäter förmågan att aktivt behärska det lästa och förmågan att tillämpa det på språkvetenskaplig analys. Frågorna får besvaras på antingen finska eller svenska.)
  2. Fiilin, Ullamaija - Hakala, Kristiina: Fullträff. Oy Finn Lectura Ab 1998. (Denna del mäter språkfärdighet och grammatisk kunskap. I delen kan t.ex. ingå en översättning och/eller en uppsats eller olika typer av analysuppgifter.)

Delarna i urvalsprovet bedöms på följande sätt: den språkteoretiska delen 0-4 poäng, språkfärdighetsdelen 0-6 poäng. Sökande måste få godkännbart resultat i båda delarna. Delen är godkännbart avklarad om sökanden får minst 1/2 av delens maximala poängantal. Anmärkning: Om du vill kan du söka både till nordiska språk och till utbildningsprogrammet för ämneslärare i svenska. Urvalsprovet för nordiska språk (linjen för andra inhemska språket) är samma som det skriftliga provet för utbildningsprogrammet för ämneslärare i svenska.

Valintakokeen vaatimukset ja kokeen luonne:

Valintakokeessa on kaksi osaa:

  1. Häkkinen, Kaisa:Kielitieteen perusteet. Tietolipas 133, Suomalaisen Kirjallisuuden Seura 1994. (Kirjan perusteella annetaan ratkaistavaksi kielen rakenteeseen ja käyttöön liittyviä tehtäviä. Osassa mitataan kirjassa esitettyjen tietojen hallintaa sekä kykyä soveltaa niitä. Kysymyksiin saa vastata suomeksi tai ruotsiksi.)
  2. Fiilin, Ullamaija - Hakala, Kristiina: Fullträff. Oy Finn Lectura Ab 1998. (Osa koostuu kielitaitoa ja kieliopin hallintaa mittaavista tehtävistä. Tehtävät voivat koostua esimerkiksi käännöksestä ja/tai aineesta tai erityyppisistä analyysitehtävistä.)

Kokeen osien osuus arvostelussa: kielitieteellinen osa 0-4 pistettä, kielitaito-osa 0-6 pistettä. Kokeen molemmista osista on selviydyttävä hyväksyttävästi. Osa on hyväksyttävästi suoritettu, jos hakija saa vähintään 1/2 osan maksimipistemäärästä. Huomautus: Voit halutessasi hakea sekä pohjoismaisten kielten, toisen kotimaisen kielen linjalle että ruotsin aineenopettajan koulutusohjelmaan. Pohjoismaisten kielten, toisen kotimaisen kielen linjan valintakoe on sama koe kuin ruotsin aineenopettajan koulutusohjelman kirjallinen koe.

Provuppgifter / Koetehtävät

DEL I / OSA I

Språkvetenskaplig analys (max. 4 poäng) / Kielitieteellinen analyysi (enint. 4 pistettä)

Besvara frågorna 1–4 utgående från Kaisa Häkkinens bok Kielitieteen perusteet.
Vastaa kysymyksiin 1–4 Kaisa Häkkisen kirjan Kielitieteen perusteet pohjalta.

  1. Vilka kriterier brukar användas när man klassificerar två närliggande språkliga varianter som dialekterav samma språk respektive två olika språk? (1 p)
    Minkä kriteerien mukaan kielen kaksi läheistä varianttia luokitellaan saman kielen murteiksi tai eri kieliksi? (1 p)
  2. Vilka frågor behandlas inom följande områden av lingvistiken? (à 0,25 p)
    Mitä kysymyksiä seuraavat kielitieteen alueet käsittelevät?( à 0,25 p)

  3. A. sociolingvistik / sosiolingvistiikka
    B. pragmatik / pragmatiikka
    C. morfologi / morfologia
    D. syntax / syntaksi
  4. Definiera kort vad som avses med följande termer i en språkbeskrivning. (à 0,25 p)
    Määrittele lyhyesti, mitä seuraavat termit tarkoittavat kielen kuvauksessa. (à 0,25 p)

  5. A. fonem / foneemi
    B. tempus / tempus
    C. attribut / attribuutti
    D. idiom / idiomi
  6. Liksom finskan använder ungerska språket olika possesivsuffix(finska exempel: kirja|ni, kirja|nsa, kirja|nne). Följande ungerska exempel visar ungerska ord med possessivsuffix. Observera att ungerskan har vokalharmoni!
    Sekä suomi että unkari käyttävät possessiivisuffiksia(suomenkielinen esimerkki: kirja|ni, kirja|nsa, kirja|nne). Seuraavissa unkarinkielisissä esimerkkisanoissa on possessiivisuffiksi. Huomioi että unkarissa on vokaalisointu!
  7. Exempelord: / Esimerkkisanat:

    hajóm min båt / laivani könyvem min bok / kirjani
    hajóim mina båtar / (useat) laivani könyveim mina böcker / (useat) kirjani
    hajónk vår båt / laivamme könyvünk vår bok / kirjamme
    hajóink våra båtar / (useat) laivamme könyveink våra böcker / (useat) kirjamme
    hajód din båt / laivasi könyved din bok / kirjasi
    hajóid dina båtar / (useat) laivasi könyveid dina böcker / (useat) kirjasi
    hajótok er båt / laivanne könyvetek er bok / kirjanne
    hajóitok era båtar / (useat) laivanne könyveitek era böcker / (useat) kirjanne

    Uppgifter: / Tehtävät:

    1. Vad heter ”båt” och ”bok” på ungerska? (0,20 p)
      Mitä ”laiva” ja ”kirja” ovat unkariksi?(0,20 p)
    2. Hur säger man på ungerska? (à 0,20 p)
      Miten sanotaan unkariksi?(à 0,20 p)
    1. ”vår bil”/”automme”
    2. ”din ficka” / ”taskusi”
    3. ”dina fickor” / ”(useat) taskusi”
    4. ”era bilar” / ”(useat) autonne”

    Ord/sanat: autó (bil/auto); szeb (ficka/tasku)

    DEL II / OSA II

    Språkkunskaper (max. 6 poäng) / Kielitaito (enint. 6 pistettä)

    1. Fyll i varje tomrum med ett lämpligt svenskt ord. (1p)
      Täytä jokainen aukko yhdellä tekstiin sopivalla ruotsinkielisellä sanalla. (1 p)
    2. [Text ur boken om Pippi Långstrump av Astrid Lindgren / tekstikatkelma Astrid Lindgrenin kirjasta Peppi Pitkätossu]

    3. A. Fyll i rätt preposition. (0,5 p)
      A. Täytä aukot oikealla prepositiolla. (0,5 p)
    4. Vi har köpt nybakade bullar .................... bagaren .................... grannhuset.
      Hon satte nyckeln .................... dörrlåset och vred om.
      Först trodde jag att jag hade glömt plånboken .................... bussen men sedan hittade jag den .................... badrummet.
      På semestern ska vi bygga en helt ny bastu .................... stranden.
      Vi kunde läsa .................... Hufvudstadsbladet att man fortfarande kan hitta överlevande .................... ruinerna efter katastrofen.
      Nu ska vi inte fördjupa oss .................... detaljer utan koncentrera oss .................... de stora dragen.




      B. Fyll i lämplig verbpartikel. (0,5 p)
      B. Täytä aukot sopivalla verbipartikkelilla. (0,5 p)



      Vi kan inte längre komma .................... hennes namn.
      Du får inte slarva .................... bilnyckeln; vi har ingen reservnyckel.
      Inget hände när jag slog .................... TV:n, så jag stängde .................... den igen.
      Lisa tycker mycket .................... att åka skidor.
      Det är bäst att du tar .................... dig skorna och sätter .................... dig ett par gummistövlar, eftersom det är mycket vått i skogen.
      Förgäves försökte vi hinna .................... de andra tävlande, men ansträngningen gjorde att vi tog .................... oss fullständigt och blev tvungna att ge .................... kampen helt.


    5. Markera med ett kryss i rätt ruta ett korrekt alternativ. OBS! Det kan finnas flera korrekta alternativ, välj det som passar bäst. (1,0 p)
      Merkitse yksi oikea vaihtoehto rastilla ruutuun. HUOM. Vaihtoehdoista voi olla yksi tai useampia oikein, valitse paras. (1,0 p)
    6. Regeringen vet inte
      a. när ska den
      b. när den ska
      c. när som den ska fatta beslut i frågan,


      och
      a. vilket alternativ är det bästa.
      b. viket alternativ som är det bästa.
      c. vilket som alternativ är det bästa.

      Eva har rest med a. sin
      b. hennes mamma för att hälsa på

      a. sin
      b. hennes mormor.

      a. Sin
      b. hennes mormor, som bor ensam i

      a. sitt
      b. hennes stora hus på landet
      är gammal och ganska sjuklig.

      Klockan tio i går kväll
      a. har jag fått höra
      b. fick jag höra att strejken
      a. har tagit slut.
      b. tog slut.

      Alla småhus
      a. borde kunnas värmas upp
      b. borde kunnas värma upp
      c. borde kunna värmas upp också utan el eller olja.

      Vi träffades första gången på en fest i Åbo
      a. för ungefär tre år sedan
      b. ungefär tre år sedan
      c. sedan ungefär tre år
      och efter det sågs vi regelbundet
      a. en gång per veckan
      b. en gång i veckan
      c. en gång per vecka i Helsingfors
      a. för en hel termin,
      b. på en hel termin,
      c. under en hel termin,
      men nu har vi inte träffat varandra
      a. i två år.
      b. på två år.
      c. för två år.

      Alla sade att vi kunde gå till stationen a. på 20 minuter
      b. under 20 minuter
      c. i 20 minuter
      men efter att ha gått
      a. på 50 minuter
      b. under 50 minuter
      c. i 50 minuter utan att se någon järnväg, förstod vi att vi hade gått vilse.

      Terroristerna har släppt hela gruppen fångar
      a. fria.
      b. fri.
      c. fritt.

      Skicka
      a. mig ett mejl
      b. ett mejl till mig
      c. ett mejl åt mig så att jag får alla siffror rätt!

      Har du inte träffat min italienska pojkvän Antonio;
      a. han har fött
      b. han var född
      c. han är född i Venedig.

      Hon tog
      a. sin nya bok fram genast
      b. sin nya bok genast fram
      c. fram sin nya bok genast
      och började läsa
      a. av den.
      b. på den.
      c. i den.

    7. A. Ange vilken ordklass orden markerade med fet stil tillhör. (0,5 p)
      A. Mihin sanaluokkaan lihavoidut sanat kuuluvat? (0,5 p)
      B. Ange vilka satsdelar de understrukna orden och fraserna utgör. (0,5 p)
      B. Mitä lauseenjäseniä alleviivatut sanat ja lausekkeet muodostavat? (0,5 p)
    8. [Text ur Lanthandlerskans son av Lars Sund / tekstikatkelma Lars Sundin kirjasta Lanthandlerskans son]

      A. ordklass / sanaluokka
      bortom
      alltjämt
      blått
      hustaken
      sig
      i
      ligger
      dess
      och
      frysande


      B. satsdel / lauseenjäsen
      östanhimlen
      bortom skogsranden
      alltjämt
      avtecknar
      det
      varit
      hårdfrusna
      och
      lampan ovanför lanthandelns dörr
      som ett frysande djur

    9. Referat / Tiivistelmä
      Skriv ett referat på svenska av texten nedan. Sammanfatta det väsentligaste innehållet i texten i en sammanhängande text på cirka 200 ord. (2,0 p)
      Kirjoita ruotsinkielinen tiivistelmä alla olevasta tekstistä. Tiivistä tärkein sisältö tekstistä yhtenäiseen tekstiin jossa on noin 200 sanaa. (2,0 p)
    10. [Heleena Savelas artikel Kielivähemmistöjen murheet. Helsingin Sanomat, Kuukausiliite, april 2004. Liitteenä Heleena Savelan artikkeli Kielivähemmistöjen murheet. Helsingin sanomat, Kuukausiliite, huhtikuu 2004]
      ©Humanistinen tiedekunta, Helsingin yliopisto