Helsingfors universitet - Ett europeiskt toppuniversitet

Veckans vetenskapsnyhet

vk. 6/2010: Nyttoväxternas arvsmassa öppnar sig

Människans föda, boskapsskötseln och i framtiden kanske också energiproduktionen baserar sig på några gräsväxter, såsom vete, korn, havre, ris, durra och majs. För att kunna forska i dessa har man nu hittat en utmärkt modellväxt, grusskaftingen (Brachypodium distachyon), vars arvsmassa, eller genom, delvis har kartlagts i en studie gjord på Biotekniska institutet vid Helsingfors universitet och denna vecka publiceras i Nature.

Enligt professor Alan Schulman har man redan länge sökt efter en lämplig modellväxt för de viktigaste nyttoväxterna.
— Vi stannade för grusskaftingen eftersom den har en lång gemensam evolutionshistoria med många nyttoväxter, men ett genom som är mycket mindre och lättare att sekvensera. Själva generna är i stort sett desamma och förekommer i samma ordning, men närmare varandra. Hos nyttoväxterna finns det långa stycken med upprepade sekvenser mellan generna, berättar Schulman.

Risets och durrans genom är redan kända, i majsens genkarta finns det ännu luckor. Genomen hos de nordliga arterna, såsom vete, korn, havre och råg är inte ännu kartlagda.
Kartläggningen av grusskaftingens genom fick sin början när det amerikanska energidepartementet blev intresserat av saken för ett par år sedan. Forskare vid departementet sekvenserade grusskaftingens genom i sitt eget laboratorium, och Schulman och 60 andra forskare fick till uppgift att tolka resultaten.

— När man sekvenserar ett genom får man en bok som är full med bokstäver. Men den säger inte ännu vilka ord där finns, eftersom alla ordmellanrum och skiljetecken är outsatta. Vår uppgift var alltså att hitta orden bland bokstäverna.
Eftersom grusskaftingen och många nyttoväxter har liknande gener kan man härefter använda bassekvensen i grusskaftingens genom som karta när man spårar nyttoväxternas gener. Schulmans forskargrupp har redan hunnit pröva på den när de har sökt en gen hos vete som påverkar motståndskraften mot sjukdomar.
— Den fungerar mycket bättre än vi vågade föreställa oss!

Text: Jouni Tikkanen
Översättning: Eva Wahlström
Photo: Wikipedia

www.helsinki.fi/webbredaktion »»
Vetenskapnyhets arkiv »»