Helsingfors universitet - Ett europeiskt toppuniversitet

Samarbete över muren

Öst- och västblocket förenades också av annat än sabelskrammel och ruvandet på fiendskap.

Europa firar i höst 20-årsdagen av järnridåns fall. Den flera decennier långa tudelningen upphävdes år 1989 nästan över en natt, när revolutionens vågor med ett brak slog till mot Berlinmuren och över länderna i östblocket.

Järnridån som existerade under det kalla kriget ter sig för senare generationer närmast som en grym kil som strikt delade världen i två läger. Men var den det? Vid Helsingfors universitet håller ett forskningsprojekt, Knowledge through the Iron Curtain, som bäst på att avslutas. Projektet anlägger en ny synvinkel på åren under det kalla kriget.

Forskare vid Alexandersinstitutet har under tre år analyserat det samarbete som idkades mellan Öst- och Västeuropa trots de ideologiska motsättningarna. I stället för det stormaktspolitiska sabelskramlet ställs nu de små aktörerna i fokus.

Nya perspektiv erbjuds av såväl individer och organisationer som små länder och sovjetrepubliker i Östeuropa. Forskarna undanröjer uppfattningen att det existerade endast ett enhetligt Sovjetunionen och sovjetblock.

”Den väsentliga frågan har varit om det existerade en järnridå, och i så fall hurdan”, berättar Suvi Kansikas, som arbetar inom projektet. ”Järnridån fanns både på ett mentalt plan och rent fysiskt, till exempel vid ländernas gränser och i form av Berlinmuren. Den var dock inte vattentät; det fanns sätt att kringgå den.”

Strumpbyxor och kontaktlinser

Man gläntade på järnridån till exempel under Världsungdomsfestivalerna, som arrangerades av de sovjetkontrollerade ungdomsorganisationerna också i neutrala länder, i Österrike och Finland, åren 1959 och 1962.

”Syftet var att sprida den kommunistiska ideologin, men samtidigt spriddes västmusik och popkultur till öst. Liksom också strumpbyxor, kylskåp och andra konsumtionsvaror”, berättar Kansikas om kollegan Pia Koivunens forskningsobjekt.

Samarbetet mellan öst och väst var ofta av praktisk natur. Sovjetiska forskare besökte till exempel Finland för att se hur finländska fabriker och skolor fungerade. Samföretag grundades och affärer ingicks.

Teknologi och uppfinningar rörde sig inte bara från väst till öst. Visste du till exempel att de mjuka kontaktlinserna – som en ikon för den kapitalistiska fåfängan – är en tjeckoslovakisk uppfinning?

Detta framgår av Riikka Nisonen-Trnkas forskning för doktorsgraden, som beskriver det tjeckoslovakiska vetenskapssamfundets kontakter med väst. Den tjeckoslovakiska staten sålde licensen för linserna till USA på 1960-talet.

Uppfinningens fader, tjeckforskaren Otto Wichterle, drog inte just någon nytta av sin uppfinning – vare sig som stöd för sin syn eller ekonomiskt, för pengarna gick till staten.
”Målet för den socialistiska vetenskapspolitiken var att främja socialismen och den socialistiska ekonomiska tillväxten. Man tillät kontakter med väst, men försökte kontrollera forskarna. Forskarna i sin tur ville forska och var mycket mindre intresserade av att främja socialismen”, berättar Kansikas.

Det rämnande socialistiska blocket

Kansikas egen avhandling går in på de socialistiska ländernas ekonomiska gemenskap SEV och dess förhållande till den västliga ekonomiska gemenskapen EEC.

Särskilt de små länderna i Östeuropa hade en önskan och ett behov av intimare samarbete med EEC, men det fanns hinder på vägen, av vilka Sovjetunionen inte på något sätt var det minsta, berättar forskaren.

”På det officiella planet erkände ingendera organisationen den andra, men bakom kulisserna idkade man handel. Med undantag av Sovjetunionen hade nästan alla SEV-länder ’tekniska relationer’ med västländer, med hjälp av vilka de kunde sälja sina produkter.” 

Vid sidan av de ideologiska hindren fanns det praktiska hinder. Den socialistiska planekonomin och den kapitalistiska konkurrensekonomin var så olika att det var svårt att samordna målen. I kapitalismen vinner den som producerar den bästa kvaliteten på billigaste sätt.

Den socialistiska planekonomin kunde inte tävla i kvalitet eller i snabba leveranser, utan endast i mängd”, säger Kansikas.

Före krigen hade de små länderna i Östeuropa vant sig vid att idka handel med västländerna.

”Det ekonomiskt oberoende Sovjetunionen var i en helt annan position. Landet hade enorma energi- och andra naturresurser.”

Västländerna sådde också split mellan socialistländerna och lät till exempel Polen och Ungern tävla om beställningar sinsemellan. Socialistblocket var inte heller enhetligt.

”Konflikterna mellan länderna är inget nytt fenomen, men tidigare forskning har inte betonat dem. Det är lätt att säga att kommunismen föll för att väst var så bra och kapitalismen vann, men det är att förenkla sanningen. Det fanns inre orsaker till kommunismens fall, i vilka det fortfarande finns en hel del att forska. 

Järnridån hör kanske till en förgången tid, men den lämnar inte forskaren i fred ännu. I framtiden är Kansikas intresserad av att fördjupa sig i till exempel hur hårt väst- och östblocket tävlade om riktningen i den ekonomiska politiken i Finland och andra neutrala länder

Projektet Knowledge through the Iron Curtain (KIC) som finansieras av Finlands Akademi avslutas vid årsskiftet, men forskningen i kalla kriget fortsätter vid Alexandersinstitutet. Bland annat har ett treårigt projekt nyligen startats, där docent Katalin Miklóssy med sin grupp forskar i konkurrensen inom det socialistiska samhället.

* Knowledge through the Iron Curtain var också temat för Alexandersinstitutets internationella årskonferens, som ordnades i Helsingfors i slutet av oktober. (Press release.)
* Nordiska partner NORCENCOVAR och NERU
*Aleksanteri news

 

Text: Antti Kivimäki
Foto: Lehtikuva
Översättning: Eva Wahlström

 

www.helsinki.fi/webbredaktion

Vetenskapnyhets arkiv >>