Forskning vid Helsingfors universitet
- Spetsforskning vid HU
- HU i universitetsrankningar
- Forskningsetik
- Forskarskolor vid universitetet
- Riksomfattande forskarskolor
Spetsenheter och prisbelönta forskare
- Prisbelönta forskare och forskargrupper
- Spetsenheter
- Nordiska spetsenheter
- Forskningsprojekt finansierade av ERC
Forskningstjänster och utvärdering
Kunskapsdatabaser
Sök i forskningsdatasystemet Tuhat:
Veckans vetenskapsnyhet
v.48/ 2006: Ljud inlärs redan under fosterstadiet

Mammans röst, telefonens ringning, familjens hund som skäller: alla dessa ljud är bekanta för ett nyfött barn.
Barnet blir bekant med ljud som ofta upprepas under slutet av graviditeten och nyfödda barn känner igen ljud de har hört i livmodern. Som exempel kan barnet känna igen familjemedlemmarnas röster eller en barnramsa som har upprepats många gånger.
– Ljud som barnet har vant sig vid under fosterstadiet blir som en bro till barnets nya värld efter att det har fötts. De ger barnet en bekant och trygg ljudomgivning i en värld som annars är fullkomligt ny och främmande, berättar Minna Huotilainen, docent och forskare vid Psykologiska institutionen vid Helsingfors universitet.
Fostrets hjärna utvecklas under hela graviditeten, och denna utveckling påverkas av den information fostret får genom sina sinnen.
Under de sista tre månaderna av graviditeten utvecklas fostrets hjärna på ett sätt som påminner mycket om hur nyfödda barns hjärnor utvecklas under de första åtta månaderna efter födseln. Följaktligen sker inlärning redan under fosterstadiet.
Foster avläser känsligt signaler från mammans hormonverksamhet och muskelrespons. Om mamman lyssnar på sin favoritmusik och slappnar av, så slappnar också fostret av.
– Då blir mammans favoritmusik också babyns favoritmusik. Ljud som ger upphov till avslappning associeras med välbefinnande, förklarar Huotilainen.
Nyfödda barn kan känna igen associationer från fosterstadiet även efter att de är födda. Om mamman har gått på aerobics under graviditeten, så kan träningsmusik göra babyn mera aktiv.
Saker som mamman har njutit av kan vara intressanta för babyn åtminstone någon tid efter födelsen.
– Minnen från fosterstadiet kan utgöra en del av förklaringen till varför vissa nyfödda barn tycker om musik eller främmande språk, eller varför någon särskild typ av musik får babyn att lugna sig, säger Huotilainen.
Däremot minns man inte det man lärt sig under fosterstadiet, eftersom ett barn först i 2–4-årsåldern utvecklar de hjärnstrukturer som behövs för att kunna återkalla minnen.
Text: Niina Viitanen
Bild: Simo Salmela
www.helsinki.fi/webbredaktion
Översättning: Valtasana Oy
Kommande disputationer
- Alla kommande disputationer »»
- Aktuella avhandlingar (eThesis - Elektroniska publikationer vid HU) »»