Helsingfors universitet - Ett europeiskt toppuniversitet

Donationer till Nationalbiblioteket

I anknytning till Helsingfors universitets fonder instiftades år 2004 Nationalbibliotekets fond för kulturarv, vars medel används till att konservera och digitalisera värdefull gammal litteratur och understöda forskning och publicering förknippade med samlingarna. Med hjälp av denna fond kan privatpersoner och organisationer bidra till att bygga upp och bevara den nationella kulturskatten genom donationer till egna namngivna fonder och genom testamenten samt genom insamlingar i samband med bemärkelsedagar. I anknytning till Nationalbibliotekets kulturarvsfond har redan sex namngivna fonder instiftats för att ta hand om donationsmedel, och med dem understöds bland annat anskaffande och bevarande av kartor och musikmanuskript. Fondens kampanj, Rädda Boken, skaffar medel för att konservera och digitalisera tryckt material och manuskript som riskerar att förstöras. Kampanjen på Internet öppnar en möjlighet för alla medborgare att delta i räddandet av en egen fadderbok.

Under hela sin historia har Helsingfors universitetsbibliotek, sedan 2006 Nationalbiblioteket, fått ta emot hundratals materialdonationer, som har kompletterat bibliotekets samlingar och därmed främjat forskningen i landet. Efter Åbo brand sammanställdes samlingarna på nytt nästan från noll både genom utländska och genom inhemska donationer. Manuskriptsamlingarna, som sammanställs inom kulturhistoria, musik, lärdoms- och bildningshistoria och ämnen med anknytning till Helsingfors universitet, utökas fortfarande nästan uteslutande genom donationer.

Mera information om Nationalbibliotekets kulturarvsfond och om donationer till biblioteket ges av projektchef Inkeri Salonharju, tfn 09 - 191 24512 eller inkeri.salonharju@helsinki.fi.

Länkar:

• Rädda Boken
• Nationalbibliotekets fond för kulturarv

Exempel på betydande donationer:

Professor Heikki A. Reenpää donerade år 2004 sitt historiska privatbibliotek, sammanlagt 24 000 band. Donationen var en kulturgärning, som kompletterar Nationalbibliotekets inhemska samlingar och tjänar forskningen och utställningsverksamheten. Materialet har sammanställts till en specialsamling som är uppkallad efter donatorn. Specialsamlingen öppnades för allmänheten i ett rum som inretts med stöd från Otavan kirjasäätiö i början av år 2008.

Kampanjen Rädda boken har sedan år 2005 inbringat närmare 300 000 euro och insamlingen fortsätter. Donatorerna består av över två hundra privatpersoner, företag och organisationer. Med de influtna medlen har hundratjugo värdefulla verk, bl.a. Agricolas Nya testamente konserverats och digitaliserats och finns nu på webben för allmänt bruk.

Verkställande direktör Ilkka Paatero donerade 250 000 euro för att instifta en fond kallad Ilkka ja Ulla Paateron rahasto inom Helsingfors universitets fonder år 2006. Fondens syfte är att hjälpa Nationalbiblioteket att komplettera bristerna i Fennicasamlingen, förbättra katalogernas täckning och digitalisera värdefulla samlingar. Med medel från fonden har Samuli Paulaharjus litterära produktion redan digitaliserats och för närvarande pågår ett omfattande projekt för att bevara och forska i doktorsavhandlingar vid Åbo akademi. Fonden beviljar också stipendier för att stöda forskning kring gammal inhemsk litteratur.  

Akademiker Georg Henrik von Wright donerade sitt vetenskapliga privatbibliotek och sin personliga korrespondens år 2002. Samlingen innehåller över 2 000 band filosofisk litteratur och korrespondens med över tusen personer under sjuttio års tid. Materialet har sammanställts till en specialsamling som är uppkallad efter von Wright, och en tryckt katalog har publicerats, Bibliotheca Wrightiana.

Ett arkiv bestående av tonsättaren Jean Sibelius omfattande kompositionsmanuskript samt not- och brevsamlingar allt från 1880-talet fram till år 1957 kom till Nationalbiblioteket under åren 1971 och 1997 i form av flera donationer från släkten Sibelius. Senare har samlingen kompletterats genom inköp vid internationella auktioner, finansierade med donationsmedel. Materialet bildar en grund för det internationella forsknings- och publikationsprojektet som pågår vid biblioteket och sträcker sig över årtionden med syftet att ge ut en kritisk edition av Sibelius samlade verk.