Helsingfors universitet - Ett europeiskt toppuniversitet

Fonderna främjar forskning, utbildning och studier

Till universitetets fonder hör cirka 160 egna namngivna fonder, av vilka en del samlats under vetenskapsområden medan andra ingår i olika samlingsfonder och vissa är självständiga fonder uppkallade efter donatorn. Deras sammanräknade kapital är över 30 miljoner euro.

Fonderna för de olika vetenskapsområdena är teologiska, juridiska, medicinska, humanistiska och samhällsvetenskapliga resp. agrikultur-forstvetenskapliga fonden. Övriga samlingsfonder är Jubileumsfonden, Nationalbibliotekets fond för kulturarv och Helsingfors universitets alumners fond. Antalet självständiga fonder är 26.

Donationsfonderna sköts produktivt och tillförlitligt i samband med förvaltningen av universitetets egna medel och separat från den offentliga grundfinansieringen. För fördelningen av stipendier och understöd ansvarar fondernas förvaltningsnämnder.

Ytterligare information om fonderna finns på respektive fonds presentationssida.

Traditionen med fonder vid universitetet

Helsingfors universitets fonder har en historia på flera hundra år. Den äldsta fonderade privatdonationen grundar sig på löjtnant Erik Ekestubbes testamente 1745. Även Haartmans och Bilmarks donationsfonder från Kungliga Akademins tid i Åbo på 1700-talet har bevarats.

Guldåren för universitetets fonder varade från början av Finlands självständighet ända fram till 1930-talet. Därefter har antalet fonder vuxit relativt jämnt, dock så att i slutet av 1950-talet och på 1960-1990-talen inrättades relativt få fonder. På 2000-talet har ett flertal fonder inrättats. Universitetet reformerade förvaltningen av fonderna i februari 2004 genom att av de namngivna fonderna grunda sju samlade fonder för de olika vetenskapsområdena. Dessutom bildades Helsingfors universitets jubileumsfond. Stora namngivna fonder med ett kapital som överstiger 200 000 euro förblev fortfarande självständiga. År 2005 grundades Nationalbibliotekets fond för kulturarv.

Donatorerna har genom fonderna stött flera begåvade studerande och forskare, möjliggjort banbrytande disciplinöverskridande forskning, internationalisering av forskning och spridning av praktisk tillämpning av nya forskningsrön för det finländska samhällets bästa. Med hjälp av donationsmedlen har man även kunnat studera utomlands, publicera forskningsresultat och inrätta professurer.

Fonderna har under hela sin existens avspeglat det samhälle och den tid under vilka de har uppstått. Krig, språktvister, den politiska atmosfären och uppkomsten av nya vetenskapsområden har utgjort en impuls för att inrätta en fond. Än har man främjat kännedom om språk, forskning i matematik och fysik, än undervisning i pedagogik och forskning i tuberkulos. Fondernas historia är full av visionära donatorer som har haft viljan, strävan och kännedom om hur en specialiserad fond på bästa sätt främjar vetenskapens utveckling och Finlands välfärd.

Donatorernas viktigaste mål för att inrätta fonder har varit:

• att trygga ett vetenskapsområde eller förbättra dess ställning
• att korrigera den ekonomiska ställningen för begåvade mindrebemedlade studerande
• att få fart på den internationella verksamheten och informationsinsamlingen
• att främja Finlands och hela mänsklighetens sak genom forskning
• att förbättra en viss orts eller ett språks ställning
• att komma ihåg en bemärkelseperson i Finland eller vid universitetet eller en viss händelse
• att respektera en kär person och dennes livsverk
• att visa uppskattning för sin utbildning och sitt eget universitet