Kurser - Vårterminen 2012

Höstterminen 2011 | Vårterminen 2012 | Sommaren 2012 | Förändringar

>> Första årets studier i läsordningsform

 

Anmälningen till alla kurser och föreläsningar sker via WebOodi.

529002  Biovetenskapernas grunder II, 4 sp
525002  Växtanatomi och -fysiologi övningsarbeten, 3 sp
52245  Övningsarbeten i zoofysiologi och histologi, 3 sp
52073  Ekologins grunder, 4 sp
59920  Biotoper, 2 sp
59919  Miljöbiologi, 3 sp
52315  Zoologisk artkännedom I, 3 sp
58583  Biostatistik, 2 sp
52045  Beteendeekologins grunder, 2 sp
52064  Växtartkännedom I, 3 sp
585022 Botaniska exkursioner, 2 sp
585004 Exkursioner, 2-3 sp
585040  Preparationsteknikskurs, 2 sp ANNULERAD, uppdaterat 27.3.2012
585011  Djurspårning, 2 sp
52118 Ekologisk forskningspraktik, 8-14 sp
523124  Vetenskaplig samling på artropoder,  3-6 sp
52434  Vetenskaplig växt- och/ eller svampsamling, 3-10 sp
585044 Miljö och kommunikation, 5 sp
Proseminarium och modersmålsstudier, 3 sp
99197 Modersmålskurs: Att skriva essäsvar på svenska, 0 sp
Laudaturseminarier, 5 sp

Botaniska studieavsnitt som utförs på egen tid

Dessa studieavsnitt kan tenteras enligt överenskommelse. Kontakta Helena Åström.

526098  Växtartkännedom II, 4 sp
526058  Ålands och sydvästra skärgårdens växter, 4 sp
526082  Nytto-, krydd- och läkemedelsväxter på friland, 3 sp

529002  Biovetenskapernas grunder II, 4 sp
Tid: hålls under tidsperioden 10.1-20.2.2012, kl. 9-12 (20.2 kl. 13-16)
Plats: sal 6201 
Ansvarsperson: Jukka Finne
Förkunskaper: Inga förhandskrav.
Målsättning: Strävan är att bygga vidare på Biovetenskapens grunder I och ge en inblick i fenomen på cell- och individnivå.
Innehåll: Grunderna i växt- och djurfysiologi, utvecklingsbiologi och genetik behandlas.
Läromedel och litteratur: Föreläsningsmaterial. Som bredvidläsning: Campbell, N.A. & Reece, J.B. 2010: Biology. 9 uppl. The Benjamin/Cummings Publishing Co. Material i Moodle.
Genomförande: Föreläsningar. Mellanförhör över de olika delarna.
Bedömning: Slutvitsord baserat på godkända mellanförhör (0-5). Samtliga mellanförhör måste vara godkända innan kursen kan registreras.

525002  Växtanatomi och -fysiologi övningsarbeten, 3 sp
Tid: 9.-17.1.2012 (växtanatomi) och 18.-26.1.2012 (växtfysiologi), kl. 13-18
Plats: sal 6406 (växtanatomi), sal 1026 (växtfysiologi)
Ansvarsperson: Helena Åström
Målgrupp: Första årets studerande.
Förkunskaper: Rekommenderas: Kemins grunder, biokemi övningsarbeten/ molekylbiovetenskapliga övningsarbeten I, introduktion till botaniken, cellbiologi och cytogenetik.
Målsättning: Växtanatomi: Målsättningen med kursavsnittet är att ge grundinformation om fröväxternas anatomi och introducera mikroskopisk undersökning av olika växtdelar. Ljusmikroskopi, framställning av mikroskoppreparat, igenkänning av olika vävnader i mikroskop. Gömfröiga och nakenfröiga växters primära och sekundära grundstruktur.
Växtfysiologi: Lära sig grundprinciperna i växtfysiologiskt laboratoriearbete (bl.a. framställning av lösningar, centrifugering, spektrofotometri, kromatografiska metoder). Näringsämnesbehovet, tillväxt och differentiering, växternas ämnesomsättning.
Innehåll: Kursen består av en växtanatomisk och växtfysiologisk del. Under växtanatomidelen undersöks de olika växtdelarnas inre byggnad hos mono- och dikotyledoner, samt barrträd (rot, stam, blad, samt blomma och frukt) med hjälp av färdiga eller egenhändigt gjorda mikroskoppreparat.
Under kursens växtfysiologidel används grundläggande forskningsmetoder inom växtfysiologin. Kursarbetena ger en inblick i växternas näringsbehov, kolhydrater, fettlösliga färgämnen, kloroplasternas funktion, enzymers funktion vid frögroningen, växthormonernas funktion och ljusets utvecklingsbiologiska funktioner.
Läromedel och litteratur: Kurskompendium: Åström, H. & Hæggström, C-A. 2005: Grundkurs i växtanatomi, samt Åström, H., Lundell. R. & Hæggström, C-A. 2010: Grundkurs i växtfysiologi. Material för växtanatomidelen finns tillhanda i Moodle. Tilläggsmaterial för växtanatomidelen finns på nätet inom den virtuella artkännedomsmiljön Pinkka.
Genomförande: Laboratoriekurs, med föreläsningar och laboratoriearbeten. Obligatorisk närvaro, två delförhör. Kurskompendierna samt föreläsningarna tenteras.
Bedömning: Slutvitsord baserat på delförhören (0-5). Godkänt vitsord krävs i båda delförhören. Båda mellanförhören bör vara godkända innan kursen kan registreras.
Tent: 17.1 (kl. 13-16, växtanatomi) och 26.1 (kl. 13-16, växtfysiologi)
Anmälning: via WebOodi – kontrollera att anmälning sker till rätt grupp (platser reserverade för svenskspråkiga studerande)

52245  Övningsarbeten i zoofysiologi och histologi, 3 sp
Tid: 30.1-17.2.2012, kl. 13-18 (fysiologi- och histologidel)
Plats: meddelas i samband med anmälningen
Ansvarsperson: Mikael Segerstråle
Förkunskaper: Kemins grunder (55395), biokemi övningsarbeten (52025) eller molekylbiovetenskapliga övningsarbeten I (52025), cellbiologi och cytogenetik (52078) (djurens huvudsakliga vävnadstyper) eller motsvarande kunskaper.
Målsättning: Kursens målsättning är att ge de studerande en inblick i de laboratorietekniker som används inom djurfysiologisk forskning och ge färdighet i laboratoriearbete.
Innehåll: Ett grundläggande tema på kursen är användning och behandling av djur inom forskningen. Målsättningen är att betona att flera djurgrupper fysiologiskt sätt kan vara likartade och att samma livsfunktion kan genomföras med olika fysiologiska lösningar. Kursen ger också en allmän bild av vävnadernas cellstruktur hos däggdjur. Målsättningen är att förstå sambandet mellan struktur och funktion, samt att fästa uppmärksamhet vid de allmänna, strukturella lösningarna i olika organ. Kursinnehåll: Grunderna för fysiologiskt forskningsarbete, användningen av djur, tekniker för mätning av ämnesomsättningsnivån, reglering och mätning av cellvolymen, mätning av hjärtverksamheten samt EKG-teknik, mätning av nervimpulser och synapsens funktion med elfysiologiska metoder, analysering av resultat och felkällornas betydelse i forskningsarbete, val av undersökningsobjekt: in vivo djur, cellodling, vävnadspreparat. Cellstrukturen hos olika organ, ljusmikroskopi - histologiska preparat (paraffinsnitt) samt analysering av dessa (urskiljning av celler, cellkärnor och extracellulärt matrix ur preparat).  
Läromedel och litteratur: Kurskompendium.
Genomförande: Föreläsningar och laboratorieundervisning, övningsuppgifter. Obligatorisk närvaro, tenter.
Bedömning: Slutvitsord baserat på tenterna (0-5).
Tent: deltenternas tidpunkter meddelas senare
Anmälning: via WebOodi – kontrollera att anmälning sker till rätt grupp (platser reserverade för svenskspråkiga studerande)

52073  Ekologins grunder, 4 sp
Tid: hålls under tidsperioden 23.2.-16.3.2012, kl. 9-12 och 13-16, sal 6406 (23.2 kl. 9-12, sal 170), slutseminarium 16.3 kl. 13-17 (sal 6406)
Plats: sal 6406 huvudsakligen; se hemsidan för närmare information
Ansvarspersoner: Ulrika Candolin, Liselotte Sundström
Målgrupp: Första årets studerande.
Förkunskaper: Inga förhandskrav.
Målsättning: Målsättningen är att förstå de grundläggande principerna för 1) populationsekologi inklusive modellerna för populationstillväxt, 2) samhällsekologi och interaktioner mellan arter, 3) ekosystemens byggnad och funktion, samt 4) biodiversitet som fenomen och följd av ekologiska faktorer.
Innehåll: Föreläsningarna behandlar ekologins grunder och allmänna principer.
Läromedel och litteratur: Material och övningar i Moodle. Som bredvidläsning: Campbell, N.A. & Reece, J.B. 2010: Biology. 9 uppl. The Benjamin/Cummings Publishing Co.
Genomförande: Deltagande i undervisningen, nätuppgifter, tent.
Bedömning: Slutvitsord på basen av övningar, slutseminarium (0-5) och hemtent i Moodle (0-5).
Tent: hemtent i Moodle, tidpunkt meddelas senare.
Samband med andra studieavsnitt: Godkänd prestation krävs för fältkursen i ekologi (biotopdel 59928 och experimentell del 59905).

59920  Biotoper, 2 sp
Tid: hålls under tidsperioden 20.2-6.3.2012, kl. 9-12 och 13-16, informationssökning 6.3 (9-12, sal 170), slutseminarium 26.3 kl. 13-17 (sal 6201)
Plats: sal 6201och 6406, se hemsidan för närmare information
Ansvarsperson: Ulrika Candolin
Målgrupp: Första årets studerande.
Förkunskaper: Inga förhandskrav.
Målsättning: Målsättningen är att ge en överblick över jordens olika biotoper med deras artsammansättning och särdrag. Dessutom presenteras de Nordiska biotoperna och ekosystemen i skogar, myrar, hällmarker, sjöar och rinnande vatten, kulturpåverkad mark (ängar, lövängar, åkrar, ruderatmarker) mera ingående. Slutligen ges en introduktion till olika metoder för kvantifiering av biotopers sammansättning.
Läromedel och litteratur: Material i Moodle. Som bredvidläsning: Campbell, N.A. & Reece, J.B. 2010: Biology. 9 uppl. The Benjamin/Cummings Publishing Co., samt utdelat material för eget projektarbete. Material finns tillhanda i Moodle.
Genomförande: Föreläsningsundervisning, diskussioner, slutseminarium med presentation.
Bedömning: Slutseminariets presentation bedöms på skalan 0-5.
Samband med andra studieavsnitt: Godkänd prestation krävs för fältkursen i ekologi (biotopdel 59928 och experimentell del 59905).

59919  Miljöbiologi, 3 sp
Tid: informationssökning 6.3 (9-12, sal 170), föreläsningar 19.-20.3 och 22.-23.3.2012 (13-17, sal 6201), slutseminarium 28.3. (9-17, sal 6201).
Plats: sal 6201 huvudsakligen 
Ansvarsperson: Ulrika Candolin
Förkunskaper: Inga förhandskrav.
Målsättning: Miljöbiologiföreläsningarna behandlar förhållandet mellan människan och miljön, problemfrågor och alternativa lösningar. Frågor som berör bevarandet av miljöns diversitet, miljövård, luftföroreningar, avfallshantering osv. tas upp.
Innehåll: Föreläsningar, seminarium och litteraturstudier på egen hand.
Litteratur: Campbell, N.A. & Reece, J.B.2010: Biology. 9 uppl. The Benjamin/Cummings Publishing Co., samt utdelat material för eget projektarbete. Material och övningar i Moodle.
Genomförande: Deltagande i undervisningen, slutseminarium.
Bedömning: Slutseminarium 28.3 (kl. 9-17, sal 6201), som bedöms på en skala 0-5.
Samband med andra studieavsnitt: Ersätter Miljöförändringar i ekosystem I (YMP103, 519033, 3 sp) i de nya examensfordringarna.

52315  Zoologisk artkännedom I, 3 sp
Tid: hålls under tidsperioden 16.3-12.4.2012, kl. 8-12
Plats: sal 5405
Ansvarsperson: Ulrika Candolin
Målgrupp: Första årets studerande
Förkunskaper: Inga förhandskrav.
Målsättning: Kursen i artkännedom bekantar eleven med Finlands fauna och ger grundförutsättningar för artbestämning av våra vanligaste vertebrater och evertebrater.
Innehåll: På kursen utlärs metoder för artigenkänning av Finlands vanligaste vertebrater och evertebrater. Aspekter av arternas biologi gås även igenom. Genomgång av djuren med hjälp av demonstrationer, självstudier.
Läromedel och litteratur: Kurskompendium, övningsmaterial på nätet. Material i Moodle.
Genomförande: Föreläsningar och demonstrationer, artkännedomstent.
Bedömning: Slutvitsord (0-5) baserat på tre delförhör (vertebrater; evertebrater exklusive insekter; insekter). I tenten ingår även arternas levnadssätt och utbredning i stora drag.
Tent: tidpunkter meddelas senare
Samband med andra studieavsnitt: Godkänt artkännedomsförhör krävs för fältkursen i ekologi (biotopdel 59928 och experimentell del 59905).

58583  Biostatistik, 2 sp
Tid: hålls under tidsperioden 2.-17.4.2012, kl. 13-17
Plats: sal 170
Ansvarsperson: Ulrika Candolin
Målgrupp: Första årets studerande
Förkunskaper: Inga förhandskrav.
Målsättning: Målsättningen med kursen är att bekanta deltagarna med de mest elementära statistiska begrepp, termer och tester som man som biolog bör känna till för att kunna förstå och analysera biologiskt material statistiskt.
Innehåll: Kursen i biostatistik är en intensiv session bakom datorskärmen, som tar upp filosofin bakom statistisk hypotestestning och ger eleven förutsättningar att i praktiken analysera och utvärdera data, samt dra vetenskapliga slutsatser. Proceduren med att praktiskt organisera och analysera biologiskt data tacklas med hjälp av tabellprogrammet Excel och statistikprogrammet SPSS.
Läromedel och litteratur: Egna anteckningar, kursmaterial.
Genomförande: Material i Moodle. Deltagande i undervisningen, datorövningar, slutarbete. Obligatorisk närvaro.
Bedömning: Godkänt slutarbete som bedöms på en skala 0-5.
Samband med andra studieavsnitt: Kursen är obligatorisk för alla som ämnar delta i den experimentella delen av fältkursen i ekologi (experimentell del, 59905).

52045  Beteendeekologins grunder, 2 sp
Tid: 16.-27.4.2012, kl. 13-16
Plats: sal 6201
Ansvarsperson: Ulrika Candolin
Målgrupp: Första årets studerande
Förkunskaper: Inga förhandskrav.
Målsättning: Målet är att bekanta deltagarna med grunderna i beteendeekologi, samt dess tanke- och arbetssätt. Ytterligare mål är att presentera beteendeekologins mest centrala teorier och resultat och att genom exempel beskriva deras appliceringsmöjligheter.
Innehåll: En introduktion till beteendeekologi, hur beteendet har utvecklats och hur miljön påverkar djurens beteende. Allmänna frågeställningar belyses med verkliga exempel från pågående forskning. Teman som behandlas mera ingående är konkurrens och optimering, gruppliv, fortplantningsbeteende och beteendeekologiska tillämpningar inom naturskyddet.
Läromedel och litteratur: Egna anteckningar, som bredvidläsning: Campbell, N.A. & Reece, J.B. 2010: Biology. 9 uppl. The Benjamin/Cummings Publishing Co. Material och övningar i Moodle
Genomförande: Föreläsningsundervisning och uppgifter.
Bedömning: Sluttent med öppna böcker (0-5).
Tent: 27.4 13-16 (sal 6201)

52064  Växtartkännedom I, 3 sp
Tid: hålls under tidsperioden 18.4-14.5.2012, kl. 9-12 eller 9-13
Plats: sal 6201
Ansvarsperson: Helena Åström
Förkunskaper: Introduktion till botaniken (526000)
Målsättning: Lära sig att artbestämma 250 kärlväxtarter och 50 sporväxter (alger, mossor, lavar).
Innehåll: Kursen ger en inblick i Finlands vanligaste kärlväxter (250 arter) och i ett antal mossor, lavar och alger (50 arter). Genomgång av växterna med hjälp av demonstrationer. Kursen kan också utföras som självstudieavsnitt.
Läromedel och litteratur: Kurskompendium: Vänskä, H. & Hæggström, C-A. 2000: Växt- och lavartkännedom. 37 s. Helsingfors universitets botanikkompendium 173, samt Vänskä, H. & Hæggström, C.-A. 1988: Kasvi- ja jäkäläsienten tieteellisten nimien merkityksistä. 2. uppl. 25 s. Helsingfors universitets botanikkompendium 112. Tilläggsmaterial finns på nätet inom den virtuella artkännedomsmiljön Pinkka. Information och material finns tillhanda i Moodle.
Genomförande: Herbarietent, där 30 arter skall artbestämmas. I tenten krävs växtens vetenskapliga och svenska namn. Två tredjedelar av arterna i tenten skall vara rätt artbestämda för godkänt vitsord.
Bedömning: Herbarietent (0-5).
Tent: tidpunkt meddelas senare.
Samband med andra studieavsnitt: Godkänt artkännedomsförhör krävs för fältkursen i ekologi (biotopdel 59928 och experimentell del 59905), samt för de botaniska exkursionerna (585022).

585022 Botaniska exkursioner, 2 sp
Tid: Exkursion till Lampis i september 2012. Ålandexkursionen ordnas i maj 2013, närmare tidpunkter meddelas senare.
Plats: Lampis biologiska station, Nåtö biologiska station
Ansvarsperson: Helena Åström
Målgrupp: 1.-3. årets studerande
Förkunskaper: Deltagande förutsätter att man avlagt Växtartkännedom I (52064).
Målsättning: Att fördjupa kunskaperna i praktisk artkännedom och naturtypskännedom.
Innehåll: Botanisk exkursion till Åland i maj och till Lampis i september. Exkursionen på Åland hålls utgående från Nåtö biologiska station. På Åland bekantar vi oss med  lövängens vegetation och skötsel, strandängar, kulturpåverkad mark och besöker en granurskog. Exkursionen i Lampis med omgivning hålls utgående från Lampis biologiska station. I Lampis med omgivning besöker vi olika skogstyper och tittar på lundvegetation, strand- och vattenväxter. Vi besöker ett borgberg i Janakkala och tittar på myrvegetationen på Suurisuo.
Genomförande: Obligatorisk närvaro.
Bedömning: Godkänd/ underkänd
Samband med andra studieavsnitt:
En av fågelexkursionerna (585004); flyttfågelexkursionen till Porkala/ Jurmo, vårfågelexkursionen till Hangö eller uggleexkursionen till Lampis, kan ersätta antingen den botaniska Ålandsexkursionen i maj eller Lampisexkursionen i september och utgör då ett av de två exkursionsavsnitt som ingår i studiehelheten 585022 (2 sp).
Observera att exkursionsdelen (585022  Åland och Lammi eller Åland/ Lampis samt en fågelexkursion) ersätter studieavsnittet Saariston ekologia (59903) som ingår i fordringarna för grund- och ämnesstudier i allmän biologi för de finskspråkiga studerandena. Svenskspråkiga studerande skall inte delta i Saariston ekologia eftersom den ekologiska fältkursen på svenska hålls i Tvärminne, och man då blir väl förtrogen med skärgårdsekologi.

585004 Exkursioner, 2-3 sp
Tidpunkter: närmare information senare
Målgrupp: I första hand första och andra årets studerande.
Ansvarsperson: Ulrika Candolin
Förkunskaper: Inga förhandskrav.
Målsättning: Att bekanta kursdeltagarna med praktisk ornitologi.
Innehåll: Tre veckoslutsexkursioner till fågelrika platser i södra Finland: 1) flyttfågelexkursion till Porkala eller Jurmo i september med tonvikt på fältidentifiering av flyttfåglar under höststräcket, 2) uggle-exkursion till Lampis i mars: identifiering av nattliga läten samt föreläsningar om ugglors ekologi, och 3) vårfågelexkursion till Hangö i april-maj: fältidentifiering av flyttfåglar med tonvikt på sjöfåglar; föreläsningar om flyttningsstrategier. Arrangeras i samarbete med Svenska Naturvetarklubben.
Genomförande: Deltagande i tre av ovanstående exkursioner ger 3 sp. Man kan även erhålla 2 sp för deltagande i två av ovanstående exkursioner. Obligatorisk närvaro.
Bedömning: Godkänd/ underkänd.
Samband med andra studieavsnitt: En av exkursionerna kan ersätta antingen den botaniska Ålandsexkursionen i maj eller Lampisexkursionen i september och utgör då ett av de två exkursionsavsnitten som ingår i studiehelheten 585022 (2 sp).
Anmälning: via WebOodi

585040  Preparationsteknikskurs, 2 sp ANNULERAD, uppdaterat 27.3.2012
Tid: ANNULERAD
Plats: Vik. Föreläsningar och praktiska övningar i bl.a. växt- och algpressning, insektnålning och olika metoder för torrpreparering av mjuka evertebrater.
Ansvarsperson: Liselotte Sundström/ Ulrika Candolin
Förkunskaper: Inga förhandskrav.
Målsättning: Kursens syfte är att ge en översikt över metodik för provbehandling och preparation av växter, svampar och ryggradslösa djur, inklusive gallbildningar, minor etc.
Innehåll: Föreläsningar och praktiska övningar i bl. a. växt- och algpressning, insektnålning, olika metoder för torrpreparering av mjuka evertebrater, både terrestriska och akvatiska (bl.a. frystorkning, acetonbehandling). Uppklistring, montering och etikettering.
Genomförande: Föreläsningar och praktiska övningar. Obligatorisk närvaro.
Bedömning: Godkänd/ underkänd.
Anmälning: via WebOodi

585011  Djurspårning, 2 sp
Tid: februari 2012, exakt tidpunkt meddelas senare
Plats: Estland eller Finland
Ansvarsperson: Niklas Fritzén
Målgrupp: Första årets studerande eller äldre
Genomförande: Kursen består av föreläsningar, två exkursionsdagar samt en rapport. 
Bedömning: Godkänd/ underkänd.
Anmälning: via WebOodi

52118 Ekologisk forskningspraktik, 8-14 sp
Tid: praktisering april-november, slutseminarium november-december. Närvaroplikt under två seminariegånger. Praktiken består av en tent, en praktiseringsperiod på 3, 7 eller 11 veckor, en rapport på fem sidor och ett föredrag.
Ansvarsperson: Perttu Seppä (talar svenska)
Målgrupp: Forskningspraktiken är i första hand avsedd för studenter som studerat minst två år. Det krävs att första årets ekologiundervisning, inkluderande den ekologiska fältkursen, är avklarade innan man kan delta i forskningspraktiken. För att få ut det mesta av praktiken bör även andra årets kurser ”Yksilöistä ekosysteemeihin” (59932) och ”Evoluutiobiologian perusteet” (59931) vara avklarade.
Målsättning: Forskningspraktiken avläggs i forskningsgrupper och praktiska ärenden överenskommes med handledaren. Samtidigt får studenterna tillfälle att knyta kontakter till forskningsgruppernas forskare med tanke på eventuella pro gradu -projekt. Som utbyte kan forskningsgrupperna i sin tur utannonsera sina forskningsämnen åt studenter, samt erhålla arbetshjälp - glädjen och nyttan är ömsesidig. Flera av projekten har svenskspråkiga handledare.
Innehåll: Innan den egentliga praktiseringen inleds avläggs en tent på basen av material utdelat av forskningsgruppen. Den egentliga praktiken utförs under veckorna 3-11, varefter en rapport över forskningspraktiken skrivs. Slutligen hålls ett slutseminarium gemensamt för alla studenter.
Läromedel och litteratur: Bredvidläsning tilldelat av forskningsgrupperna.
Genomförande: Obligatoriskt deltagande i alla forskningspraktikens olika skeden. Arbetssätten överenskommes med handledaren.
Bedömning: Tenten, praktiken, rapporten och seminariet bedöms på skalan 1-5, slutvitsordet är ett vägt medeltal av dessa.
Samband med andra studieavsnitt: Lämplig av avläggas mellan ekologins och evolutionsbiologins grunder.
Övrigt: Befintliga praktikantplaster presenteras i Moodle (moodle.helsinki.fi). Sök efter "52118 Ekologinen tutkimusharjoittelu - Ekologisk forskningspraktisering - Ecological training program 2011" och bekanta dig med instruktionerna ("Harjoittelun ohjeet") och grupperna ("Tutkimusryhmät 2011).

523124  Vetenskaplig samling på artropoder,  3-6 sp
Ansvarsperson: Liselotte Sundström
Förkunskaper: Djurens artkännedom I (52315) och preparationskursen (585040), eller motsvarande kunskaper.
Målsättning: att på egen hand fördjupa sina kunskaper i finska artropodernas artkännedom och lära sig känna igen de vanligaste artropoderna till familje- släkt- och i mån av möjlighet till artnivå.
Innehåll: Proverna i samlingen skall vara noggrant preparerade och dokumenterade enligt de föreskrifter som gäller för museimaterial. Beroende på antalet prover och huruvida proverna bestämts till art- eller släktnivå eller till familjenivå ges studiepoäng enligt följande:
C:a 50 prover bestämda minst till släktnivå, eller 100 prover bestämda till familjenivå ger 3 sp; c:a 100 prover bestämda minst till släktnivå eller 200 prover bestämda till familjenivå ger 6 sp. För att gälla som bestämning på släktnivå eller lägre bör 80% av proverna vara bestämda till denna nivå, de resterande proverna kan vara bestämda till familjenivå. I samlingen kan även ingå frystorkade gallbildningar av olika artropoder, som då bör vara bestämda minst till släktnivå. Samlingen bör omfatta minst 15 olika ordningar av fylum Arthropoda och bestå av arter som förekommer i Finland.
Utöver detta kan man sammanställa en specialsamling på en specifik ordning, varvid 50 prover bör bestämmas till artnivå. Omfattning och poäng beror på grupp och överenskommes separat
Genomförande: Proverna samlas in och prepareras, monteras och dokumenteras under fältkursen (59928, 59905) och/eller på egen tid enligt de direktiv som ges under preparationsteknikskursen (585040). Studeranden ansvarar själv för kostnaderna för utrustning och material. Samlingen kan även göras på basen av fotografier man själv tagit.
Bedömning: Samlingen bedöms på en skala 0-5.

52434  Vetenskaplig växt- och/ eller svampsamling, 3-10 sp
Ansvarspersoner: Helena Åström
Målgrupp: Studerande under sitt första studieår eller senare.
Förkunskaper: Växtartkännedom I (52064).
Målsättning: Studieavsnittet ger färdigheter för vetenskaplig insamling av växt- eller svampprover och rekommenderas för alla växtbiologer, ekologer och kommande ämneslärare.
Innehåll: Växt- eller svampproverna skall vara egenhändigt insamlade, noggrant preparerade och dokumenterade. C:a 100 insamlade herbarieprover ger 3 studiepoäng, 200 prover ger 6 studiepoäng och 300 prover ger 9 studiepoäng. 330 prover eller flera ger 10 sp.
Läromedel och litteratur: Kortfattade råd för uppgörande av herbarier finns i början av följande bok: Hämet-Ahti, L. et al. 1998: Retkeilykasvio. 4. uppl. Luonnontieteellinen Keskusmuseo. Kasvimuseo. 656 s. Användning av olika floror eller svampböcker rekommenderas. Tilläggsinformation finns på nätet inom den virtuella artkännedomsmiljön Pinkka.
Genomförande: Växt- eller svampproverna samlas in, prepareras, monteras och dokumenteras på egen tid. Du kan själv planera samlingens artinnehåll. Samlingen kan ansluta sig till pro gradu -avhandlingen eller utgöra dess material. Samlingen kan innehålla t.ex. 100 mossor och lavar, eller vissa specifika grupper (t.ex. någon/några familjer). Samlingen kan också uppgöras genom att växter insamlas på ett visst område och grupperas biotopvis. Proverna kan inlämnas för genomgång antingen färdigt monterade på växtark eller alternativt omonterade mellan tidningspapper, med anslutna, noggrant utskrivna etiketter. Etiketterna kan uppgöras enligt de råd som finns t.ex. i Retkeilykasvio (Hämet-Ahti et al.1998, se nedan). De vetenskapliga namnen bör följa nomenklaturen i Retkeilykasvio eller nyare vetenskapliga namn. Den vetenskapliga växt- och svampsamlingen kan också insamlas som ett digitalt herbarium, med egenhändigt tagna bilder och texter. Det digitala herbariet insamlas enligt specifika kriterier (se anvisningar i Pinkka: http://www.helsinki.fi/pinkka/svenska/index.htm).
Bedömning: Herbarium, bedöms på en skala 0-5.
Samband med andra studieavsnitt: Insamlingen av en växt- eller svampsamling kan påbörjas under preparationsteknikskursen (585040) eller ekologiska fältkursens biotopavsnitt (59928).

585044 Miljö och kommunikation, 5 sp
Tid: Hålls i mån av finansiering och intresse under sommaren och hösten och arrangeras i gemensam regi med fakulteterna vid Vik och Gumtäkt.
Plats: Tvärminne zoologiska station, Hangö, samt slutseminarium i Vik, Helsingfors.
Ansvarsperson: Mila Sell, kampuskoordinator för svensk verksamhet i Vik och Gumtäkt.
Målgrupp: Studerande under sitt andra studieår eller senare.
Förkunskaper: Inga förhandskrav
Målsättning: Att utbilda personer med en tvärvetenskaplig syn på miljöfrågor, som har kapacitet att utnyttja sitt kunnande inom en rad olika branscher, att förstå och tolka förändringar inom miljöns område samt kommunicera detta till allmänheten.
Innehåll: Tema: Östersjön i ett tvärvetenskapligt perspektiv. Kursen är en tvärvetenskaplig introduktionskurs, som passar naturvetare, journalister och statsvetare. Kursen omfattar olika infallsvinklar på miljöfrågor, dels naturvetenskapliga miljörelaterade ämnen (ekologisk kunskap, insikter i olika aspekter av miljöproblem), dels kommunikationstekniska (journalistik, popularisering av vetenskap, samt informationssökning). Fokus för kursen är Östersjöns miljöproblem och hur de kunde lösas genom samarbete mellan ekologer, sociologer, politiker och administratörer.
Genomförande: Innan kursen inledande självständigt förarbete, kurs på heltid under två veckor av vilka den första veckan består av föreläsningar och övningar vid Tvärminne zoologiska station i Hangö, och den andra veckan av självständigt arbete med projekt som startats under den inledande veckan. Kursdeltagarna förutsätts även att på förhand läsa angivet material som anknyter till temat för kursen och skriva en essä om ämnet. Varje kursdag i Tvärminne har sitt eget tema, bl.a. Östersjöns ekologi och kemi, miljöadministration och –sociologi, utsläppshandel. Experter inom de olika ämnena föreläser och leder övningarna. Som slutarbete producerar studenterna en publikation med miljörelaterade reportage och artiklar (webb-baserad eller pappersformat). Resultaten av de självständiga arbetena/ artiklarna presenteras vid ett gemensamt slutseminarium. Obligatorisk närvaro.
Bedömning: Kursen bedöms som godkänd/ underkänd. Aktivt deltagande i kursens alla skeden ger 5 sp.
Samband med andra studieavsnitt: Arrangeras i gemensam regi med fakulteterna vid Vik och Gumtäkt. Kurskoordinering: campuskoordinator.

Proseminarium och modersmålsstudier, 3 sp
Tid och plats: Se respektive huvudämne för närmare uppgifter
Ansvarsperson: Se respektive huvudämne för närmare uppgifter
Förkunskaper: Grundstudier i allmän biologi. De specifika kraven varierar inom de olika huvudämnena.
Målsättning: Målsättningen är att studerandena övar sig i informationssökning, litteraturanskaffning, läsning av vetenskapliga artiklar och bearbetning av data i essäform och i form av vetenskapligt föredrag. Efter utfört seminarium borde studeranden behärska förloppet vid vetenskapliga seminarier (föredrag, opponering, vetenskaplig diskussion).
Innehåll: Grundvetskap om muntlig och skriftlig framställning av vetenskaplig text. Studerande får feedback både för hållet föredrag och för essens vetenskapliga text. Proseminariets föredrag hålls och essen skrivs på studerandens modersmål (av svenska studerande på svenska), eftersom man utgående från denna prestation också får en betydande del av modersmålsstudierna utförda samtidigt.
Genomförande: Det exakta utförandet varierar enligt huvudämne. Se motsvarande finskspråkig text.
Bedömning: Se motsvarande finskspråkig text.
Samband med andra studieavsnitt: Separat modersmålskurs (se 99197  Modersmålskurs: Att skriva essäsvar på svenska, 0 sp) ingår i prestationen som en obligatorisk del.

99197 Modersmålskurs: Att skriva essäsvar på svenska, 0 sp
Tid och plats: 14. och 21.3.2012 (sal 6201), kl. 13-16.
Ansvarsperson: Åsa Mickwitz/ Maria Mannil, Språkcentret
Målgrupp: Första årets studerande
Förkunskaper: Inga förhandskrav
Målsättning: Kursen ger färdigheter i hur bra essäsvar/ tentsvar skall förberedas, struktureras och skrivas på svenska.
Innehåll: På kursen skriver studenterna ett essäsvar utgående från en artikel på engelska. Essäsvaren gås igenom under kursen. Skrivhandledning, tips om språkliga hjälpmedel på nätet.
Genomförande: Föreläsningar, grupparbeten och hemuppgifter. Obligatorisk närvaro.
Bedömning: Godkänd/ underkänd
Anmälning: via WebOodi.
Samband med andra studieavsnitt: Kursen utgör en del av den obligatoriska modersmålsundervisningen som ingår i proseminariet (3 sp). Obligatorisk närvaro.

Laudaturseminarier, 5 sp
Tid och plats: Se respektive huvudämne för närmare uppgifter
Ansvarsperson: Se respektive huvudämne för närmare uppgifter
Målgrupp: Studerande i magisterstadiet
Förkunskaper: Kandidatexamen.
Målsättning: Målsättningen är att öva upp och utveckla förmågan att skriva och presentera vetenskapligt material och föra en vetenskaplig diskussion med kritiskt grepp.
Innehåll: Under laudaturseminarierna håller studerandena föredrag och skriver essäer antingen baserade på sina respektive pro gradu arbeten, eller på litteratur. Därutöver agerar var och en som opponent för en presentation. Rekommenderas att föredragen och essäerna/ sammandragen hålls på studerandens modersmål.
Genomförande: Det exakta utförandet varierar enligt huvudämne. Se motsvarande finskspråkig text.
Bedömning: Varierar enligt huvudämne. Se motsvarande finskspråkig text.

Botaniska studieavsnitt som utförs på egen tid

Dessa studieavsnitt kan tenteras enligt överenskommelse. Kontakta Helena Åström.

526098  Växtartkännedom II, 4 sp
Målgrupp: Andra studieåret eller senare.
Förkunskaper: Växtartkännedom I (52064).
Målsättning: Lära känna igen 500 kärlväxtarter från hela Finland.
Innehåll: Studieavsnitt över artkännedom, som läses på egen tid med hjälp av herbarieprover.
Läromedel och litteratur: Som bredvidläsningslitteratur rekommenderas: Hämet-Ahti, L. et al. 1998: Retkeilykasvio. 4. uppl. Luonnontieteellinen Keskusmuseo. Kasvimuseo. 656 s. Även andra floror kan användas enligt eget val. Tilläggsmaterial finns på nätet inom den virtuella artkännedomsmiljön Pinkka.
Genomförande: Studieavsnittet tenteras på de allmänna tentdagarna. Tenten är en artkännedomstent med 40 växter som skall bestämmas. Bestämningslitteratur samt anteckningar får medtagas till tenten.
Bedömning: Herbarietent (0-5).

526058  Ålands och sydvästra skärgårdens växter, 4 sp
Målgrupp: Andra studieåret eller senare.
Förkunskaper: Växtartkännedom I (52064).
Målsättning: Lära känna igen 580 kärlväxtarter (eller taxa) från Åland eller sydvästra skärgården.
Innehåll: Studieavsnitt över artkännedom, som läses på egen tid med hjälp av herbarieprover. Studieavsnittet ger en inblick i Ålands och sydvästra skärgårdens växter samt deras särdrag. I fodringarna ingår c:a 580 kärlväxtarter (eller taxa), som är grupperade på följande sätt: lundväxter (166 arter/taxa), rikkärrsväxter (53 arter/taxa), havsstrandsväxter (205 arter/taxa) och ängsväxter (339 arter/taxa). C:a 185 arter finns i flera än en av dessa grupper.
Läromedel och litteratur: Som bredvidläsningslitteratur rekommenderas: Hämet-Ahti, L. et al. 1998: Retkeilykasvio. 4. uppl. Luonnontieteellinen Keskusmuseo. Kasvimuseo. 656 s. Även andra floror kan användas enligt eget val. Tilläggsmaterial finns på nätet inom den virtuella artkännedomsmiljön Pinkka.
Genomförande: Studieavsnittet tenteras på de allmänna tentdagarna. Tenten är en artkännedomstent med 50 växter som skall bestämmas. Bestämningslitteratur samt anteckningar får medtas till tenten.
Bedömning: Herbarietent (0-5).

526082  Nytto-, krydd- och läkemedelsväxter på friland, 3 sp
Målgrupp: Andra studieåret eller senare.
Förkunskaper: Inga förhandskrav.
Målsättning: Målsättningen är att studerandena lär sig följande saker om de taxa som ingår i fordringarna: 1) artkännedom, 2) namn (vetenskapliga namn samt svenska namn), 3) växtens ursprung (ursprungligt utbredningsområde, huvuddragen av växtens förädlingshistoria), och 4) huvuddragen av växtens användning.
Läromedel och litteratur: Kurskompendium: Junikka L. & Schulman, L. 2010. Avomaan hyötykasveja Helsingin yliopiston kasvitieteellisen puutarhan Kumpulan-kokoelmissa. Ulmus nr 7 (eller senare upplaga), samt i kompendiet uppräknad övrig litteratur (kan fås som pdf-version från nätet eller från kassan i Kajsaniemi växthus i början av augusti).
Genomförande: Studier på egen tid i botaniska trädgården i Gumtäkt, samt med hjälp av litteratur.
Bedömning: Muntlig tent i trädgården (artkännedom samt tilläggsuppgifter) i augusti-september, godkänd/ underkänd.