Växtbiologi

Inom växtbiologin är man intresserad av fenomen förknippade med växter allt från molekylnivå upp till ekosystemnivå. Exempel på centrala teman inom växtbiologin är bl.a. växternas fysiologiska anpassning till olika miljöförhållanden, molekyl- och cellbiologi, växters och svampars fylogeni (evolutionära historia) och systematiken baserad på denna, växters samhälls-och populationsekologi samt ekosystemekologi. Inverkan av mänsklig verksamhet på växter har under de senaste decennierna blivit en allt viktigare forskningsgren inom såväl fysiologi, systematik som ekologi.

Målsättningen med huvudämnet är att ge alla studeranden inom växtbiologin ett omfattande kunskapsstoff om den moderna växtbiologins olika delområden. I magistersstadiet fördjupar sig studerandena inom någon av de fyra inriktningsalternativen; dessa är växtekologi, växt- och svampsystematik, växtfysiologi och -utvecklingsbiologi samt allmän botanik.

Utexaminerade växtbiologer kan fungera t.ex. som experter inom miljöförvaltningen eller i företag. Växtbiologin utgör också en bra startpunkt för ämneslärarstudier. Dessutom undervisas växtgenetik i nära samarbete med växtbiologin. Genom att variera sina valbara studiehelheter och biämnen kan studeranden fokusera sin avhandling i önskad riktning.

Inom huvudämnet växtbiologi verkar också svenskspråkiga forskare och lärare, bl.a. universitetslektor Helena Åström (ekologi).