Ekologi och evolutionsbiologi

Ekologi

Ekologin undersöker de faktorer som påverkar djurs, växters och svampars utbredning och förekomst. Ekologisk forskning täcker en bred sektor allt från individers funktioner till interaktioner mellan arter och artsamhällens funktioner. I sista hand är hela biosfären en ekologs arbetsfält. En betydande del av dagens ekologiska forskning hänför sig förändringar i livsmiljön samt skydd av utrotningshotade arter p.g.a. mänsklig verksamhet . Förutom rent praktisk, kan den ekologiska infallsvinkeln vara teoretisk, genetisk, fysiologisk eller evolutionär.

Den teoretiska ekologin försöker med hjälp av matematiska modeller komma underfund med generaliseringar, som ökar förståelsen av organismers och ekosystems funktioner. Modeller är nödvändiga eftersom allt inte går att mäta, utan vi behöver modeller som kan förutsäga vad som kommer att hända.

Den fysiologiska ekologin studerar miljöförhållandens inverkan på livsfunktioner och deras reglering. Evolutionsforskningens speciella mål är förstå arternas evolutionshistoria och mekanismerna för artbildning.

Evolutionsbiologi

Evolutionsbiologin undersöker naturpopulationers genetiska sammansättning och anpassning till sin miljö - dessa vetenskapsgrenar benämns populations- och kvantitativ genetik - samt organismers livscykler och beteende - beteendeekologi - samt de ekologiska och evolutionära faktorer som påverkar dessa.

Evolutionsbiologin inbegriper också forskning rörande molekylärevolution. En speciell vetenskapsgren utgörs av paleoekologin, som strävar efter att förklara fuktionen hos urgamla ekosystem utgående från kända ekologiska lagbundenheter. Beteendeekologin försöker förstå djurens beteende utgående från ett evolutionärt perspektiv. Förvånansvärt många beteendeekologiska frågeställningar kan också tillämpas på växter!

Fortsättningsstudier

Det är mycket vanligt att fortsättningsstudera inom huvudämnet ekologi och evolutionsbiologi. Inom huvudämnet verkar en forskarskola "LUOVA" (Luonnonvaraisten eliöiden kestävä käyttö ja suojelu) till vilken en majoritet av doktoranderna inom huvudämnet hör. Många aktiva och internationellt erkända forskargrupper verkar inom huvudämnet..

Inom huvudämnet ekologi och evolutionsbiologi verkar också många svenskspråkiga forskare och lärare, däribland professorn i evolutionsbiologi Liselotte Sundström, tf. universitetslektor Patrik Byholm (ekologi och evolutionsbiologi) samt universitetslektor Ulrika Candolin (tjänstledig till 30.9. 2010). Övriga svenskspråkiga forskare associerade med huvudämnet ekologi och evolutionsbiologi hittar du under länken "Forskning".

Arbetsmarknaden

De som haft ekologi och evolutionsbiologi som huvudämne söker sig ofta ett yrke inom forskning och administration, t.ex. inom universitetsforskning och -undervisning, statens och kommunernas miljöförvaltning, yrken som innefattar naturskydd och regionplanering, forskning och kommunikation inom den privata sektorn eller privat företagande. Miljöförvaltningens betydelse som arbetsgivare har ökat på sistone. I slutet av studierna är det möjligt att få en praktikantplats inom statsförvaltningen. Vid sidan om biologiska kunskaper kan erfarenhet inom ekonomi och förvaltning öka chanserna att få arbete inom vissa branscher. Sålunda kan studier i pedagogik, databehandling, administrativa- och ekonomiska vetenskaper, juridik samt kommunikationslära visa sig vara en bra ämneskombination. Den som besitter goda språkkunskaper kan även få internationella expert- och undervisningstjänster.