Allmän mikrobiologi

Den allmänna mikrobiologin befattar sig med strukturen och funktionen hos mikrober (bakterier, virus, jästsvamp, alger, urdjur) samt mekanismerna bakom deras interaktioner med värdar och miljön. Tyngdpunkten ligger vid att förstå mikrobers biologi samt mikrobers bioteknologiska tillämpningar.

Som exempel på forskning inom allmän mikrobiologi kan nämnas bakterieadhesionsgruppen som studerar den molekylära grunden för infektionssjukdomar och cellulära reaktioner associerade med en bakterieinvasion. Ett annat projekt utgörs av bioteknologiska tillämpningar av proteinutsöndring hos Escherichia coli.

Forskningen inom mikrobekologi strävar efter att definiera mikrobers roll i såväl växtpatogenes som i främjandet av växtens tillväxt.

Virologin försöker utröna strukturen, hopsättningen och funktionen av biologiska makromolekylära komplex genom att använda sig av lipidinnehållande virus som modell.

Inom huvudämnet allmän mikrobiologi verkar även många svenskspråkiga forskare, t.ex. doc. Martin Romantschuk (interaktionen mellan växter och mikrober och dess miljötillämpningar) och doc. Kim Yrjälä (bioremediation och klimatförändringarnas mikrobiologi).

Undervisningen inom allmän mikrobiologi är uppdelad i tre huvudinriktningar: medicinsk mikrobiologi, mikrobekologi och virologi. Inom samtliga inriktningar ligger den metodologiska tyngdpunkten vid molekylär mikrobiologi och molekylär genetik, och vår målsättning är att sammankoppla undervisning och forskning i ett tidigt skede. Laboratoriekurser ges i mikrobiologisk metodologi, bakteriegenetik, bioteknologi, medicinsk mikrobiologi och immunologi, mikrobekologi och virologi.

Mikrobiologerna som utexamineras är sysselsatta vid forskningsinstitut inom såväl den akademiska världen som inom industrin, inom produktutveckling, kvalitetskontroll eller marknadsföring inom medicin- eller livsmedelsindustrin, samt inom företag som sysslar med miljöfrågor.