Ordlista

Nedan förklaras olika begrepp som du kommer att möta när du inleder dina studier.

Huvudämne: Med huvudämne avses ett ämne i vilket studenten fullgör minst ämnesstudier samt skriver en kandidatavhandling för lägre högskolexamen, och dessutom fördjupade studier och en pro gradu-avhandling för högre högskoleexamen.
Upp

Biämne: I biämnesstudierna fullför man grund- och ämnesstudier i ämnet, vilka är antingen obligatoriska eller valfria. Biämnen kan man studera vid den egna fakulteten, vid andra fakulteter eller t.o.m. vid andra universitet antingen i Finland eller utomlands.
Upp

Utbildningsprogram (up): Ett utbildningsprogram är en tvärvetenskaplig studiehelhet med vetenskapliga (konstnärliga) och ofta även yrkesmässiga mål. I utbildningsprogrammet kan man vanligtvis inrikta sig på uppgifter som förutsätter sakkunskap inom ett visst område samt på utveckling av branschen. Utbildningen kan även ordnas som huvudämnes- eller biämnesbaserade studier.
Upp

Inriktningsalternativ (ia): Utbildningsprogrammen kan differentieras i mindre, vetenskapliga eller yrkesmässiga delområden, s.k. inriktningsalternativ.
Upp

Studiepoäng (sp): Examina mäts vanligtvis i studiepoäng. Dimensioneringen utgår från att en studerandes årliga studieinsats är 1600 timmar. Begreppet studieinsats avser den tid inom vilken en genomsnittlig studerande förväntas uppnå det studieresultat som krävs. Till den studerandes arbetsmängd räknas föreläsningar, smågrupper, seminarier, övningar, litteratur, arbete med elektroniskt material osv. Heltidsstudier under ett läsår motsvarar 60 poäng.
Upp

Grund- och ämnesstudier: Studierna delas oftast in i grund- och ämnesstudier, då man bekantar sig med utbildningsområdets eller ämnets innehåll, centrala begrepp, teorier och forskningsmetoder. Inom vissa områden talar man om allmänna studier eller approbatur- och cum laude approbaturstudier.
Upp

Fördjupade studier: Målet med fördjupade studier i huvudämnet – inom vissa vetenskapsgrenar talar man om laudaturstudier –- är att utveckla studentens förmåga att självständigt söka och tillämpa vetenskaplig information samt skaffa färdigheter för att skriva en avhandling och fortsätta sina studier.
Upp

Språk- och kommunikationsstudier: I alla examina ingår studier i modersmålet, det andra inhemska språket samt ett eller två främmande språk. Språk- och kommunikationsstudierna kan också ingå i grund- eller allmänna studierna.
Upp

En lägre högskoleexamen omfattar vanligtvis 180 studiepoäng, och är man heltidsstuderande kan man avlägga den på tre år. Lägre högskoleexamen kallas oftast kandidatexamen inom ifrågavarande område, med rättsnotarie- och farmaceutexamen som undantag. Alla studerande måste först avlägga en lägre högskoleexamen, men trots detta får alla nya studerande studierätt till högre högskoleexamen, eftersom universitetet endast ser den lägre högskoleexamen som ett mellansteg. Utbildningarna för barnträdgårdslärare och farmaceut består som undantag.
Upp

En högre högskoleexamen omfattar vanligtvis 120 studiepoäng, och studerar man på heltid kan man i allmänhet avlägga den på två år. En lägre högskoleexamen måste vara klar innan de högre högskolestudierna påbörjas. Inom läkarvetenskaperna har man inte examina på två nivåer. Oftast kallas examen magisterexamen inom ifrågavarande område; undantagen vid Helsingfors universitet är provisorsexamen.
Upp

Vetenskapliga påbyggnadsexamina är licenciatexamen (utom inom medicin) samt doktorsexamen.
Upp

Specialiceringsexamen: yrkesmässig fortsatt utbildning som leder till specialiceringsexamen erbjuds inom medicin; inom vissa andra områden kan specialiceringsutbildningen ingå i licentiatexamen. Specialiceringsexamina är specialicerad läkar-, tandläkar- och veterinärexamen.
Upp

Examenssystem i två steg: Grundexamen är uppdelad i två delar. Först måste man avlägga en lägre högskoleexamen (kandidatexamen, 180 studiepoäng) och sedan en högre högskoleexamen (magister-/licentiatexamen, 120 studiepoäng). Trots detta får alla nya studerande studierätt till högre högskoleexamen, eftersom universitetet ser den lägre högskoleexamen som ett mellansteg. Utbildningarna för barnträdgårdslärare och farmaceut består som undantag.
Upp

Magisterprogram: Ett magisterprogram är ett utbildningsprogram med separat antagning. Det baserar sig på lägre högskoleexamen eller utbildning på motsvarande nivå och leder till högre högskoleexamen. Innehållet i ett magisterprogram kan ofta basera sig på mångvetenskapligt samarbete inom och mellan universitet.
Upp

Individuell studieplan (ISP): Alla nya studerande gör upp en individuell studieplan, som syftar till att stöda en långsiktig planering av de egna studierna. Med hjälp av planen kan den studerande schematisera genomförandet av respektive studiehelhet och till exempel passa in studier utomlands i schemat.
Upp

Bedömning av studieprestationer: I samband med examensreformen standardiseras de bedömningsskalor som under årens lopp har differentierats. Tidigare användes 17 olika skalor vid universitetet, men 1.8.2005 övergick man till en enhetlig sexgradig skala, som går från 0 till 5 (5=utmärkt, 4=berömlig, 3=god, 2=nöjaktig, 1=försvarlig, 0=underkänd). Men Pro gradun bedöms även i fortsättningen med de traditionella latinska vitsorden.
Upp

Praktik: Praktik som utvecklar och fördjupar sakkunnigheten eller arbetslivsorienterade studier inkluderas både i kandidat- och magisterexamen. Sådana studier kan genomföras separat eller ingå i andra studieperioder. I magisterskedet rekommenderas praktik i Finland eller utomlands.
Upp

Studentutbyte: En del av examen kan avläggas vid ett utländskt universitet genom att man åker i studentutbyte för en termin eller ett läsår. Den studerande kan åka i utbyte efter sitt första studieår, då när institutionen eller fakulteten godkänner huvud- eller biämnesstudier som genomförts utomlands som en del av examen. Helsingfors universitet har utbyteskontrakt med partneruniversitet runtom i världen.
Upp

Lag som begränsar studietiden: Den nya lagen som begränsar studietiden (lagen om ändring av universitetslagen 556/2005, regeringens proposition 12/2005) trädde ikraft i augusti 2005. Lagen begränsar tiden för avläggande av examen. Man har ställt upp en tidsmålsättning för examina, som är olika för olika examina. Den vanligaste målsättningstiden för magisterexamen är 5 år, av vilka den lägre högskoleexamen bör ta 3 år och den högre 2 år. Bland annat veterinärmedicin, medicin, odontologi och psykologi har avvikande måsatta tider för examina.
Upp

Etapp-systemet: Alla nya studerande följs upp och stöds med hjälp av Etapp-systemet. I systemet följer man med studieframgången med hjälp av fem kontrollpunkter. De som i kontrollpunkterna inte får tillräckligt med studiepoäng erbjuds effektiverad studievägledning och måste göra upp en plan för sin examinering.
Upp

Gemensam examen: ett utbildningsprogram som planeras och ordnas tillsammans av två eller flera universitet. Utbildningsprogrammet leder till ett eller flera examensbetyg. Om den här sortens magisterprogram bestäms skriftligt mellan de olika samarbetsparterna.
Upp

Läroämnen
Ansökningsinfo
Ansökning i huvudantagningen
Fakulteternas urvalssidor

Ansökning till magisterstudier
Efter ansökningsprocessen
Kontaktuppgifter