Småfiskens födoval kan påverka Östersjöns grumlighet

FM Janica Borg och FM Laura Helenius forskar för tredje sommaren i rad vid Tvärminne zoologiska station inför sina doktorsavhandlingar. Årets forskning handlar om hur två olika fiskarter, storspiggen och mörten, väljer sin föda.

Småfiskens födoval kan påverka Östersjöns grumlighet

Dessa två arter har helt olika sätt att välja sin föda på och därför är de intressanta att jämföra. Storspiggen väljer sin föda på basen av synsinnet medan mörten använder sig av luktsinnet.

– Fiskarna får ett visst antal av tre olika djurplanktonarter och en halv timme på sig att äta av dem, förklarar Janica Borg. Sedan dödar vi fisken, öppnar den och tittar hur mycket plankton den ätit.

En fisk i taget sätts i ett akvarium med klart vatten, grumligt vatten eller mycket grumligt vatten. Idén är att kolla hur vattnets grumlighet påverkar en fisk som jagar mer med synsinnet och en som jagar mer med luktsinnet.

Det faktum att grumligheten påverkar fiskarnas födoval är känt sedan tidigare. Men det som förvånade Borg är hur mycket storspiggen påverkas.

Resultaten tyder nämligen på att storspiggar äter färre antal plankton ju grumligare vattnet är och arterna i deras diet ändras.

– Storspiggen kommer troligtvis att lida medan mörten kommer att öka, det märks av redan nu, säger Borg. Mörten flyttar sig också längre och längre ut i havsområdena.

De stora utsläppen i Östersjön gör att havet håller på att eutrofieras, d.v.s. övergödas.

– Fast det gått mycket framåt och man har minskat på eutrofieringen och gödseln som rinner från åkrarna så finns det en s.k. inre belastning, säger Borg.

Eftersom det redan gått så mycket näring i havet så fortsätter skadan att upprepa sig, det blir grumligare fastän vi nu skulle stoppa all förorening.

– Det har redan kommit så pass mycket kväve och fosfor i Östersjön att det inte far bort längre. Det cirkulerar från algerna till djurplankton och därifrån till fiskarna och då de större fiskarna dör hamnar grundämnena tillbaka i kretsloppet.

Fiskarnas födoval inverkar också i långa loppet på hela näringskedjan. Djurplanktonarterna som fiskarna äter är antingen predatorer eller växtätare.

– Om fiskarna börjar välja av de växtätande planktonarterna så kommer balansen att rubbas, säger Borg.

Hon menar att det är viktigt att kunna förutspå dylika förändringar i näringskedjan för att ha en möjlighet att försöka motverka dem.

– Man kunde t.ex. försöka utföra selektivt fiske, d.v.s. fiska bort av vissa arter, såsom mört, och på det sättet påverka konkurrensen mellan de olika fiskarterna.

Tvärminne zoologiska station »»

Text och foto: Nadine Aschan
4.8.2011
Helsingfors universitet, webbkommunikationen


Månadens nyheter »»
Nyhetsarkiv »»