Johnny Åkerholm leder universitetets svenska delegation

Johnny Åkerholm flaggar för starkare samarbete i Norden och Östersjöregionen, och han vill jobba på kontakten mellan universitetet och samhället.

Johnny Åkerholm är ny ordförande i delegationen för den svenska verksamheten vid Helsingfors universitet. Han är politices licentiat och ekonomie magister, och just nu är han finanspolitiskt sakkunnig i ekonomiska rådet vid statsrådets kansli. Innan han pensionerades från posten som verkställande direktör för Nordiska investeringsbanken i fjol hann han bland annat vara understatssekreterare vid Finansministeriet och ordförande för EU:s Ekonomiska och finansiella kommitté samt generalsekreterare för den europeiska utvecklingsbanken (EBRD) i London.

Delegationen ska enligt Åkerholm jobba på två fronter: inom och ytterom universitetet.

– Jag har följt med delegationens verksamhet passivt under de senaste fyra åren, och samarbetet med universitetet tycker jag har fungerat mycket bra. Kunde vi göra mer för att stärka växelverkan med samhället så skulle det vara bra.

– Det är där jag tycker att den här delegationen har en roll att spela, och det är ju därför som den också är mångsidigt sammansatt. Medlemmarna har känselspröt i olika delar av samhället.

Under stora delar av sin karriär har Johnny Åkerholm jobbat med i stort sett hela världen, eller åtminstone Europa, som arbetsfält. Då Sverige och Finland gick med i EU flyttades fokus i största allmänhet mot större helheter, delvis på bekostnad av det nordiska samarbetet. Men nu börjar Norden vara inne igen.

– Jag tror universiteten skulle ha stor nytta av en större fokusering på Norden. Det är alldeles uppenbart att under 90-talet gick alla lite åt var sitt håll, och i synnerhet Finland och Sverige blev tvungna att använda mycket tid på att integrera sig i EU.

Åkerholm utvidgar gärna det nordiska samarbetet till att gälla Östersjöregionen, och överlag betonar han vikten av internationalisering och samarbete över gränserna. Samtidigt är det viktigt att se till att engelskan inte tar över, särskilt med tanke på svenskan.

– Redan på min tid var största delen av kurslitteraturen engelskspråkig, vilket gav en engelsk terminologi. Då blir det lättare att använda engelska än det egna språket. Det gäller framför allt ett litet språk som kräver speciell uppmärksamhet för att terminologin skall utvecklas.

För det andra måste de svenskspråkiga våga använda sitt modersmål för att tvåspråkigheten ska ha en chans att leva vidare. Om det inte finns någon efterfrågan på svenskspråkig undervisning, så kommer det snart att inte heller finnas något utbud av sådan undervisning.

– Det är väl där som delegationen kan försöka göra ett bidrag – å ena sidan ska vi jobba med universitetet, å andra sidan ska vi ha tentakler ut i samhället för att hoppeligen stöda efterfrågan på det utbud som finns.

Läs hela personporträttet på Svenska ärendens hemsida »»

Text: Jonas Lindholm
Foto: Johannes Jansson / norden.org
24.5.2013
Helsingfors universitet, webbkommunikationen


Månadens nyheter »»
Nyhetsarkiv »»