Ett saltfattigt hav

Fysiker, biologer, havsforskare, kemister och skogsforskare träffades under Valborgshelgen på Utö i den yttre skärgården. På den blåsiga ön förde man diskussioner om klimatförändringen och havet, särskilt om Östersjön.

Fysiker, biologer, havsforskare, kemister och skogsforskare träffades under Valborgshelgen på Utö i den yttre skärgården. På den blåsiga ön förde man diskussioner om klimatförändringen och havet, särskilt om Östersjön.

Vetenskapskonferensen hade sammankallats av finländska ICOS, Integrated Carbon Observation System. ICOS är det europeiska nätverket för klimat, ekosystem och havsforskning, och det är meningen att dess högkvarter ska placeras i Finland. Klimatforskningen vid de finländska universiteten och vid Meteorologiska institutet ligger nämligen i världstopp.

Det isolerade Östersjön är som ett havslaboratorium

Enligt professorn i marinbiologi Jorma Kuparinen vid Helsingfors universitet kan man inte behandla Östersjön, och särskilt inte dess nordliga delar, som ett hav bland andra hav.

– Östersjön är något mitt emellan en sjö och ett hav.

Av den statistik som Kuparinen visar framgår det hur de saltvattenpulser som tidigare genomströmmade de danska sunden varje vinter har blivit allt sällsyntare.

– Vi vet inte orsaken.

Det borde komma stora mängder saltvatten på en gång genom de danska sunden för att det ska nå Finska vikens vatten. Numera stannar saltvattnet för det mesta i Östersjöns djupfickor.

Klimatet och havet

Enligt professor Ilppo Vuorinen, direktör för Skärgårdshavets forskningsinstitut, har salthalten i Östersjön varit på nedgående redan i decennier. Havet får tillskott av vatten också i form av regn.

– När vatten avdunstar vid ekvatorn förs det mot Island, där det råder ett relativt permanent lågtryck. Där formas Östersjöns klimat. Avrinningen av sötvatten via älvar och åar har ökat i norr sedan 1970-talet, när regnmängderna ökade.

Den minskade salthalten leder till förändrade organismpopulationer och rubbar ekosystemet.

– Strömmingen är redan en fjärdedel mindre till storleken än förut och har mindre djurplankton i magen. Den förgås.

Klimatet ger en tydlig signal.

– De ökade regnmängderna förutspås accelerera på grund av klimatförändringen. Nu märker vi vilken verkan den har på havsorganismerna. Även om nuläget inte skulle bero helt av människan måste vi nog ta lärdom, understryker Vuorinen.

Artikeln är tagen ur majnumret av tidskriften Yliopisto.

Forskningsdatasystemet TUHAT: Jorma Kuparinen »»

Text & foto: Mikko Pelttari
29.5.2012
Översättning: Eva Wahlström
Helsingfors universitet, webbkommunikationen


Månadens nyheter »»
Nyhetsarkiv »»