Läkare på två språk

Läkarutbildningen är ett exempel på levande tvåspråkighet inom universitetet. Det säger koordinator Tom Pettersson, som i december fick hederstiteln professor av republikens president.

Tom Pettersson

Den svenska studielinjen i medicin grundades år 1979. Tom Pettersson har fungerat som dess koordinator sedan år 2001.

– Studielinjen kom till för att råda bot på den brist som på 1970-talet rådde på läkare som talade svenska, berättar Pettersson.

Den svenskspråkiga linjen tar årligen in runt trettio studenter per år, av vilka ungefär två tredjedelar har svenska som modersmål. Ungefär 40 procent av undervisningen går på svenska. Läkarutbildningen är därmed ett exempel på en starkt tvåspråkig miljö, och fakulteten har utarbetat ett tvåspråkighetsprogram.

– Vi har en svensk arbetsgrupp där studenter och lärare träffas för att diskutera undervisningen. Man ser också till att den svenskspråkiga linjens behov beaktas när fakultetens utbildning utvecklas.

Mycket av det som kan förorsaka problem på andra ställen av universitetet sker automatiskt på medicinska fakulteten.

– Vi har läromedel och kompendier på svenska, och det är en självklarhet att tentfrågorna produceras på två språk, säger Pettersson.

Som koordinator för den svenskspråkiga utbildningen stöter Pettersson också ibland på avoga attityder.

– Ibland hör jag påståendet att det är ”lättare att komma in på svenska”. Då har man glömt bort att man på finska kan studera medicin på fem ställen i landet, men på svenska är Helsingfors det enda alternativet.

I dag utexaminerar det svenska utbildningsprogrammet ungefär fem procent av landets läkare, vilket i stort sett motsvarar finlandssvenskarnas andel av befolkningen. Den regionala fördelningen är dock ett problem.

– De flesta av våra studerande kommer från huvudstadsregionen, konstaterar Pettersson. För att säkra den svenskspråkiga servicen vore det viktigt att rekrytera fler studenter från olika delar av landet, eftersom en stor del av studenterna söker sig tillbaka (möjligen hellre tillbaka) till sina hemtrakter efter sin examen.

Framtiden erbjuder också andra utmaningar.

– Som läkare är det lätt att få ett välbetalt jobb utanför universitetet. Hur kan vi få tillräckligt många svenskkunniga att intressera sig för forskningen och på så sätt garantera den akademiska återväxten och högklassig undervisning på svenska också i framtiden?

Efter tio år som koordinator trivs hedersprofessorn fortfarande med sitt arbete.

– Det roligaste är att få stå så nära studenterna. Jag får lära känna dem och följa dem i deras utveckling.

Svenska studielinjen vid medicinska fakulteten » »

Text: Katja Bargum
Foto: Ari Aalto
23.5.2012
Helsingfors universitet, webbkommunikationen


Månadens nyheter »»
Nyhetsarkiv »»