Marknadsekonomiska värderingar speglas i medierapportering av etnicitet

I finländsk dagspress och kvällspress är det ofta nyttan av invandrare som poängteras istället för humanitära behov och mänskliga rättigheter.

I finländsk dagspress och kvällspress är det ofta nyttan av invandrare som poängteras istället för humanitära behov och mänskliga rättigheter.

Bland annat det här konstaterar Camilla Haavisto som disputerar den 13 maj vid Helsingfors universitet. Hon är forskare vid Soc&kom och disputerar vid Medier och kommunikation vid Statsvetenskapliga fakulteten.

Avhandlingen Conditionally One of "Us" handlar dels om hur den finländska dagspressen mellan åren 1999–2007 behandlade frågor som berör etnisk och kulturell mångfald, dels om hur tidningsläsare med varierande etnisk och kulturell bakgrund upplevde den här rapporteringen.

För fallstudierna har Haavisto granskat hur olika minoritetsgrupper presenterats i Hufvudstadsbladet, Vasabladet och Helsingin Sanomat och hur kvällspressen; Ilta-Sanomat och Iltalehti, skrev om underhållningsartister och idrottare med minoritetsbakgrund. Haavisto har analyserat 1782 tidningsartiklar och utfört 33 gruppintervjuer.

Vissa grupper förekom så gott som genomgående i samband med negativa teman i Haavistos material.

– Speciellt i början av 2000-talet är det främst ryssar och estländare som presenteras i samband med negativa teman såsom brott och prostitution. Det finns väldigt få presentationer av ryssar och estländare i mitt material som inte skulle ha med brott att göra.

Haavisto talar om "estländare" eftersom hon på så sätt vill inkludera alla som säger sig vara hemma från Estland men som inte nödvändigtvis talar estniska som modersmål.

Personer inom kultur, konst och underhållningsbranschen presenterades däremot ofta som kosmopoliter, identitetsexperter eller som väldigt likadana "oss".

I Haavistos material verkar det som att pressen ofta kategoriserar invandrare och etniska minoriteter på basis av huruvida de bevisligen, eller enligt allmän uppfattning, utnyttjar välfärdssamhället eller bidrar till att upprätthålla det.

– Jag minns i synnerhet en utvisningshotad invandrarfamilj som det rapporterades om. Det poängterades starkt att den här familjen har lärt sig svenska och finska, de har jobb och ett socialt nätverk. Det är en slags marknadsliberal retorik som förs, de ska få lov att stanna här för att vi kan ha nytta av dem. Inte därför att de är hotade i sina hemländer.

Orsaken till denna typ av rapportering, tror Haavisto, att är tiden vi lever i. Det är marknadsekonomiska värderingar som styr.

– Det finns också forskare som påstår att man blir trött på medlidande, det finns ett slags "compassion fatigue", folk orkar helt enkelt inte tänka på misär och mänskligt lidande. Därför är det andra synvinklar som tas upp.

Camilla Haavisto disputerar i Arppeanum, auditoriet på Snellmansgatan 3, Helsingfors den 13 maj kl. 12.

Ett sammandrag av avhandlingen kan läsas här » »

Svenska social- och kommunalhögskolan » »

Text: Nadine Aschan
Foto: Ari Aalto
6.5.2011
www.helsinki.fi/webbredaktionen


Månadens nyheter >>
Nyhetsarkiv >>
Yliopisto-lehti
Yliopistolainen
Ylioppilaslehti