Finländarna litar på vetenskap

Frågan om forskningens offentlighet skapar konflikter inom vetenskapsvärlden.

Ilkka Niiniluoto Systematisk kritik av vetenskapens ställning i samhället finns egentligen inte i Finland, konstaterade HU:s rektor Ilkka Niiniluoto vid Finska Akademins seminarium ”Vetenskapen i samhället” på fredag 18.4.

Tilliten till vetenskaperna är stark bland finländarna. Enligt vetenskapsbarometern är universiteten de mest betrodda samhälleliga institutionerna efter polisen och försvarsmakten.

I många europeiska länder är fördomarna mot forskningsvärlden märkbart starkare än i Finland, påminde seminariets inbjudna talare Paraskevas Caracostas från EU-kommissionen. Fördomarna föds om vetenskaplig fakta presenteras som den enda rätta sanningen, vars resultat man inte så lätt kan överföra till folkliga begrepp. Han menade även att vetenskaplig fakta inte alltid erhåller den status den borde i beslutsfattande, då övrig information behandlas likvärdig med vetenskapen.

Ett nytt kompanjonskap mellan vetenskaperna och medborgarsamhället har bildats genom EU:s sjunde ramprogram. Vardagliga problem, som samhälle och organisationer lyfter fram, har blivit forskningsteman för samhällsvetenskaplig forskning, bland annat i Frankrike.

Förhållandet mellan vetenskaperna och samhället har traditionellt grundat sig på forskningens autonomi. Idag är även växelverkan, var man lyfter upp vetenskapens nytta för samhället, en viktig del i förhållandet.

- Det moraliska stödet för vetenskapen bör bildas redan under skoltiden, menade Niiniluoto.

Forskningsvärldens inbördes konflikter lyftes fram under seminariets publikdiskussion. Open acess-publicering befrämjar allmän och öppen åtkomst av vetenskaplig information och forskningsresultat. Samtidigt är forskningsresultat allt oftare ett kapital, som man kan dra ekonomisk nytta av.

Text: Susanna Rautio
Foto: Veikko Somerpuro
23.4.2008
www.helsinki.fi/webbredaktion

Översättning: Johanna Metsämäki


Månadens nyheter »»
Nyhetsarkiv »»